Kategori: Hammarby Fotboll

How the mighty fall…

Ironiskt nog håller Hammarby Fotboll AB:s ekonomiska resultat för 2009 förmodligen till på den övre halvan när samtliga allsvenska bokslut har presenterats. Det är dock föga intressant eftersom det säger oss ingenting om framtiden. Och den närmaste framtiden betyder ett byte av marknad till Superettan med ungefär 20 miljoner mindre i intäkter från de tre intäktskällorna, matchdag, sponsor&marknad samt centrala avtal.

Därför är det ganska ointressant att gräva sig ner i resultaträkningen. Däremot får vi vissa nyckeltal som kan förklara historien och visa vägen som ledde fram till degraderingen. Det finns en hel del tydliga trender och brytpunkter.

Finansiering
Låt oss börja med att titta på de intäkter som Hammarby Fotboll har genererat. Intäkter från matchdag, sponsor&marknad samt centrala avtal är en fotbollsklubbs viktigaste finansieringskälla. I alla fall om man har ambitioner att nå sportsliga framgångar. Det gäller således för en organisation i en fotbollsklubb att klara av och kapitalisera sportsliga framgångar samt det kommersiella värde som klubbens varumärke besitter. Förmågan att göra det är ofta starkt korrelerat med sportsliga resultat men även andra mjuka värden som föreningen har byggt upp under historiens lopp.

figur1. Datakälla: Hammarby Fotboll resultaträkning 2002-2009, msek.

Vi ser en intäktstillväxt som höll i sig ända fram till 2007 där det sista året är ”dopat” med ungefär 5 miljoner i intäkter från UEFA cupen. Som vi ser är intäktsminskningen under 2008 och 2009 brutal vilket innebär att kontrakt som är tecknade fram till dess och vilka är baserade på tidigare erfarna försäljningsnivåer, helt plötsligt började upplevas som väldigt dyra.

Konkurrenskraft
Även om Hammarbys intäkter ökade fram till och med 2007 så måste vi komma ihåg att de allsvenska konkurrenterna också upplevde en liknande tillväxt i sina respektive verksamheter. 2006 fick till exempel allsvenskan ett nytt tv-avtal som kraftigt ökade ersättningen från centrala avtal. Därför berättar inte siffrorna i figur1 sanningen om Hammarbys finansiella konkurrensstyrka.

figur2. konkurrenskraft i relation till de andra allsvenska klubbarna Marknad: intäkter (exkl spelarförs) dividerat med samtliga allsvenska klubbars intäkter (exkl spelarförs). Sport: inspelade poäng dividerat med utdelade poäng i allsvenskan respektive år.
Nyckeltalen dividerade med (1/N)) * 100 där N = antalet klubbar i ligan för att korrigera för ändringen av antalet lag 2008 och göra siffrorna jämförbara över tiden.
Ett index på 100 betyder allsvensk norm

Vi ser att Hammarby Fotbolls konkurrenskraft började att minska redan efter 2004. Något som jag analyserade i detta inlägg. Intressant är hur den gröna linjen pressade sig mot den röda under säsongerna 2005 och 2006. Regimen Anders Linderoth som avslutades i november 2006 optimerade resurserna som kom in i form av de löpande intäkterna. Under 2006 fick de också hjälp av en kontraktsstrategi där större delen av truppen levererade under sitt sista kontraktsår för att sedan lämna klubben. Därmed inte sagt att det var en felaktig strategi. Ibland kommer tillfällen med starka momentum och det gäller att ta vara på dessa. Här upplevde klubben en positiv sportslig trend mellan 2003 och 2006. Det som hände 2006 var att man indirekt ”lånade” resurser av framtiden. Man misslyckades dock med att hantera det och regimen post Linderoth upplevde problem med att investerad krona inte längre motsvarade förväntad tabellplacering och därmed genererad intäkt vilket ledde till en negativ spiral och gjorde varje misstag än mer dyrbart än det föregående. För varje år som gick drogs snaran åt.

Produkten ”stockholmsderby”
En inte helt obetydlig anledning till den positiva utvecklingen gällande konkurrenskraft fram till 2004 var derbyprodukten. De tre stockholmsklubbarna nådde under 2003 en marknadsandel på hela 37% i allsvenskan. (37% av allsvenskans intäkter genererades i Stockholm) 2009 förväntas denna siffra vara nere på ca 23%. Ju mer efterfrågan på derbyprodukten minskade, desto mer försämrades Hammarby Fotbolls konkurrenskraft. Hammarbys derbysnitt under 2005 och 2006 ligger under derbysnittet vilket förklaras av att klubben tog derbyt tillbaka till sitt hem, Söderstadion.

figur3. De tre huvudstadsklubbarnas intäkter i relation till allsvenskans intäkter. Den röda linjen visar det totala derbysnittet respektive säsong och den gröna Hammarbys ”hemma”derbysnitt. 2005 och 2006 spelades på Söderstadion och 2005 endast en match.

Det kan ifrågasättas ifall det var rimligt att budgetera med intäkterna från en attraktiv derbyprodukt. Här är man ju inte enbart exponerad mot sin egna prestation utan är även beroende av att de rivaliserande klubbarna i huvutdstaden håller en hög nivå. Å andra sidan hade sannolikheten att derbyprodukten överhuvudtaget hade funnits varit betydligt lägre om man inte hade budgeterat för den. Helt klart har det dock visat sig ha varit ett högriskprojekt där Hammarby Fotboll satt med svarte petter på hand.

Investeringar
Nästa figur är intressant, den visar antal miljoner investerade i spelarkontrakt. Under 2008 och 2009 förvärvade Hammarby Fotboll AB spelarkontrakt för 19.7 miljoner. Det kan jämföras med att klubben under perioden mellan 2002 till 2007 totalt sett köpt spelarkontrakt för 24 miljoner. Utöver det tillkommer en okända summor i form av sign-on fee.

Tillsammans med intäktsgrafen (figur1) visar ovan grafik mycket tydligt att de förvärvade spelarkontrakten post 2007 inte har gett tillbaka förväntad avkastning, vare sig sportsligt eller finansiellt. För ironiskt nog minskade intäkterna istället för att öka och vi ser den kraftigt försämrade effektiviteten i form av wages/revenue-ratio.

figur4. Investeringar i spelarkontrakt i form av transfer-fees (msek) samt ration personalkostnader dividerat med intäkter exkl spelartransfers.
Datakälla: Hammarby Fotboll resultat- & balansräknig 2002-2009; inköp av immaterliella tillgångar; balanserade utgifter för nyförvärv.

Förvisso har vi sett en inflation där det nominella priset på talang har stigit. Något som jag uppmärksammat i detta inlägg, men vi kan benchmarka genom att sätta investeringarna i relation till Kalmar FF vars talangutflöde av extraordinär karaktär kan bedömas som än större än Hammarbys. Mellan sommaren 2008 och sommaren 2009 skeppade Kalmar iväg 55 mål och 28 assist (som producerades under guldåret) till utlandet och har under de två bokslutsåren, 2008 och 2009, återinvesterat totalt 7.4 miljoner i form av transfer fees.

Uppenbarligen har den sportsliga organisationen i Hammarby misslyckats med att bygga en stomme och trygghet som är mer immun mot spelaromsättning än vad den de facto var. Man har även inte varit speciellt framgångsrik i sin scouting där syftet med spelarrekrytering bör vara att maximera lagets(produktens) prestation.

Alternativt utfall
Avslutningsvis kan vi roa oss med att projektera den intäktsutveckling som med facit i hand hade krävts för att Hammarby Fotboll hade klarat av att hålla sin finansiella konkurrenskraft intakt i allsvenskan. Alternativet till högre intäkter hade varit mindre pengar till mindre klubbar. Något man försökte förhandla fram i form en mer marknadsmässig distribution av sina sändningsrättigher som ju klubbarna gav upp till en central försäljning. En notis från tiden det begav sig finns här. Men det är en helt annan diskussion.

figur5. Gröna linjen visar Hammarbys utveckling av intäkter exkl spelartransfers 2001-2009. Den streckade gula visar en approximation av intäkter säsongen 2006 till 2009 baserat på ett marknadsandelsindex lika med 155.

Kort om sparpaketet

Förra veckan lanserade Hammarby Fotboll ett sparpaket. 6 miljoner ska sparas under 2009 samt ytterligare 14 under 2010.

Frågan är vad som är nytt sedan årsmötet i mars. Men det vi idag ser, är tydliga tendenser som pekar på att efterfrågan på produkten allsvenskan, produkten stockholmsfotbolllen och produkten Hammarby fotboll fortsätter att minska.

Och visst börjar man redan idag ta höjd för en fortsatt allsvensk ”recession”. Det slutar givetvis inte här. Säsongen 2011 ska ett nytt TV avtal vara på plats. Ett Tv-avtal jag ställer stora frågetecken kring. Rimligtvis bör det minskade intresset prisas in även här. Lägg därtill en konsolidering bland TV-distributörerna som försämrar konkurrensen, ”piratstreamingen” av matcher mm.

Nu väntar ett antal viktiga beslut i samband med spelaraffärer. Sakta men säkert, börjar kontrakten med vissa spelare löpa mot den tidpunkt där en värdering om en förlängning/försäljning/avveckling ska göras.

Till de spelare med ett potentiellt försäljningspris där vi närmar oss den tidpunkten hör Lolo Chanko, Emil Johansson, Charlie Davies och Erkan Zengin. Eventuell likvid från en spelaraffär kan sedan investeras i nya kontrakt.

Regimen sälj först, köp sedan är på inget sätt ny i klubben.

Förutom dessa till 2010 kontrakterade spelarna, är det ett par-tre kontrakt som löper ut 2009.

Frågar du mig så ser jag mer än gärna början på en stegvis föryngring av allsvenskans till medelålder 6:e äldsta trupp. Som jag skrev i november, ställs nu talangutvecklingen på sin spets. Processen identifiering och förädling av talang kommer att ha en central roll i verksamheten.

Kort och gott, back to basic!

HIF vs DIF – Bajen kopplar litet grepp

Det vankas derby. Prestige och viktiga poäng står på spel när Hammarby och Djurgården möts på neutral plan ute i Solna.

I matchen om marknads och souvenirintäkterna klubbarna emellan har Hammarby Fotboll nu återigen kopplat ett grepp.

Till skillnad från Djurgårdens organisation har Hammarby Fotboll AB under alla år varit ett riskkapitalbolag fattigt på kapital. Att kapitalisera sitt varumärke är dock något Hammarby Fotboll varit betydligt bättre på än Djurgården. Detta trots att blåränderna haft ett understöd av större sportsliga framgångar.

Klubben gjorde också ett tappert försök att minska gapet och komma ikapp. Man tecknade ett i media oerhört haussat avtal med Adidas (här) och lanserade ett koncept där man ville etablera ett nätverk av ”internationella partners” med syfte att lyfta marknadsintäkterna (här).

2006 nosade man också uppe på Hammarbys nivåer men räckte inte ända fram för att ta sig förbi. Efter att båda klubbarna haft en vikande trend på marknadssidan vände vinden för Hammarby Fotboll under 2008 och gapet till Djurgården har nu ökat.

Denna gång saknar dock Djurgården den stora konkurrensfördelen organisationen haft i form av ”sedelpressen”**. Vi pratar om det omtalade spelarinvestbolaget Djurgården Fotboll AB. Efter att de senaste fyra säsongerna köpt vinstandelsbevis för 85 miljoner från Djurgården fotboll borde rimligtvis kassan till slut i det närmaste vara tömd.

grafen visar intäkter (msek) från ”marknad” plus souvenirer. Källa: Årsredovisningar Hammarby Fotboll (2003 – 2008). Totala intäkter i bolagen Djurgården Fotboll Försäljning AB (2006 – 2008) samt Djurgården Marknad AB (2003-2005)*.

——————————————————-
* Fram till 2005 låg rättigheterna för försäljningen av marknadsrelaterade intäkter i Djurgården Marknad AB. Efter en omorganisation överläts dessa från 2006 till Djurgården Fotboll Försäljning AB. Djurgården Fotboll Försäljning AB är ett helägt dotterbolag till Djurgården Elitfotboll AB (DEF AB) som driver A-lagsverksamheten. DEF AB ägs till 100% av Djurgården Fotboll IF

** Djurgården Elitfotboll AB har redovisat intäkter från spelartransfers på så sätt att man får det paradoxala förhållandet att ju fler och dyrare spelare som klubben värvar, desto högre intäkter får man.

Transferintäkter är lika med det vinstandelsbevis klubben emitterar för de förvärv man gör under årets gång. Man har paketerat transfersummorna plus sign-on bonusarna i värdepapper och sålt dessa till spelarinvestbolaget Djurgården Fotboll AB (DF AB).

DF AB har finansierat sig genom nyemissioner samt spelarförsäljningar. Nyemissionerna har sedan 1998 inbringat närmare 60 miljoner. Senaste nyemissionen genomfördes 2006 och gav ca 2.5 miljon.

Hammarby Fotboll bokslut – personalkostnader

Personalkostnader är den enskilt största utgiftsposten för en fotbollsklubb. Det är samtidigt en kostnad klubbar med ambitioner har mycket svårt att kontrollera. Marknaden bestämmer nämligen priset på sportslig framgång.

Varför? Majoriteten av Europas fotbollsklubbar maximerar sin sportsliga framgång före lönsamheten, det vill säga klubbarna är nyttomaximerare. För att kunna klara av att vinna matcherna mot sina ligakonkurrenter måste truppen rimligtvis bestå av spelare som är bättre än konkurrenternas spelare.

Medan romantikern pratar klubbkänsla säger cynikern att en spelare kommer att välja spela för den klubb som betalar mest i lön. Eftersom lönsamhet inte är klubbarnas drivkraft, driver klubbarnas jakt och konkurrens om talang ständigt dess lönekostnader upp till bristningsgränsen, och inte allt för så sällan över den gränsen.

Vi kallar det för ”the-arms-race” som kan liknas den kärnvapenkapprustning vi såg under det kalla kriget där mer och mer resurser punpades till vapenutveckling utan att det relativa styrkeförhållandet mellan blocken förändrades.

I allsvenskan speglas ”the-arms-race” väldigt tydligt genom spelarlöneinflationen vi sett unden 2000 talet som eskalerar varje gång vi ser nya centrala avtal signeras och som pumpar in nya, jämnt fördelade pengar in i det allsvenska systemet.

*****************
Spelarens preferenser
När den stora regleringen vad gäller mobilitet av talang mellan klubbar släpptes i samband med bosmandommen, innebar det att flödet av pengar som förut och i första hand skedde mellan klubbarna distribuerades om så att spelarna fick en stor del av kakan.

Medan fotbollsklubbar nyttomaximerar är inkomstmaximering en spelarens främsta drivkraft. En ekvation som ger spelare med åtrovärd talang en brutal förhandlinsstyrka. Detta förhållande har skapat en mycket lönsam yrkesgrupp, spelaragenten.

En fotbollsklubb förvärvar förväntad talang som kontrakteras i x antal år där den riskaverte spelaren vill bli belönad ex-ante*. Spelaren kommer att värdera en högre säker inkomst idag före en lägre inkomst idag med en hög uppsida i framtiden. Detta borde kunna ge oss följande bild över förhållandet prestation, lönekostnad samt kontraktstid.

Figur 1.Spelaren genomsnittliga ersättning vs sportsliga prestation sett över kontraktstiden där talang på förhand är perfekt prissatt. I början av kontraktet presterar inte spelen i nivå med lönen för att under andra halvan överprestera.

Har klubben gjort sin läxa vad gäller identifiering av talang och karaktär samt klarat av att förädla talangen borde man kunna nå bild 1. Det vi ser att spelaren i början av kontraktet sannolikt inte kommer att producera i relation till den ersättning klubben betalar men efter ett tag når en jämnvikt för att mot slutet prestera över den snittersättning spelaren erhåller.

Har klubben däremot missbedömt talangen alternativt inte klarat av att få ut den på fotbollsplanen kan det se ut som i bild 2.

Figur 2.Spelaren genomsnittliga ersättning vs sportsliga prestation sett över kontraktstiden där talang på förhand är felaktigt prissatt.

Spelarkontrakt skrivs dock inte enbart med syfte att maximera nyttan på planen. ”Rent-seeking” är en drivkraft där både klubben och spelaren kan prisa in nyttan av potentiella framtida spelaraffärer i kontraktet. (mer om det här)

Det kan innebära att spelare prestationsmässigt aldrig når över sin genomsnittliga lön. Klubben får istället sin pay-off tack vare höga transfersummor när spelaren säljs. Denna strategi förustätter dock att klubben har tillräckligt med rörelsekapital och klarar av att bära risken.

En fotbollstrupp består av ett stort urval av spelare. För en fotbollsklubb handlar det i mångt och mycket om att ha en portfölj med spelare som befinner sig i olika faser av sin utveckling och kontraktsituation. Vissa spelare blommar inte ut så som man tänkt och kommer aldrig att bli produktiva. Förhoppningsvis har klubben spelare som överaskar positivt och på så sätt jämnar ut förhållandet.

För en välmående klubb borde med andra ord den aggregerade kontraktsituationen med lön vs prestation rymmas kring den grönmarkerade arean i bild 3.

Figur 3. Truppens genomsnittliga ersättning vs sportsliga prestation sett över kontraktstiden.

Hur väl effektivt fotbollsklubbar allokerar sina resurser kan mätas i nyckeltalet personalkostnader/omsättning.

*****************
Hammarbys personalkostnader
Hur har Hammarby Fotbolls personalkostnader utvecklats de senaste åren?

2003: 32.7m
2004: 36.5m
2005: 38.3m
2006: 44.8m
2007: 45.8m
2008: 50.1m

Dessa siffror borde egentligen korrigeras med tanke på att sign-on bonusar kan ge kraftiga avvikelser från år till år utan att det egentligen speglar det exakta förhållandet lön vs talang under enstaka år.

Förutom att Hammarby Fotboll per automatik hängt med i den allsvenska lönespiralen har kostnaderna sannolikt även påverkats av förändringen av genomsnittlig kontraktstid klubben haft i sin spelartrupp. Enligt mina egna beräkningar får jag det till…

jan 2006: 1.6 år
jan 2007: 1.7 år
jan 2009: 2.2 år

Vi ser direkt att 2006 var året där återstående löptiden på spelarkontrakten var kort och där man de facto stod med en hel drös utav nyckelspelare med utgående kontrakt. Det skulle kunna positionera Hammarby anno 2006 enligt bild 4.

Figur 4. Truppens genomsnittliga ersättning vs sportsliga prestation sett över kontraktstiden.

Det ser ju trevligt ut att kunna ligga där och leverera. Problemet är att när kontraktstiden med de spelare som ”överproducerar” närmar sig mot sitt slut, kommer spelaren i nästa förhandling kräva en ny, betydligt högre premie.

Har klubben en stor del av spelartruppen med utgående kontrakt blir situationen mycket svårhanterlig. I det närmaste omöjlig för klubbar med en svag likviditet och resultatet bör rimligtvis bli att man förlorar de spelare man velat behålla och får betala ett överpris för de spelare man på förhand kanske inte prioriterat.

Vi kan anta att Hammarby Fotboll har fått betala ett högt pris för att kontraktera spelare efter 2006. Något som speglat sig i den katastrofala produktivitet och lönsamhet vi sett under 2008.

Ration personalkostnader/intäter för Hammarby Fotboll (exkl transfers)
2003: 53%
2004: 55%*
2005: 60%
2006: 58%
2007: 58%*
2008: 70%
* inkl intäkter från Europaspel vilket ger ett lägre nyckeltal.

Det kritiska vi står inför nu är ifall Hammarby Fotbolls närmaste framtid är illustrerad som (1) eller (2) enligt figur 5. Ett ansvar som ligger hos de personer som identifierar och utvecklar talang men även fattar beslut om förvärv som ligger till grund för balansen av kompetens i truppen och samtidigt ryms inom restriktionerna för budgeten.

Figur 5. till vänster (1) Genombrottets år till höger (2) Stagnationens år

Men att återigen nå produktivitet med 5 målvakter på lönelistan blir i det närmaste omöjligt.
Kanske bör varningsklockorna även ringa om alla rykten om nya mittbackar på väg in stämmer. Kommer vi stå med 10 mittbackar kontrakterade efter säsongens slut? Givetvis överdrev jag det sista men ni förstår säkert resonemanget.

Sportslig stab & admnistrativ personal
Många reagerar över att kontoret samt den sportsliga staben växt sig större under årens gång. Det framgår inte av årsredovisningen hur stor del av lönekostnaderna administration och marknad tar i anspråk.

Faktum är dock att Hammarby Fotboll AB har en person färre på marknad än vad Örebro Elitfotboll AB har. Hur man står sig i förhållande till övriga konkurrenter är oklart. Oklart är även hur pass effektivt kontoret arbetar och hur lönsamma projekt man driver.

Den sportsliga organisationen har även den vuxit de senaste åren. Medicinskt team, nye fysträningsmetoder, videoanalytiker mm. Det blir givetvis i det närmaste omöjligt att mäta effektiviteten eller att härleda resultaten på plan till respektive resurs som klubben investerat i.

Syftet borde dock kunna illustreras enligt figur 6. I en jämn liga som allsvenskan kan en 10% höjning av hela truppens prestation gentemot konkurrenterna kan bara det innebära ca 2 miljoner i större centrala premier.

Om metoderna sedan är de rätta och framför allt, ifall människorna bakom metoderna är de rätta vet vi idag inte.

Men att en viss del av de resurser 2000-talets tillväxt skapat allokeras om till annat är spelartruppen är en naturlig del i en tillväxtsfas.

Figur 5. Att höja kollektivets gemensamma prestation och därmed förbättra out-put.

Utsikter för framtiden
Som bekant måste personalkostnaderna under 2009 skäras ned från 50 till 39 miljoner. De sign-on bonusar som kostnadsfördes under 2008 är sannolikt en stor post i dessa 11 miljoner. Förlikningen med Toni Nhleko två år före kontraktets utgång är en annan.

Tony har pratat om ”genombrottens år”. Nu är det upp till bevis och vi snart ett första betyg på de som identifierat, balanserat samt förädlat talang efter det stora manfallet 2006.

Helt klart är att Nathan Paulse, Rami Shaaban, Fredrik Söderström, Freddy Söderberg, Sebastian Castro-Tello är några av de spelare som måste börja producera för att ekvationen ska gå ihop.

Situationen med mycket osäkra framtida intäkter är samtidigt inte något unikt för Hammarby Fotboll. De flesta av allsvenska klubbarna brottas med stramare lönebudgetar. Det kommer ge utslag på spelarlönerna, först och främst på de medelmåttiga spelarna. Extraordinär talang kommer alltid att vara eftertraktad på marknaden även om priset på den sannolikt även det kommer justeras ned en aning.

Diftresultat – hönan vs ägget
Till sist och lite off-topic…
Det pratas ofta om att klubbar säljer spelare för att överleva. Att klubbar långt ner i fotbollens värdekedja exporterar talang till ligor högre upp i kedjan är ju en del av vardagen. Den dagen en spelare säljs, ska den spelaren ersättas. Givetvis kommer inte det kunna göras med samma kvalitet men ”the-arms-race” driver ändå upp ersättningen för ersättaren och en sign-on bonus betalas ut. Sign-on kostnadsförs och är en stor ”engångskostnad” som egentligen bara är en del av ett x år långt kontrakt som förhoppningsvis genererar löpande intäkter under årens lopp. Men lik förbannat, sign-on kommer att kraftigt försämra driftresultatet det året den betalas.

Så den stora frågan är…
Görs spelarförsäljnngar i syfte att finansiera driftunderskott eller är driftunderskott ett resultat av spelarförsäljnigar?

————————————–
*”Our model, which captures this important aspect of employment relations in football,has revealed that a risk-averse player benefits from the shadow of the transfersystem and therefore from a more restrictive transfer system. Under the pre-Bosman transfer system, clubs could partially insure their players against incomeuncertainty by transforming a part of the players risky future salary in risk-freecurrent income. A risk-averse player prefers a higher current salary combined witha lower (expected) future salary to a lower current salary combined with a higherbut uncertain future salary. The Bosman transfer system, which is equivalent to thepre-Bosman transfer system in terms of our model, did not change this situationsince clubs and players voluntary restored the pre-Bosman world by expandingcontract durations. However, by limiting the maximal contract duration to 5 yearsthe insurance deal does not work anymore in the new Monti transfer system. Asa consequence, the Monti transfer system can be considered as an impediment to Pareto efficient risk-allocation in the football industry. If risk can be considered asthe basic source of productivity variations in football, the failure of the insurancemarket imposed by the free movement philosophy of the European institutionsmight impose a high price to be paid by the labour force in this industry.”

saxat från: Why Football Players May Benefit from the ‘Shadow of the Transfer System’ http://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=934547

Hammarby Fotboll bokslut – likviditet och kassaflöde

Först och främst, hämta kaffe för du kommer förmodligen behöva det för att inte somna…

Många stirrar sig blint på resultaträkningen och tror sig finna hela sanningen om klubbens finansiella status där. Så är givetvis inte fallet. Det kan finnas galaktiska skillnader mellan det som under året hänt avseende kassaflöden och det som syns i det periodiserade resultatet.

Jag har tjatat om begreppet balanslikviditet. Balanslikviditet ger en hint om klubbens möjligheter att fullfölja sina ekonomiska åtaganden men även om klubbens möjlighet till flexibilitet vad gäller att kunna finansiera sina mål och strategier. Svagheten med nyckeltalet är däremot att det inte visar när in och utbetalningar görs.

Balanslikviditet beräknas genom att ta alla kortfristiska tillgångar dividerat med samtliga kortfristiska skulder. Är nyckeltalet under 1 (100%) kan klubben i teorin få problem ifall samtliga fordringsägare idag skulle kräva in sina skulder. I allsvenskan är balanslikviditeten väldigt varierande*.

Sedan måste nyckeltalet givetvis sättas i relation till respektive klubbs intäkter och balansomslutning. Har du till exempel en balanslikviditet på 200% med kortfristiska tillgångar på 2 kronor och kortfristiska skulder på 1 krona, kan du lik förbannat inte köpa en spelare för det.

Kortfristiska tillgångar består b.la. av kassa&bank plus samtliga kortfristiska fordringar såsom t.ex utestående fakturor som ligger ute hos kunder, ännu ej i sin helhet reglerade spelarförsäljningar mm, plus varulagret, det vill säga matchtröjor mm som ligger på hyllorna i butiken. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter.

Kortfristiska skulder består av ännu ej betalda fakturor, ännu ej i sin helhet reglerade spelarköp, kortsiktiga skatteskulder, ännu ej utbetaldade spelarbonusar mm. Vid den ögonblicksbild som ett bokslut ger räknar man även in upplupna kostnader & förutbetalda intäkter, t.ex de pengar som kommit in på kontot avseende kommande års säsongskort. Dessa pengar är inte redovisade i 2008 års resultaträkning eftersom intäkten avser 2009. Pengarna finns dock redan inne hos klubben och därmed i balansräkningen.

***********************
Balanslikviditet Hammarby Fotboll
Hur har då Hammarbys balanslikviditet sett ut genom årens lopp?
Den finansiella statusen har stabiliserats något de senaste åren från ”mycket svag” till ”svag” men det finns inte mycket rörelsekapital att röra sig med. Rörelsekapital krävs till flexibilitet i syfte att smidigt kunna genomföra sina strategier samt parera konkurrenternas drag.

För en fotbollsklubb är behovet av rörelsekapital extra stort de år där fler kontrakt löper ut. Kontrakt med talangfulla spelare klubben önskar behålla och/eller skapa förutsättningar till högre potentiella framtida transfersummor.

Vid brist på rörelsekapital, får man börja göra avbön på framtida intjäning och kassaflöden.

31/12-02 – 51%
31/12-03 – 91%
31/12-04 – 83%
31/12-05 – 72%
31/12-06 – 91%
31/12-07 – 91%
31/12-08 – 92%

Var smärtgränsen går beror i mångt och mycket på hur fort klubben lyckas omsätta sina tillgångar. Vi har ju sett fotbollsklubbar överleva med 50%. Allt under 100% ger dock inte mycket till ”offensivt handlingutrymme” eller risktagande.

Förändringar i rörelsekapitalet och krediter
Det finns olika metoder fotbollsklubbar och för den delen andra bolag kan hantera och effektivisera sin likviditet på.
Man kan låna pengar för att kortsiktigt lösa sina åtaganden.
Man kan indirekt låna pengar, tex genom att ge 15 dagars kredit på det man fakturerar och själv försöka förhandla sig till… låt oss säga 90 dagars kredit från sina leverantörer. Man kan sälja sina anläggningstillgångar och istället leasa dessa. Man kan givetvis också leasa istället för att förvärva.

En fotbollsklubb kan köpa/sälja många spelare under respektive transferfönster i syfte att öka kapitalomsättningen och på så sätt finansiera sin balansräkning på. I England är det dessutom vanligt att investmentbanker ställer ut krediter på sålda men ännu ej reglerade spelarkontrakt. (mer om det här, scrolla ned ett antal stycken)

Att realisera ut varulagret är en annan metod. Något som sänker bruttomarginalen men stärker kassalikviditeten.

************************
Cash-flow
Trots de stora spelarförsäljningarna under 2008 är Hammarby Fotboll AB:s balanslikviditet fortfarande inte orkat sig över 100%. Detta kan förklaras genom det 18 miljoner stora negativa kassaflödet från rörelsen men även amorteringen på den långfristiska skulden som togs i samband med denna spelarfinansieringsstruktur i slutet av 2006. Att det rör sig om Sebastian Eguren kan anses mycket sannolikt då den på balansräkningen under 2006 aktiverade immateriella tillgången skrevs ned till ett värde av 0 under 2008.

Så vad har hänt gällande kassaflöden under 2008. Siffrorna något avrundade och endast i stora drag.
Ingående balans 2008: +12 120ksek
Köp av spelare: 8 888ksek
Sign-on spelarförvärv: 6 000(?)ksek
Under året löpande ”läckage” från rörelsen: 12 000ksek (18m minus sign-ons)
Amortering av långfristisk skuld: 3 500ksek

Förändringar i rörelsekapitalet: +-0 ksek (+6m – 6.5m netto i ej reglerade spelartransfers*)

Transferkorgen: + 13 000ksek
Försäljningar & uthyrning av spelare: + 24 000ksek* (30m – 6m)

Det kassaflödesanalysen inte säger är när exakt under året samtliga ovenstående in och utbetalningar sker.

*Vad gäller likvid från spelartransfers har Hammarby än ännu icke betald fordran för sålda spelare på 10.7 miljoner (4m 2007). Vi vet med andra ord att Hammarby positiva kassaflöde från spelarförsäljningar för helåret endast var ca 24 miljoner. De 10 miljoner är alltså pengar för 2008 års spelarförsäljningar där motparten ännu inte betalat hela fakturan. Det kan vara helt enligt överenskommet avtal, det kan också vara så att motparten lider av likviditetsproblem och prioriterar bort denna skuld till förmån för viktigare motparter och på så sätt finansierar sin balansräkning. ”Counterparty risk” får dock absolut inte underskattas, framför allt inte i tider som dessa.

Samtidigt hade Hammarby per 31/12-08 ännu inte betalat klart förvärvade spelare till ett belopp av 2.7 miljoner.

Utgående balans 2008: 18 300ksek*
Varulager: 2 000ksek
Kortfristiska fordringar: 25 700ksek (bla 10.7m i fordran från spelarförsäljningar)
Kortfristiska skulder: 47 200ksek (inkl 13m som ska tillbaka till TK)

*11 miljoner ligger i kassan och 7 miljoner i kortfristiska placeringar. Eftersom klubben ska betala ut 13 miljoner tillbaka till transferkorgen i april kan man gissa att de 7 placerade miljonerna är pengar klubben i slutet på 2008 inte längre såg sig behöva till finansieringen av den dagliga verksamheten för perioden fram till april. Jag skulle tro att dessa medel placerats i säkra räntebärande papper med en löptid fram till april. Detta ger en något högre avkastning än att ha pengarna liggandes på ett bankkonto.

Vad gäller fordringar hade Hammarby Fotboll per den sista december som bekant en fordran avseende sålda spelare där man ännu inte erhållit likvid på 10.8 miljoner.

***********************
Transferkorgen
Det har pratats mycket om att riskkapitalet från transferkorgen inte utnyttjats på nyförvärv. Eftersom denna kredit flyter rakt in i den egna balansräkningen, blandas pengarna ihop med bolagets övriga likvida medel.

Det som konkret händer den dagen TK-likviden kommer in är att kassan ökar från x till x+13 miljoner och en långfristisk skuld på 13m aktiveras på balansräknigen.

Balanslikviditeten som inte påverkas av långfristiska skulder, ökar därför från 91% till 120% (approx baserat på balans 1/1-08) och klubben får helt plötsligt rörelsekapital att arbeta med. Amorteringarna är helt och hållet kopplade till realisationsvinsterna på spelarförsäljningar och så fort en spelare säljs skrivs beloppet motsvarande reavinsten, över från långfristiska till kortfristiska skulder. Balanslikviditeten korrigeras därför i takt med spelarförsäljningarna ned mot dess ursprungliga nivå, 91%. (hoppas ni hängde med i karusellen)

Hade Hammarby Fotboll inte sålt fler spelare under 2008 efter uthyrningen & försäljningen av Sebastian Eguren var planen att trots det ha ett finansieringsutrymme till spelarförvärv. Det hade dock sannolikt inneburit ett negativt periodiserat resultat för 2008, vilket man hade råd med upp till 8.7 miljoner som det egna kapitalet uppgick till. Likviditetesmässigt sker dock ingen förändring och spelarförsäljningar 2009 och going forward skulle generera realisationsvinster som åter igen pumpar upp det egna kapitalet. Nu kom realisationsvinsterna redan 2008 och transferkorgen kunde regleras enligt avtal.

Upplägget förutsätter dock att man har en bättre balans i den löpande verksamheten än det man levererade under 2008. Ett så pass stort intäktsbortfall som det blev under 2008 var dock på förhand mycket svårt att förutse.

Samtidigt gäller kravet på någorlunda driftbalans i mångt och mycket samtliga RK upplägg ute på den allsvenska marknaden. För det klubbarna gör, är att de ”lånar” pengar från framtiden genom att på förhand sälja en betydande del av framtida kassaflöden från spelarförsäljningar. För Djurgårdens del handlar det om redan ha sålt 80% av framtida spelarförsäljningar samt 30% av framtida nettovinster från Europacupspel. För AIK:s del handlar det om 50% från försäljningen i Agent 03:s portfölj**.

2008 var dock ett exceptionellt år. Exceptionellt i hela världen, exceptionellt för allsvenskan, exceptionellt eftersom tiden till slut hann ikapp samtliga Stockholmsklubbar, exceptionellt då profilförvärvets korsband gick åt helvete och Rami var oproduktiv och mycket mycket olönsam större delar av året.

Men, hur mycket användes egentligen utav transferkorgen? Eftersom vi inte med säkerhet vet när klubbens samtliga in och utbetalningar skett under årets lopp är det omöjligt att säga hur mycket av denna kreditlina som har aktivt utnyttjats. Det kan ha funnits veckor där hela kreditlinan användes, det kan ha funnits veckor där 0 kr utnyttjades osv.

Med tanke på att förvärvet av Rami Shaaban tog mycket kräm från balansräkningen har jag svårt att se att Hammarby problemfritt hade klarat av att finansiera sig själv löpande under året samt genomföra de kontraktskrivningar man gjorde.

Huvudsyftet med kreditlinan var sannolikt att kunna finansiera spelartransfers innan spelare såldes. Något Hammarby Fotboll inte kunnat göra tidigare. Huruvida syftet uppnåddes beror inte enbart på själva finansieringsstrukturen i sig men även på utbud och efterfrågan på spelare vid de tillfällen transferfönstren är öppna. Givetvis förändrades även förutsättningarna vad gäller intäktssidan under säsongens lopp när Hammarby började märka av en lägre efterfrågan på produkten allsvenskan samt produkten Hammarby Fotboll.

Den främsta uppnådda nyttan imo, är däremot det faktum att klubben lyckats knyta till sig ett nätverk av potentiella framtida investorer. Något som tidigare inte funnits i samma utsträckning och där klubben enbart vid något enstaka tillfälle lyckats med en ad-hoc lösning, lex Charlie Davies modellen. Det återstår nu att se huruvida planerna med att rulla vidare likviden, till nya finansieringsstrukturer faller ut.

**********************
Utsikter för 2009

Ur ett finansiellt perspektiv är statusen per den 1/1-09 relativt lik 1/1-08 med den positiva skillnaden att man under 2008, utan att sänka likviditeten amorterat på en långfristig skuld.

Vi sitter dock med ett större frågetecken vad gäller den aggregerade talangen i dagens trupp som på papperet ser svagare ut och det är av högsta vikt att Rami inom snar framtid är tillbaka och är produktiv igen samt att klubbens metoder gällande förädling av talang i A-truppen är effektiva.

Kontraksläget är annars på kort sikt relativt stabilt även om det sannolikt finns något önskemål om utflöde av enstaka spelare som nu är kontraktsbunden. (återkommer till ”talang” i analysen av personalkostnaderna).

Den stora anledningen till handbromsen och nedskärningarna i budgeten är de idag (eller redan i slutet på förra året då budgeten lades) mycket osäkra löpande intäkterna för de närmast kommande åren. Förutom konjunkturläget finns det, med bakgrund av föregående säsong, frågetecken kring efterfrågan på produkten allsvenskan och produkten Stockholmsfotbollen.

Budgeten visar ett överskott på 3-4 miljoner givet att man under 2009 lyckas sälja spelare för 7 miljoner samt lyckas hålla lönebudgeten. Efter 1/1-2009 har Hammarby Fotboll redan säkrat cash-flow genom att ha realiserat Paulinho. Erkan Zangin hyrdes ut där Besiktas har en option att lösa spelaren till sommaren, positivt cash-flow från hyra och ”osäkert” cash-flow in i sommar beroende på ifall turkana utnyttjar optionen.

Marknadsintäkterna som är budgeterade till 24.8m är till stor del säkrade genom bundna avtal. Det är de mer volatila matchintäkterna som blir den stora utmaningen. Dessa intäkter är givetvis korrelerade med kvaliteten och efterfrågan på produkten, det vill säga det jag var inne på två stycken högre upp men givetvis även Hammarbys sportsliga resultat.

Redan efter infomötet i början av november skrev jag ”Silly Season? Ni får dra era slutsatser själva”. Ingenting har förändrats sedan dess och det är idag samma förutsättningar som det var då. Eller fel, Hammarby har ju faktiskt sålt en spelerare sedan dess (Paulinho) och hyrt ut en och därmed säkrat i november-08 osäkra intäkter för 2009.

Förvärv ska dock rymmas inom restriktionerna för lönebudgeten som vi efter årsmötet vet är 39 miljoner och det ska samtidigt finnas likviditet på plats för att klara utbetalningarna vid kontraktsskrivandet.

Extern finansiering är en potentiell lösning men även här handlar det om att inte dra på sig alltför stora löpande lönekostnader. Dessutom gäller utbud och efterfrågan på transfermarknaden där tillgång på talang är en minst lika trång sektor som likviditet. Fråga gärna Manchester City och Malmö FF.

Det som är mest relevant för Hammarby Fotbolls och andra klubbars utveckling och utrymme till att kunna avlöna talang är de löpande intäkterna i relation till sina respektive allsvenska konkurrenter. När SvFF:s sammanställning av de allsvenska klubbars ekonomi kommer, vet vi vilka klubbar förbättrat/försämrat sina positioner det senaste året.

—————————————————————-
** Agent 03:s portfölj: Miran Burgic, Dulee Johnson, Nils-Erik Johansson, Lucas Valdemarín, Ivan Obolo samt Jorge Anchén. Khari Stephenson

* Balanslikviditet allsvenskan dec 2007 källa svenskfotboll.se
Kalmar FF 5.6
Malmö FF 3.1
Halmstads BK 2.2
IF Brommapojkarna 1.9
Djurgården 1.6
Gefle IF 1.5
IF Elfsborg 1.4
IFK Göteborg 1.3
AIK 1.3
Örebro 1.3
Hammarby 0.9
GAIS 0,7 0.8
Trelleborgs FF 0.7
Helsingborgs IF 0.6

Korta fakta

Några av 2008 års nyckeltal. 2007 års siffror inom parantes. Med reservation för avrundningsfel mm.

Matchintäkter: 24.6 msek (34.8msek)
Marknadsintäkter: 25.5 msek (21.5msek)
Souvenirer: 9 sek (9msek)
Spelarförsäljningar: 20 msek (5.8msek)
Övrigt*: 19.2 msek (16.1msek)

Totalt intäkter: 98.5 msek (86.4msek)
Kostnader: glömmer gärna över natten…

Resultat före skatt 3 msek. (-4.5msek)
Balanslikviditet: 0.92

* Här ingår TV intäkter (8.7msek), uthyrning av spelare (6.7msek), och annat oidentifierat ”godis”.

*********************

Matchintäkterna minskade med över 10 miljoner där biljettintäkterna minskade med 5.5 miljoner varav 2 är från icke deltagande i Internationella cuper.

Marknadsintäkterna glädjande nog upp vilket till stor del kan förklaras bytet av kommunikation via matchtröjan Unicef vs Finlux.

TV och de centrala avtalen ned från ca 14 miljoner till ca 8.7m. Beroende på en sämre tabellposition men även den utspädning som skett i samband med utökat antal klubbar i allsvenskan + superettan (från 30 till 32).

*********************
Kassaflöde från den löpande verksamheten.
Egentligen det som bäst speglar driften. Rörelseresultatet (+2.5msek) som sedan justeras med poster som inte ingår i kassaflödet (avskrivningar +4.9msek) och efter att man lyft bort reavinsten på försäljningar av anläggningstillgångar (-18.8 msek) landar man på -11.4msek.

Jag skulle dock även vilja lyfta bort de 6.7 miljonerna från uthyrning av spelare och i så fall landar nyckeltalet på -18msek.

På kostnadssidan som belastar rörelseresultatet finns givetvis sign-on för nyförvärv inräknat (okänt) vilket inte ger en helt rättvis bild. Sign-on är dock en del av klubbarnas vardag och dessa ”engångskostnder” återkommer lik förbannat varje säsong, givetvis i olika valör beroende på den talang klubbarna förvärvar.

Vi hade även advokatkostnader i samband med den ännu olösta Kappa-tvisten som sades ha varit höga. På kostnadssidan 2008 belastar även utköpet från kontraktet med Toni Nhleko som kostade en hel del.

Summa summarum är det bara att konstatera att bolaget inte genererat tillräckligt med intäkter per spenderad krona – resultatmässigt ett mycket svagt år.

Budget 2009
Vad jag kan minnas, visar den ett överskott bottom-line på 3-4 miljoner och där ingår spelarförsäljnigar till ett värde av 7 miljoner. En okänd summa är redan säkrad i och med försäljningen av Pålle som såldes under januari 2009.

Marknadsintäkterna har man goda förhoppningar om att landa på 24.8 miljoner och mycket av dessa intäkter är redan säkrade. -”Den tuffa resan går vi snarare gällande matchintäkter”

Personalkostnaderna ska ned från 52 miljoner 2008 till 39 miljoner 2009. Det blir en utmaning heter duga att få ihop en konkurrenskraftig trupp inom denna restriktion. Här tror jag att budgeten kommer att spricka, precis som den alltid gör för så gott som alla fotbollsklubbar i hela Europa. Generellt sätter marknaden priset på sportslig framgång, inte den enskilda klubben. Enda sättet att lura marknaden är att överprestera och förädla talang snabbare och mer effektivt än genomsnittet.

Samtidigt är sparpaket inte något unikt för Hammarby Fotboll utan det kommer att prägla majoriteten av de allsvenska klubbars strategier under 2009. Något som sannolikt bör kunna korrigera ned priset på sportslig framgång.

Klart är dock att klubbar som IFK G, Malmö och Elfsborg sitter lite i vinnarhålet, alla tre med mer eller mindre starka balansräkningar och löpande intäkter som ger relativt högt utrymme att kunna avlöna talang. Samtidigt visar Malmös jakt efter talang svårigheterna för de allsvenska klubbarna att konkurrera med omvärlden vad gäller spetskvalitet. Hur man än vrider och vänder

Men sen ska det ju spelas om det också!

Samtidigt visar Malmös jakt efter talang svårigheterna för de allsvenska klubbarna att konkurrera med omvärlden vad gäller förvärv av kvalitet. Hur man än vrider och vänder på det hela handlar det i slutändan om att utveckla och förädla talanger.

Och här befinner sig de allsvenska klubbarna i olika faser.

Återkommer om ca 24h med fler reflektioner.

Hög ambition på den svåraste av marknader

Hammarbys nya långsiktiga plan i pressen idag. Högt ställda mål och i mina ögon det enda sättet att nå det på är att ha en mer effektiv process vad gäller identifiering och utveckling av talang än sina allsvenska konkurrenter.

Detta i fotbollseuropas mest konkurrensutsatta marknad*.

Att värva ihop färdig kvalitet till allsvenskan är i dag i det närmaste omöjligt. Kvaliteten som krävs för topplaceringar går ut från allsvenskan, vidare högre upp i fotbollens värdekedja. Många klubbar har försökt utan att klara av att nå långsiktig framgång.

Med andra ord, en stoor utmaning för samtliga inblandade att se till så att inte blir ännu en pappersprodukt i Stockholmsfotbollen som så småningom läggs i det runda arkivet.

Djurgårdens sjustegsraket
AIK:s mål att 2010 vara Nordens ledande fotbollkslubb.

—————————————————–

* Allsvenskan har fotbollseuropas högsta konkurrensba
lans räknat i intäkter.
(klicka på bilden för högre upplösning)
saxat från: ”UEFA Benchmarking 2007” speciellt framtaget för det kroatiska ligaseminariet i Zagreb december 2008.