Kategori: Hammarby Fotboll

Komplettering till "Höjden av nyttomaximering"

Med bakgrund av empirin från Bundesliga där studien ger oss skattade värden för olika löptider på spelarkontrakt, anser jag nyckeltalet ”genomsnittlig kontraktslängd” vara högst relevent vid analys av fotbollsklubbars ekonomiska status.

Därför kompletterar jag inlägget ”Höjden av nyttomaximering” med följande information.

Data har insamlats från bloggarna Bondegatan och …grönvita sidan upp! samt Hammarby Fotbolls officiella hemsida där information om signerade nya kontrakt hämtats.

*************************

Hammarby gick in i januari 2006 med en genomsnittlig kontraktslängd på approx 1.70 år. Ett år senare låg samma nyckeltal på ca 1.90 år efter att ett antal startelvespelare lämnat som bosman. Ett gediget och krävande arbete med att säkerställa truppen stod på agendan.

Detta i en tid med både kraftig allsvensk löneinflation men även inflation i transfersystemet på grund av alla riskkapitalupplägg som pumpat in likviditet i systemet utan att klubbarna utvecklat sina organisationer vad gäller scouting och talangutveckling. Mer pengar i omlopp i kombination med samma eller lägre utbud av talang ökade priset per ”talangenhet”.

Medvetet eller omedvetet hade Hammarby Fotboll till säsongen 2006 maximerat ”talang” inom ramen för de två andra trånga sektorerna och budgetrestriktionerna (lönebudget samt likviditet).

Likviditeten har under årens lopp varit under konstant stress, det vill säga mindre än 100%
Likviditeten är ju en trång sektor när nya kontrakt ska skrivas med alla extra utbetalningar som hör till.

Kassalikviditet* Hammarby Fotboll AB
per 31/12-02 – 51%
per 31/12-03 – 91%
per 31/12-04 – 83%
per 31/12-05 – 72%
per 31/12-06 – 91%
per 31/12-07 – 91%

Slutnotan för säsongen 2006 blev enligt mitt sätt att se det mycket hög där alternativa kostnader landar på resultaträkningen så sent som 2008.

***************************

1:a januari 2009 var den genomsnittliga kontraktslängden approx 2.20 år.

————————————–
* Läs kortfattat om kassalikviditet genom att trycka på länk.

Därför är Silly Season inget annat än jävligt silly

När allsvenskan avslutas, kommer de fram. Drömmarna men även driftresultat-slaktarna. Vi pratar Silly Season spekulanterna som vill köpa allt och alla.

Inför 2008 ropade alla (undertecknad inkuderad) efter Rami.
Rami kom, och med honom kom ett ”driftunderskott” större än på bra mycket länge.
De kom tillbaka, men nu med ”avgå-knappen” i handen. – Fotbollens vägnar äro outgrundliga.

Ny vinter – nya drömmar.
Läser man Lasse Erikssons samt Tony Gustavssons kommentarer om kommande transferfönster ser jag redan nu ett nytt galaktiskt driftunderskott framför mig.

”söker spelare med ledaregenskaper och karaktär” – dyrt
”få in spelare som kan gå direkt in och spela allsvenskt” – jävligt dyrt
”ser gärna ett par spelare till där utöver Monday James. En mittfältare som kan producera poäng är också önskvärt” – svindyrt

För en sak är klar. Spektakulära nyförvärv skapar spektakulära sign-ons och spektakulära löner. Dessa kostnader är 100% säkra förmodligen ännu inte helt diskonterade till ”football-crunch

Intäktssidan och efterfrågan är däremot absolut inte riskfri. Den beror inte enbart på den egna klubbens perfrormance. Den är inte helt riskfri inför 2009 där det finns stora frågetecken vad gäller efterfrågan på fotboll.

Den är inte helt riskfri inför säsongen 2011 där en del av de i vinter tecknade kontrakt kommer sträcka sig över. Säsongen 2011 blir det första året med ett nytt TV-avtal. Ett avtal som jag tror kommer halveras från nuvarande nivåer.

Drömmar är ofta fina, uppvakandet kan bli smärtsamt.

Outgrundliga äro Silly Seasons vägnar.

Att lyfta blicken # 1 – Flerdimensionell bild av prestationen

Jag har fått ett antal mail om vad fan det är jag menar med nedastående bild. (inlägget här)

Marknadsandelar HF AB, sport vs intjäning samt spread däremellan
(Klicka på bilden för bättre upplösning)

Vi tar det från början. Med denna illustration vill jag visa det egentligen mest relevanta i fotbollsindustrin. Hammarbys styrka och prestation i förhållande till sina allsvenska konkurrenter.

Nu i dessa tider för analys är det väldigt enkelt att man snöar in sig, och isolerat analyserar enbart respektive klubbs resultat. En sådan analys blir mycket sällan en bra analys. Först och främst, vill jag sätta klubben i ett större perspektiv. Primärt i den marknad man verkar med men även de karaktäristika fotbollsindustrin besitter.

Så vad säger egentligen grafen?

1. (Gröna linjen) Hammarby har sakta men säkert tappat marknadsandelar* (vad gäller driftintäkter) och därmed resurser i förhållande till sina allsvenska konkurrenter. Det kan bero på högre förväntningar på klubben som inte alltid infrias och därmed lägre efterfrågan då det ofta är förväntningarna som säljer produkten. Det kan även bero på att andra klubbar, däribland Elfsborg flyttat fram sina positioner något radikalt sedan Borås Arena byggdes. Det kan bero på att AIK Fotboll sedan återkomsten till allsvenskan 2006, resursmässigt kom tillbaka starkare än någonsin. Det kan bero på att uppsidan på Hammarbys intäkter är begränsad på grund av den nuvarande arenan. Det kan vara så att den goodwill som präglat Hammarbys varumärke naggats i kanten senare år. Förmodligen en kombination av samtliga dessa faktorer.

2. (Svarta linjen) Hammarbys sportsliga resultat i förhållande till sina konkurrenter** (sportsliga marknadsandelar). Som synes är mycket volatila. Två toppar (2003 & 2006) som har kostat på kommande säsong(er). (finns utvecklat här)

3. Spreaden*** (skillnaden mellan resurser och sportsligt utfall) visar klubbens totala prestation i förhållande till sina konkurrenter där i Hammarbys fall, lägre spread innebär bättre resursutnyttjande. Som synes väldig varierande och det kan ju bero dels på att Hammarby Fotboll underpresterar vissa säsonger men även att konkurrenterna överpresterar enstaka säsonger. Och vice versa.

4. Med bakgrund av att Hammarbys position enligt 2000 talets maratontabell är nr.3, det finns mao historiskt sett bevisad hyfsad prestation. Dessutom, givet att det finns ett visst samband mellan resurser och sportslig prestation, borde spreaden återigen minska efter 2008 års säsong där jag tror att den åter når historiskt höga nivåer.

Varför kan man fråga sig? Jo, eftersom de allsvenska klubbars individuella prestationer från år till år är mycket volatila.

Varför då, kan man fråga sig. Well, en stor del tror jag beror på kortsiktighet samt det utflöde av talang som präglat allsvenskan och därmed försvagar klubbarna på år till år basis.

På längre sikt bör det, rent teoretiskt finnas en bestämd och klubbspecifik nivå dit spreaden alltid söker sig.

Sker ingen återhämtning i spreaden kan vi börja ana fundamentala orsaker såsom ”management skills”, byte av strategier mm.

Det här var en mer ”teknisk” analys som jag var sugen på att testa.

Anledningen till att jag kallar det för ”felprissättning” är att ”marknaden” i slutändan reglerar prestationen efter resurserna. Det har helt enkelt under 2000-talet inte funnits någon som helst klubb som visat prov på långvarig sportslig ”överavkastning”.

Denna analys bör även kunna ge en indikation på klubbens förväntade sportsliga kapacitet närmast kommande år.

————————————
* (driftintäkter/summa allsvenska driftintäkter)
** (antal inspelade poäng)/(totalt antal utdelade poäng)
*** (marknadsandel intäkter) – (marknadsandel sport)

Att lyfta blicken # 2 – Vad säger egentligen driftresultatet?

Då tar vi och försöker reda ut begreppet driftresultat. Och även här måste vi återigen lyfta blicken mot de branschkaraktäristika vilka fotbollsklubbar exponeras mot.

Tre ekonomiforskare har konstaterat den branschspecifika paradoxen: Ju mer pengar fotbollsklubbar (som tävlar i öppna ligor) har att röra sig med desto mindre pengar blir det över.

”In the last decade most clubs in European football leagues have experienced the paradox of rising revenues and declining profits….. This overinvestment problem increases if the discriminatory power of the contest function increases, revenuesharing decreases, and the size of an additional exogenous prize increases. We further show that clubs invest more when they play in an open compared to a closed league. The overinvestment problem within open leagues increases with the revenue differential between leagues.” (hela rapporten här)

På den allsvenska marknaden är dessutom sista meningen högst relevant. Klubbarna i Sverige konkurrerar om samma spelare med sina ekonomiskt starkare konkurrenter i Norge och Danmark där det i det senare fallet dessutom finns en mycket stor skattesubvention.

Så innan alla trycker på ”avgå-knappen” gör er läxa annars blir det alldeles för mycket Platini-nivå på det hela. Hur ser det ut på den allsvenska marknaden och varför?

1. Titta på de marginaler som ligger som benchmark för allsvenskan (fig 2). Det är inte för att jag är synsk som jag skrev detta efter AIK:s fantstiska driftresultat för 2006. Det var för att sannolikheten för att så skulle ske var mycket mycket hög.

”Redan detta år lär klubbens marginaler pressas mot ligans norm i samband med de sportsliga framångarna och de lönekrav dessa bär med sig då spelarna och ledarna numera vet (eller genom sina agenter försöker hävda) sitt värde” – feb 2007

2. Den andra stora aspekten, periodiseringsproblematiken ! Resultatet ger inte alltid en helt rättvis bild av året. Sign-on bonusar kostnadsförs i sin helhet år 1. Och klubbar använder spelarförsäljningslikviden till att värva nya spelare där sign-on nu för tiden är en betydande kostnad. Det slår direkt mot diftresultatet där en betydande del av kontraktets totala lönekostnad hamnar redan år 1. Vilka kostnader vid värvningar kan man tänkas ha haft under året?

3. Hittills har två klubbar gått ut med prognos/kvartalsrapport. Och efter AIK:s Q3 och Hammarbys prognos förstärker det tesen att hela allsvenskan 2008 kommer att redovisa ett större driftunderskott än brukligt mycket beroende på en generell efterfrågeminskning.

4. Titta på respektive klubbs driftresultat i din analys och försök hitta förklaringar till varför sifforna ser ut som de gör. (2001, 2002, 2003, 2004, 2005, 2006, 2007) – saxat från ”analys av allsvenska klubbarnas ekonomi 2001-2007

5. Ifall de största konkurrenterna, vilka har högre marknadsandelar, dessutom går back i driften, blir det ganska svårt för Hammarby att vara konkurrenskraftiga sportsligt utan ett driftunderskott. Kan det finnas ett samband mellan tappade marknadsandelar och driftunderskott? Jag tror det. Lösningen ligger i att öka sin marknadsandel och bli marknadsledare eller att samtliga klubbar bestämmer sig för att årligen visa ett positivt rörelsemarginal. Vid det senare riskerar ju den talang som är kvar att försvinna än tidigare till Danmark och Norge.

6. Titta efter eventuella Big-Bath effekter som brukligt dyker upp i samband med VD byten mitt under ett verksamhetsår. Det betyder att man kostnadsför extra mycket innevarande år för att på så sätt kunna visa bättre resultat kommande år. Därmed inte sagt att det behöver vara så i praktiken, men med tanke på det tryck tjänstemän i fotbollsbranschen lever under, är det ingen omöjlighet. Hur som helst. En sådan manöver påverkar inte kassaflödet, utan endast det periodiserade resultatet. Den finansiella statusen i bolaget är densamma vilket som.

Vad gäller övriga klubbar, ett fåtal exempel:
Varför har Kalmar ständigt ett positivt driftresultat? – Kanske därför att man aldrig värvar färdiga ”namn”? – låga sign-on kostnader.

Varför hade IFK Göteborg ett driftminus på 17.5 miljoner 2007? – Kanske därför att Tobias Hysens sign-on var relativt hög?

Varför har Malmö relativt balanserad drift? – Kanske för att deras organisation är billig och underutvecklad vilket speglas genom de sportsliga resultaten post 2004? (här jag spekulerar bara)

Sedan är det ju givetvis så att investeringara i transfer-fee samt sign-on fee förväntas ge resultat på planen och därmed stimulera efterfrågan på produkten samt öka försäljningen. Levererar inte spelarna, är det ju inte riktigt någon budget-issue. Det är snarare en operationell-issue!

Det som vi alla däremot bör vara överens om är att likviden klubbarna får för sina sålda spelare återinvesters i nya där lönekostnaden för dessa spelare ständigt trissas uppåt utan att den reala talangen gör det. Talangen försvinner allt som oftast, alternativt stannar utomlands. Det är en ond spiral. Därför kan ”football-crunch” i slutändan vara ett sundhetstecken.

Lycka till med analysen.

fig2. Allsvenskans rörelseremarginal (”drift”) vs Hammarbys dito
(klicka på bilden för högre upplösning)
datakälla: svenskfotboll.se

"felprissättning"

Marknadsandelar HF AB, sport vs intjäning samt spread däremellan
(Klicka på bilden för bättre upplösning)

Ovan ser vi ”spreaden”*** mellen Hammarby Fotboll AB:s båda marknadsandelar på den marknad bolaget verkar. Vi mäter både marknadsandel i form av driftintäkter* och sportsligt resultat**.

Vi kan konstatera att spreaden mellan dessa två ökat efter 2006. Jag skulle vilja kalla det som en form av ”felprissättning” och sådana korrigeras förr eller senare alltid av marknaden.

Vad gäller 2008 års marknadsandel (intäker) behöver den inte bli katastrofal. Hammarby tjuvade en plats i publikligan, från fjärde till tredje plats. Hela marknaden har med andra ord upplevt en efterfrågeminskning. Är det så att Hammarby Fotboll inte tappat alltför mycket marknadsandel under 2008 innebär det att spreaden 2008 är på historiskt höga nivåer och borde börja minska redan nästa säsong. Den svarta linjen borde röra sig uppåt.

Minskar däremot marknadsandelen (intäker) märkbart för 2008 blir det knepiga år framöver. Då krymper spreaden men den krymper ”åt fel håll” där både den gröna och svarta linjen löper en stor risk att röra sig nedåt.

För snart två år sedan skrevs den första analysen av Hammarbys marknadsandelar. Vi ser idag en del av de konsekvenser de tappade marknadsandelarna förväntades generera.

—————————————————
* (driftintäkter/summa allsvenska driftintäkter)
** (antal inspelade poäng)/(totalt antal utdelade poäng)
*** (marknadsandel intäkter) – (marknadsandel sport)

Underperformance

Hammarby Fotboll AB underperformade för andra säsongen i rad. I år dessutom big time. Baserat på 2007 års personalkostnader bör klubbens norm ligga kring en 4 placering. Det blev en nionde plats och därmed lägre premier från centrala avtal. Ett centralt avtal som för övrigt krympt under 2008.

Årets premier blev 10.126 miljoner kronor.
Kan jämföras med 15.4 miljoner bolaget erhöll 2006.

—————————————————–
Topp 7 personalkostnader i allsvenskan 2007
Elfsborg 61 msek
AIK Fotboll AB 51 msek
Malmö 50.3 msek
Hammarby Fotboll AB 45.8 msek
IFK Göteborg 44 msek
Djurgården Elitfotboll AB 41 msek (endast A-laget)
Helsingborg 39.1 msek

Football-crunch

Den allsvenska löne-inflaionen lär ha nått sin kulmen 2008. Nu bär det utför…

Sorry alla agenter, nu blir det mindre commission även för er. Utslagning och konsolidering väntar nu även i denna bransch.

Idag hade Hammarby sitt informationsmöte.

Minus 15 miljoner i driftunderskott för helåret är betydligt mer än vad jag befarade. Men efter denna höst finns det absolut inget som chockar mig längre. Och det gäller inte bara fotbollsvärlden.

Vi kan med andra ord konstatera att Hammarby fortfarande är beroende av spelarförsäljningar. Detta år extra mycket. Det är riktigt illa.

Nettot från spelarförsäljningarna blev 24 miljoner vilket kommer generera ett positivt resultat bottom line, 6 miljoner. Det kunde därför ha varit värre, det kunde varit mycket värre.

Nästa år är målet att minska underskottet till 4-6 miljoner. Anlednngen är att man inte vill kapa för mycket kostnader så att det slår alltför mycket på intäkterna.

Efter AIK föll Bajen och jag tror att fotbollsallsvenskan är på väg i sin egna lågkonjunktur. Det räckte förmodligen med att storstadslubbarna underperformade denna säsong för att den allsvenska tillväxtbubblan skulle spricka. ”Produkten allsvenskan” levde på ”lånad tid” precis som kreditmarknaden visade sig göra.

Det kommer givetvis ge direkt utslag på spelarlönenivåerna. Frågan är hur snabbt dessa justeras nedåt och om det kommer krävas att någon klubb ”går under”.

Silly Season? Ni får dra era slutsatser själva.

Samtidigt ger Hammarbys och AIK:s ekonomiska bakslag en benchmark om att hela den allsvenska marknaden förmodligen drabbas hårt denna säsong och det kommer att bli intressnta år framöver.

2008 års allsvenska bokslut blir högintressanta och kommer ge en fingervisning om vilka klubbar står sig starkast på kort respektive på lång sikt. Det är ju inte så att de allsvenska klubbarna generellt ”lider” av överkapitalisering för att kunna satsa sig ur krisen.

IFK Göteborg gick 17.5 miljoner back i driften förra året. Klubbens publiksiffror har masakrerats denna säsong, men…

Klubbar med långt utvecklade talangverksamheter kan stå med stora konkurrensfördelar inför framtiden. IFK Göteborg är en klubb som kommit långt, förhoppningsvis har Hammarby ett bra momentum här med. AIK:s Väsbysatsning kan visa sig vara vändpunkten på klubbens negativa spiral.

Djurgårdens dito? Finns den på riktigt, eller bara i ”värdepapperiserad” form?

Vi får dessutom se ifall Hammarbys satsning på en scoutingorganisation ger konkurrensfördelar. Eftersom andra klubbar verkar haka på trenden blir dock konkurrensen större och priset på talanger kommer så småningom att öka. Precis som priset på sportslig framgång ökade när de allsvenska klubbarna började kopiera Djurgårdens riskkapitalmodell.

Och jag tror att det blir lite ”back to basic” nu och det behöver på längre sikt inte alls vara negativt. Inte alls!

Vi lär få se nya ansikten, generationsskiften i maktpositionerna hos klubbarna, SEF samt förbund och förhoppningsvis ett nytänk som kan föra allsvensk fotboll framåt. Den har kört fast i diket alldeles för länge nu.