Det är svårt att inte älska silly season. Varje dag inträffar situationer, som tydligen aldrig tidigare skådats i fotbollsvärlden.

Dagens citat hämtar vi från den rosa tabloiden.

– Vi har inte fått några signaler från Gençlerbirligi att de är intresserade av att få den här affären i hamn och det är lite konstigt. Om man skriver kontrakt med en spelare så vill man väl att han ska komma på plats så snabbt som möjligt.

– Jag har aldrig varit med om något liknande.

Tydligen sagt av Hasse Borg efter att Labinot Harbuzi skrivit på för Gençlerbirligi.

**********

11 månader tidigare, denna gång med Borg på köpsidan och efter att Malmö precis signat bosmanspelaren David Durmaz som anslöt till Malmö först efter säsongens slut.

– Vi har inte haft någon direkt kontakt om det. Om inte Malmö kommer med en förfrågan så stannar han, säger sportchefen Mikael Robertsson till fotbollskanalen.se

TV bolaget Setanta Sports är till slut konkursmässigt och bolagets brittiska kanaler släcker nu ner.

Setanta satt på ett mindre rättighetspaket till Premier League. Ett paket som ligan tog tillbaka. Detta eftersom Setanta inte klarade av att fullfölja sina betalningsåtaganden . Sedan tog det bara ett par dagar och Premier League hade sålt paketet till Disney´s ESPN.

Utslagning och konsolidering är en naturlig del av affärscykeln i de flesta branscher. I Sverige såldes nyligen Canal + av ProSiebenSat.1 media till TV4 koncernen.

Och kommer någon ens ihåg TV kanalerna ”Supersport” och ”Sportkanalen”?

Många oroar sig för fotbollsklubbar och dess ekonomier. Röster höjs om att fotbollsindustrin går en död till mötes. Engelska fotbollsklubbar målas ofta upp som skräckexempel.

Stefan Szymanski presenterade under mässan PlayTheGame2009 en mycket tänkvärd jämförelse mellan fotbollsindustrin i England och övriga branscher.

1923 bestod Football League (de fyra högsta och professionella divisionerna) av 88 klubbar.

Säsongen 2007-08 existerade 85 klubbar fortfarande:
48 st befann sig i samma division som 1923
Endast 9 klubbar hade halkat ner två eller fler divisioner.
Endast 3 hade slagits ut (konkurs).

Låt oss titta på hur det ser ut i andra branscher.

För de 100 största bolagen i Storbritanien under 1912 var status år 1995:
Endast 20 var fortfarande bland de 100 största.
Endast 50 hade överlevt och där:
7 hade likviderats.
6 hade förstatligats.
37 har köpts upp av andra bolag.

Är det någon bransch som historiskt visat stabilitet i England och klarat sig igenom ekonomiska kriser så är det just fotbollen.

Klubbarna är så pass attraktiva att de hela tiden lyckas hitta finansiering. Trots att den förväntade avkastningen i de allra flesta fall är obefintlig. Uppenbarligen finns det andra värden.

Ägare kommer, ägare går men fotbollsklubbar består.

Säsongen 2008 investerade riskkapitalbolaget Djurgården Fotboll AB 24 miljoner i klubbens spelartrupp.

Under onsdagen avslöjade Aftonbladet att denna sommarens transferbudget förväntas bli så lite som knappa hälften. 10 miljoner nu i sommar som kan följas upp av ytterligare 15 miljoner under 2010.

Fotbollsretorik.

Tabellen visar Premier Leagues klubbars omsättning för säsongen 2007-08 samt ration löner/omsättning. Vi kan direkt dra två slutsatser.

i. De amerikanska ägarna hos ManU samt Liverpool fyller en mycket viktig funktion i syfte att begränsa ytterligare försämring av tävlingsbalansen i Premier League. Även Arsenals skuldfinansiering av Emirates Stadium ställer krav på höga rörelsemarginaler.

Skulle där inte finnas något avkastningskrav drivet av skuldsättningen, hade de nämnda klubbarna haft än mer resurser till spelarlöner och transfers. Förutom större klyftor, hade inflationen i fotbollseuropa hade varit än större. (quantity theory of money)

Detta faktum förkastar Platinis påhopp i maj 2008 där han klassificerar samtliga skuldmodeller som ekonomisk doping.

ii. Många av klubbarna på den nedre halvan i tabellen ovan finansierar sig tack vare villkorslösa kapitaltillskott från sina ägare. Pengar som aktiveras som en skuld på balansräkningarna. Denna skuld är dock räntefri eftersom de flesta privata ägare i den engelska ligafotbollen sannolikt ser sina klubbar som ”ego-symboler”. Enligt Deloitte är ca 40% av de engelska ligaklubbars aggregerade skulder (£3.1 miljard) just den typen av finansiering.

Så länge klubbägarna är beredda att skjuta till pengar in i systemet underhålls tävlingsbalansen. Skulle lågkonjunkturen drabba ägarna och deras förmåga att finansiera klubbarnas löner kommer rimligtvis tävlingsbalansen att försämras.

*************

De senaste årens löneinflation har gjort att fler och fler röster har höjts om införande av ett lönetak i Premier League.

Låt oss leka med tanken att taket sätts till de 60% av klubbarnas intäkter som Platini haft som sitt riktmärke.

Klubbarna i grönt klarar av kriteriet. Klubbarna i orange måste skära sina kostnader.

Vi kan direkt se att tre av klubbarna i ”Big4” på kort sikt inte skulle påverkas av ett lönetak. Chelsea skulle behöva sälja en del av sina stjärnor. Många tror kanske att ManU, Arsenal och Pool kommer att passa på att sänka sina lönekostnader. Dels för att undvika en försämring av tävlingsbalansen men även för att stärka sina rörelsemarginaler.

Denna tes spricker eftersom dessa tre klubbar måste försöka bibehålla sin konkurrenskraft i Champions League som bra år genererar ca 25-30% av de totala intäkterna.

Ett sådant lönetak i Premier League skulle därför sannolikt öka klyftorna mellan topp 3 och resten av ligan. Huruvida en negativ spiral skulle aktiveras med ett nettoutflöde av talang från ligan kan vi bara spekulera kring.

Vårsäsongen är över och sportredaktionerna har under 2009 lärt sig ett nytt ord – sparpaket.

Tidningsrubrikerna präglas av den ekonomiska krisens vindar som till slut även blåst in över den allsvenska fotbollskartan.

Var det här som var brytpunkten och början till den Stockholmska och allsvenska efterfrågekollapsen?

Stockholmsklubbarna hade efter några makalösa år ett gyllene tillfälle att koppla ett rejält grepp om svensk elitfotboll. Man misslyckades.

”En serie med bara Bajen, AIK, Dif, MFF, och Blåvitt snabbt blivit ganska trist”

Men uppenbarligen blev serien inte roligare än att krisrubrikerna idag tar mer plats än de talanger som under 2009 fått sitt genombrott och under mycket kort tid förgyller allsvenskan innan de inom en mycket snar framtid tar steget över till Danmark och Holland.

Stockholmsklubbarna engagerar än idag. Man säljer fortfarande lösnummer och göder tabloidernas försäljningssiffror. Men nu med en helt annan vinkling.

– Då hyllades affärsmodellerna som byggde på tillväxt och framtida drömmar.
– Idag sågar samma informationskanaler dessa strategier och alla undrar varför klubbarna skär ner i organisationerna. Well, intäkterna på årsbasis minskar med sisådär 10-20%.

*************

Den bästa fotbollen spelas idag inte där det största publikunderlaget finns. När Gefle och Trelleborg utmanar om topp 4 placeringar bör kanske, hur charmigt det än må vara, varningsklockorna börja ringa. För snart ska nästa TV avtal upp till förhandling.

”the main variable that gives long term assurance of sports successes is the total turnover of the club”*.

De mindre klubbarna fick istället mer resurser i relation till de stora vars konkurrenskraft försämrades. Utrymmet till misstag blev mycket mindre och resurserna till organisationsutveckling inte tillräckligt stora. Vi såg tecknen redan våren 2007.

Allt kan inte heller skyllas på ”poor management skills”. För uppenbarligen gjorde Djurgårdens styrelse och management något rätt under den första halvan av 2000 talet. Men marknaden förändrades.

**************

Tycker förvisso även jag att en mer prestationsbaserad fördelningsnyckel hade varit mer fair.

I fotbollseuropa ser praxis ut att vara i nivåer med 50-25-25
50% lika, 25% baserat på exponering i TV och 25 baserat på prestation.

Och medan man i Danmark slår publikrekord, skär den lika delen ned till 33% av intäkterna och tar sats för att vinna en andra kvalplats till Chamions League, sitter man i en allsvensk ring, sjunger Bolibompa och undrar om inte en omläggning av säsongen till höst/vår vore något att ta efter.

**************

25 oktober 2005
”Kokhet: Ailton. ”Storklubbarna” vill köpa”

”Storklubbarna” fick inte resurserna och Ailton stack ett år senare till FC Köpenhamn. Örgryte åkte ur allsvenskan och alla blev förlorare. Utom Ailton förståss, det är de duktiga spelarnas marknad oavsett om pengarna finns i allsvenskan eller någon annanstans.

Ett halvår senare spelade Hammarby sin fotboll på en mycket hög allsvensk nivå men hade inte tillräckligt med resurser för att kunna behålla den starka truppen efter säsongens slut. Kanske hoppades man in i det längsta på en för klubben mer gynnsam fördelning av det nya TV avtalet.

Det behövde inte bli så här.

***************
Idag är Elfsborg inne på sitt fjärde år i toppen. Sakta men säkert närmar man sig den kritiska tidpunkten för en potentiell brytpunkt.

Nyhetens behag på Borås Arena har börjat att avta och vi kan förvänta oss att man inom kort går mot en tid med förlorade marknadsandelar. ”The arms race” har redan börjat smyga sig in i klubbens ekonomiska resultat och klubben sitter på allsvenskans till snittålder äldsta trupp. Det ser dock jävligt stabilt ut och fallgroparna känns lika avlägsna som det gjorde i Djurgårdens fall hösten 2003.

Bosse Johansson är ny SEF ordförande, precis som hans namne Lundquist en gång var. Då hade Stockholm sin gyllene chans. Det ska bli intressant att se ifall den politiska agendan förändras denna gång – att försvara Elfsborgs positioner.

För snart kommer Malmö FF att börja röra på sig och Stockholm kommer förr eller senare vakna ur sitt vinteride.

———————————–
* Van der Werf & Verlaan (1994), Szymanski & Kuypers (1999), Dobson & Goddard (2001), Hall, Szymanski & Zimbalist (2002), Dejonghe (2004;2007), Deloitte (2005;2006;2007;2008), Dejonghe & Vandeweghe (2006)

April 2009 i dagensmedia.se
”I dag lanserar Expressen sin fotbollsbilaga. ”Kul att bli utmanade på vår hemmaplan”, säger Aftonbladet. ”Aftonbladet har efterapat oss”, skjuter Expressen tillbaka”

Juni 2009 i dagensmedia.se
”Enligt uppgifter till Dagensmedia.se planerar Expressen att islägga den glossiga bilagan Fotbollsexpressen, efter bara två månader. ”Vi utvärderar våra bilagor hela tiden”, säger informationschefen Irina Halling.”

En kortare sammanfattning av dansk ligahandbolls ekonomiska siffror och ”bekymmer”.

Intressant är en del lag som uppmärksammas i texten tillhör bolag som även driver hyfsat framgångsrika fotbollslag i den danska SAS-ligan.

Bland dessa klubbar hittar vi bla haussade Aalborg (Aab Sport) med ett underskott på 4.2mdkk.

Tillfälligheter, strukturproblem eller managementproblem? Har själv noll koll och saknar insikt men lite intressant är det.

FC Midtjylland är fotbollsklubb i den danska högstaligan. Klubben ingår i bolaget FCM Holding A/S portfölj där FC Midtjylland handboll också finns.

Nu har koncernen även ett racingteam, FC Midtjylland Racing.

FCM Racing ska tävla i Superleague Formula där även Liverpool F.C., A.C. Milan, PSV Eindhoven, FC Porto, Sevilla FC, Al Ain FC, Tottenham Hotspur, Borussia Dortmund mfl fotbollsvarumärken ställer upp.

Marknadsföring och försäljning sköts centralt av ligaorganisationen.

Ligan sägs kunna ses i Eurosport2.

I samband med att det för allsvenskan nya TV avtal förhandlades fram, slogs Hammarby Fotboll med Henrik Appelqvist och Patric Ljungström i spetsen för en mindre solidarisk och mer marknadsmässig fördelningsnyckel av TV premierna.

Jag vill minnas att frågan till slut blev ganska infekterad men det som går att konstatera är att ur ett ”allsvensk-framgång-i-Europa-perspektiv” så var man helt rätt ute.

Var Djurgården och Bosse Lundquist stod i frågan är oklart. I mina ögon är det det just det nya TV avtalet och då speciellt distributionen av pengarna som blev en mycket starkt bidragande orsak till att Djurgården Fotboll inte klarade av att etablera sig i den absoluta toppen och i förlängningen ta steget ut i Europa. (här och här).

Ikväll möter vi ett Helsingborg som hittills denna säsong imponerat stort på mig. Talangutvecklingen är något som måste lyftas fram.

Samtidigt har klubbens svaga finanser bidragit till en kontraktsituation som kommer att kosta sportslig framgång efter årets säsong.

Parallellerna med Hammarby Fotbolls guldsatsning 2006 är slående. Några av konsekvenserna beskrivs här.

Helsingborgs kreditlina består idag inte enbart av de 15 miljonerna klubben är skyldig kommunen. Man ”lånar” även pengar från spelarna som idag spelar för löner som inte motsvarar den höga prestationen.

Läs mer om kontraktsstrategier här.