Pundet sänker Premier League

Bundesliga har i sin helhet gått om Premier League vad gäller nivå på tröjsponsring och Bayern München får ut mer för trycket på bröstet än ManU.

Den främsta förklaringen hittar ni i grafen nedan.

Lägg därtill att Aston Villa kör välgörenhet på bröstet, West Hams huvudsponsor, resebolaget XL tidigare i höstas släckte ned verksamheten samt faktumet att West Bromwich denna säsong inte lyckats sälja tröjreklam.

Premier Leagues finansiella konkurrenskraft gentemot sina europeiska rivaler har de senaste två åren försämrats på grund av den inhemska valutans fall.

Noterbart är att topp 6 ligornas totala sponsorintäkter för första gången minskar. Jag tror att vi kommer att få se en prispress på sponsoravtal de närmast kommande åren.

"Football Asset Pricing Model" – FAPM

Inom den finansiella teorin finns prisättningsmodellen CAPM. Vi ska inte gå in på den här utan den som är intresserad kan läsa basics på Wiki.

Finns det ett liknande samband i fotbollen? Kanske det…
Låt oss kalla det för FAPM (Football Asset Pricing Model).

FAPM och framför allt ”fotbollsmarknadslinjen” visar sambandet mellan lönekostnader (risk) och sportslig framgång (avkastning).

Så här har sambandet i engelsk ligafotboll sett ut historiskt.

sambandet mellan löner och sportslig framgång säsongen 1996/97 (40 klubbar)
saxat från boken Winners & Losers av Stefan Szymanski & Tim Kuypers

Bilden visar sambandet mellan engelska klubbars personalkostnader (spelare plus tjänstemän) och sportsligt resultat.

Sambandet säsongen 96/97 var tydligt och 78% förklaringsgrad är i sammanhanget ett mycket starkt samband. Vi ser även klubbar som överpresterar och vi ser klubbar som underpresterar.

Tittar man över en längre tidsperiod ser man att förklaringsgraden ökar till 92%.

sambandet mellan löner och sportslig framgång åren 1978-1997 (40 klubbar)
saxat från boken Winners & Losers av Stefan Szymanski & Tim Kuypers

Det finns fortfarande klubbar som över/underpresterar men oftast korrigeras prestationen till respektive klubbs norm för på så sätt närma sig regressionslinjen.

Låt oss kalla det ”felprisättningar”. Och dessa har jag skrivit lite om här.

Graferna ovan kan även ge en hint om att…
– Engelska klubbar har generellt, (åren 78-97) varit mycket duktiga på att bedömma och prissätta talang (genom löner)
– Spelarmarknaden under åren 78-97 var mycket effektiv
– Pengar spelar roll

Sambandet åren 1997 till 2002 var fortsatt starkt. Här är en graf från en annan rapport, gjord enligt liknande metodik som Szymanski & Kuypers. Förklaringsgrad 88%

saxat från: Earnings, Performance, and Nationality Discrimination in a Highly Competitive LaborMarket: An Analysis of the English Professional Soccer League, Roberto Pedace

*******************

Vill man nå framgång på planen, är det bara att öppna plånboken och vänta in intäkterna?

Well… följande graf säger att det kan finnas stora risker i att bygga sin strategi enligt denna modell.


Leeds – Klubben lånade för att finansiera kostnaden för spelartruppen i jakt på topp 4, Champions League, titlar, ära och stora framtida intäkter. Man siktade på att investera sig till att bli marknadsledare. Hur det gick?

Leeds ekonomiska nyckeltal i miljoner GBP. Datakälla: THEORY OF THE BEAUTIFUL GAME: THE UNIFICATION OF EUROPEAN FOOTBALL, John Vrooman – 2007

Utslagning! Alla klubbar har inte en Roman Abramovich som täcker upp driftunderskotten och räddar balansräkningarna.

Så checklistan borde nog kunna skrivas:
– Vilken marknadsandel har klubben idag?
– Hur stor är potentialen att öka intäkterna och marknadsandelen (demografiskt och logistiskt)?
– Hur stort underskott, dvs hur stor risk klarar balansräkningen av att bära? Hur länge?
– Finns det en fallskärm som bromsar fallet ifall det sportsligt går åt pipskägget?
– Satsa i nivå med nuvarande intäkter – inte med förväntade framtida intäkter.

**************

Har sambandet alltid varit starkt?
Under 50-talet var den engelska fotbollsmarknaden inte lika effektiv – en förklaringsgrad på 50%

sambandet mellan löner och sportslig framgång åren 1950-1960
saxat från boken Winners & Losers av Stefan Szymanski & Tim Kuypers

Därför är Silly Season inget annat än jävligt silly

När allsvenskan avslutas, kommer de fram. Drömmarna men även driftresultat-slaktarna. Vi pratar Silly Season spekulanterna som vill köpa allt och alla.

Inför 2008 ropade alla (undertecknad inkuderad) efter Rami.
Rami kom, och med honom kom ett ”driftunderskott” större än på bra mycket länge.
De kom tillbaka, men nu med ”avgå-knappen” i handen. – Fotbollens vägnar äro outgrundliga.

Ny vinter – nya drömmar.
Läser man Lasse Erikssons samt Tony Gustavssons kommentarer om kommande transferfönster ser jag redan nu ett nytt galaktiskt driftunderskott framför mig.

”söker spelare med ledaregenskaper och karaktär” – dyrt
”få in spelare som kan gå direkt in och spela allsvenskt” – jävligt dyrt
”ser gärna ett par spelare till där utöver Monday James. En mittfältare som kan producera poäng är också önskvärt” – svindyrt

För en sak är klar. Spektakulära nyförvärv skapar spektakulära sign-ons och spektakulära löner. Dessa kostnader är 100% säkra förmodligen ännu inte helt diskonterade till ”football-crunch”

Intäktssidan och efterfrågan är däremot absolut inte riskfri. Den beror inte enbart på den egna klubbens perfrormance. Den är inte helt riskfri inför 2009 där det finns stora frågetecken vad gäller efterfrågan på fotboll.

Den är inte helt riskfri inför säsongen 2011 där en del av de i vinter tecknade kontrakt kommer sträcka sig över. Säsongen 2011 blir det första året med ett nytt TV-avtal. Ett avtal som jag tror kommer halveras från nuvarande nivåer.

Drömmar är ofta fina, uppvakandet kan bli smärtsamt.

Outgrundliga äro Silly Seasons vägnar.

Inför helgens Premier League # v.47

Professor Simon Chadwick och jag verkar vara någorlunda överens om att det är de mindre klubbarna som riskerar att drabbas hårdast av ”credit-crunch” och den förväntade lågkonjunkturen. (premier league debt)

”Clubs such as Manchester United, Chelsea and Arsenal, and the likes of new economic powerhouse, Manchester City, are expected to retain their broad appeal and commercial strength, particularly with overseas investment and fan base.”

Lägg därtill Liverpool och listan blir mer komplett. Kanske en viss brasklapp angående Chelsea där det ständigt kommer signaler om åtstramningar angånde Romans framtida driftunderskotts-finansiering. (här och här)

Frågan är hur väl klubben klarar av att prestera med en ekonomi i balans?

Jag vidhåller dock att ifall mindre klubbar med dåliga finanser i kombination med en hög ratio ”löner/intäkter” slås ut på grund av ekonomisk distress, så påverkar det ligans ”competitive balance” mycket negativt och därmed efterfrågan på fotboll.

Kan i såfall ”credit-crunch” vara det som i förlängningen utlöser en konsolidering av de europeiska ligorna med en ”superliga” som konsekvens? Hur ser situationen ut i de övriga europeiska storligorna?

Parken Sport & Entertainment – Q3

Parken Sport & Entertainment där FC Köpenhamn ingår släppte sin Q3 i onsdags 19/11-08. Rekordomsättning och rekordresultat ytd. Rörelsemarginalen minskar dock från 16% Q1-3 2007 till 11% Q1-3 2008. Koncernen förklarar den högre rörelsemaginalen 2007 med försäljning av ena kontorstornet som genererade en reavinst.

Omsättning Q1-3 2008: 1018 mdkk (773 mdkk Q1-3 2007 )
Rörelseresultat Q1-3 2008: 119 mdkk (128 mdkk Q1-3 2007 )
Spelartransfer Q1-3 2008: +1.2 mdkk ( –26 mdkk Q1-3 2007 )
Finansiella poster Q1-3 2008: -52 mdkk (-33 mdkk Q1-3 2007 )

Resultat före skatt Q1-3 2008: 65 mdkk (Q1-3 2007 50 mdkk)

Kassaflödet från rörelsen är starkt, +140 mdkk ytd.

Som synes skjuter ”kostnaden för balansräkningen” i höjden.
Parkens finansiella kostnader under perioden Q3-08 blev 28 mdkk högre jämfört med Q3-07, till en viss del beroende på högre skulder.

Koncernen har i tidigare iår tecknat ränteswapar för att minska exponeringen mot ränterisken. 16 mdkk av de finansiella kostnaderna är upplupna då ränteswaparna värderas enligt IFRS standard och är således inte kapitaliserat, endast periodiserat. Dess värde baseras på yield-kurvan per 30/9-08.

Som observerades tidigare, är nu 1200 mdkk av koncernens kortfristiska skulder till kreditinstitut och behöver omfinansieras inom ett år. Av de långfristiska skulderna är 455 mdkk till kreditinstitut.

Koncernens balansräkning har en hög skuldsättningsgrad med en soliditet på 25% som kan förklaras genom bolagets aggresiva företagsförvärvsstrategi där den största delen av tillväxten kommer från förvärv av verksamheter.

I dessa tider då kostnaden för skulder kraftigt ökar, tajtas dock avkastningen på eget kapital. Marknadsvärdet på skulderna växer helt enkelt.

Parken S&E ursprungliga affär, det vill säga intäkterna från Parken (uthyrning av arenan, kontor samt FCK fotboll & FCK handboll) nådde upp i 196 mdkk för de första tre kvartalen 2008 med en vinst på 25 mdkk.

Marknaden slaktade Parken S&E i onsdags där aktien föll 14%. Under torsdagens handel fortsatte aktien ned 12% för att under fredagen stänga nästan oförändrat kring 500.

Från sin toppnotering i Maj-07 (1989 dkk) är Parkens aktie nu ned till 501 dkk vilket motsvarar ett marknadsvärde på ca 1240 mdkk. Priset på koncernens egna kapital är därmed knappt det dubbla av dess bokförda värde (765 mdkk).

Timmarna innan rapporten meddelade bolaget dessutom att man skjuter upp byggstarten av den ”lilla” arenan, Capinordic Arena som ska ligga intill Parken med ca 12 månader. Som anledning anger man dagens finansiella marknadsituation med förväntade lägre bygg och materialkostnader på grund av avmattningen i ekonomin.

Ord men inga visor i DIF

”performance – spread” Djurgården fotboll, datakälla: svenskfotboll.se & årsredovisning DFM AB 2001-2005
(klicka på bilden för bättre upplösning)

Ovan ser vi performance-spread för Djurgården fotboll. (mer om resonemanget här)

1. (Blå linjen) Djurgården har sakta men säkert tappat marknadsandelar* (vad gäller driftintäkter) och därmed resurser i förhållande till sina allsvenska konkurrenter.

2. (Svarta linjen) Djurgårdens sportsliga resultat i förhållande till sina konkurrenter** (sportsliga marknadsandelar).

3. Spreaden*** (skillnaden mellan resurser och sportsligt utfall) visar klubbens totala prestation i förhållande till sina konkurrenter. Ju lägre, desto bättre prestation.

Som synes är konsekvenserna för tränare som underpresterat en enstaka säsong förödande. Desto större är tålamodet med marknad & försäljning vars performance inte direkt varit ”top of the line” i relation till ligan.

Att klubben befinner sig i en negativ spiral bör vi dock vara överens om. Det är inget dukat bord efterträdaren kommer till.

————————————
* (driftintäkter/summa allsvenska driftintäkter)
** (antal inspelade poäng)/(totalt antal utdelade poäng)
*** (marknadsandel intäkter) – (marknadsandel sport)

Hammarby Fotboll AB:s resultaträkning från ett Djurgårdsperspektiv

Gemene man gillar att jämföra olika klubbars resultaträkningar med varandra och slutsatser dras inte sällan utan att man tar hänsyn till faktorer som bland annar extern finansiering, periodiseringsproblematiken mm.

Låt oss därför leka med siffrorna lite.

Djurgården Fotboll paketerar och värdepapperiserar sina nyförvärv där transfer-fee samt sign-on fee läggs i ett skuldebrev (vinstandelsbevis) och säljs till Djurgården Fotboll AB. Vid spelarförsäljningar där Djurgården Fotboll AB ”äger” spelarrätten, går 20% av reavinsten tillbaka till Djurgården Fotboll. Numera, inga konstigheter.

Hur skulle Hammarby Fotbolls resultaträkning se ut ifall man hade raisat kapital genom ”Hammarby Transfer AB” (HT AB) med ett upplägg likt Djurgården Fotbolls?

Ungefär så här:

Ekonomiskt resultat i tkr
(klicka på bilden för högre upplösning)

Förtydliganden intäkter:
– Från den totala omsättningen drar vi bort ”spelarföräljningar” eftersom de tillfaller HT AB.

– Priset för ”förvärv av kontrakt” plus priset för ”förvärv av spelaravtalsrättigheter” samt priset på ”sign-on” paketeras och säljs till HT AB därav intäkten. Observera att ”sign-on” är ett av mig skattat belopp då dessa inte särredovisas i resultaträkningen. Det kan mao finnas en mindre avvikelse från verkligheten här.

– 20% av reavinsten på sålda spelare är även det ett skattat belopp. Borde dock överensstämma relativt bra med verkligheten, kanske t.o.m lite i underkant räknat.

Förtydliganden kostnader:
– Från de totala kostnaderna lyfter vi givetvis bort redovisade avskrivningar på spelare.

*********************

Var tar den stora skillnaden mellan klubbarnas respektive verkligt redovisade resultat vägen?
Här…

Det intressanta vore naturligtvis att skatta fiktiva bolaget Hammarby Transfer AB:s resultat och jämföra med Djurgården Fotboll AB:s dito samt beräkna avkastningen på investerat kapital. Kanske en annan gång… efter att 2008 års siffror finns redovisade.

Varför har Djurgården Fotboll haft större resurser till förvärv? Är det driftresultatets förtjänst?
Nej, det är riskkapitalet och likviditeten i Djurgården Fotboll AB.

Externt kapitaltillskott Hammarby Fotboll samt Djurgården Fotboll AB 1998-2007 (msek)

Kort om profitmaximerande klubbar

I början av denna bloggens historia uppmärksammade jag fenomenet nyttomaximerande klubbar vs profitmaximerande klubbar. En kort uppföljning kommer här.

Stefan Szymanski & Tim Kuypers skriver i boken Winners & Losers att det inte finns något samband mellan förändring i tabellposition och föränding i profit. (säsong till säsong) Följande har observerats:

Ovanstående matris visar sambandet mellan förändringar i tabellposition och lönsamhet. 40 klubbar i de två högsta engelska divisionerna under testperioden 1978-1997. Resultaten är baserade på 760 observationer där tabellförändringar förekommit. (att procentsatsernas summa är ej lika med 100 beror på avrundningsfel)

Förvisso har boken åtta år på nacken och väldigt mycket har hänt i fotollseuropa sedan dess. Men, kan det vara så att sambandet speglar klubbarnas strategier än idag?

Kanske kan vi finna svaret i Danmark. Koncernen Parken Sport & Enternteinment där FC Köpenhamn ingår förväntas leverera 120 miljoner danska kronor i vinst för 2008.

Föregående bokslutsperiod (18 månader då klubben gick från ”brutet räkenskapsår” till norm) var vinsten före skatt 162 miljoner danska kronor. Perioden tidigare (12 mån) 58 miljoner danska kronor.

Frågan är hur bra förutsättningar för spel i de europeiska cuperna FCK skulle ha om vinsten årligen återinvesterades i spelartruppen? Verksamhetsmål som maximering av aktieägarvärdet har istället resulterat i investeringar i andra verksamheter.

Det finns givetvis ett perspektiv till. Överlägsenhet i den danska ligan slaktar nationell ”competitive balance” och i förlängningen efterfrågan på dansk ligafotboll*.

Men… profitmaximering i fotboll bygger nog på att hitta den för varje individuell klubb, mest optimala sportsliga nivå på den marknad klubben verkar på.

Två andra exempel.
Manchester United har lyckats att hitta sin plats med bästa sportsliga utfall. —> över 30% rörelsemarginal. Gratulerar!

Tottenham ser även ut att ha hittat sin plats i den engelska ligafotbollen som för klubben genererar bäst ekonomisk avkastning. —> över 30% rörelsemarginal och där klubben årligen delar ut pengar tillbaka till aktieägarna.

Jag vet inte, men Bundesliga är lite intressant ur detta perspektiv.

Det finns en teoretisk modell som visar sambandet mellan profit och sportslig framgång. Vill du att din klubb ska maximera profit, är det bara att börja hitta den optimala sportsliga nivån som kan leverera detta och utarbeta en långsiktig plan.

saxat från: Explaining the Bankruptcy ‘Crisis’ in English Football, Adam Michael Rapp May-04

——————————————————–
*Competitive balance in sports leagues and the paradox of power – Stefan Szymanski, Oct 2006

Inför helgens Premier League…

I februari 2007 köpte Tom Hicks & George Gillett Liverpool FC för ca £220 miljoner. En affär som strukturerades under skuldfinansieringens gyllende dagar där kostnaden på lånade pengar var mycket billig och betydligt billigare än kostnaden för eget kapital.

Ytteligare pengar lånades för förstärka truppen, däribland det spektakulära köpet av Fernando Torres. Det fanns även planer på att sluldfinansiera en ny arena åt klubben. De planerna är definitivt lagda på is.

I veckan har det uppmärksammats om att redan i januari 2008, ska den totala skulden på £350 miljoner återfinansieras. Det betyder att Hicks och Gillet antingen cashar £350m miljoner up-front, eller rullar skulden i ett nytt lån.

Båda alternativen kommer bli mycket svåra att genomföra. Förutom att tillgången på pengar för närvarande är begränsad, har riskpremierna skjutit i höjden.

Kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor´s har tidigare i år kommunicerat att något annat än ”junk status” kan fotbollsskulder inte klassas till. Det blir tufft för jänkarna att lösa situationen.

Problem?

I värsta fall förlorar Hicks & Gillet sitt egna investerade kapital, till synes inte särskilt mycket. Det är enbart det egna kapitalet och eventuellt egna säkerheter de pantsatt som är deras risk.

Jag misstänker att de likt Glazers ManU affär, har ställt klubbens balansräkning som säkerhet för lånet och i så fall övergår Pool till bankens ägo om skulden inte kan återfinansieras. Eftersom banken knappast är intresserat av att driva en fotbollsklubb lär de asap försöka realisera balansräkningen. Det är bankens risk.
Sälja spelare?

Jag tror knappast att man får ihop £350m genom att sälja ut samtliga spelare.

Tillsammans med arenan, varumärket bör klubben, i normala fall kunna prissättas till en köpare på en högre nivå än vad totala priset för klubbens samtliga spelare blir till andra fotbollsklubbar. I april 2008 värderades Liverpool FC till £523m av Forbes.

Nu är det ju inte helt normala omständigheter som dagens kapitalmarknader och investerare lever i och priset på tillgångar runt om i världen blir därefter. Men trots allt, det borde finnas någon aktör på det här jordklotet som finner en välskött och lönsam klubb attraktiv att köpa.

Tidigare har det spekulerats om att Dubai International Capital velat köpa klubben från amerikanerna. Intresset verkar ha svalnat men samtidigt, varför ska de förhandla med amerikanerna idag när de om ett par månader kan förhandla med motparter som bara vill stänga positionen med så små förluster som möjligt.

För snart ett år sedan pratades det om en gigantisk supporteraktion om att samla ihop pengar för att köpa ut amerikanerna. Målet var att få ihop £500m. Hur det gick med dessa planer är oklart, men priset för Liverpool FC kan nu bli mycket billigare än så.
************************
Hur står det till med ManU och Glazer undrar säkert många. Holdingbolagets skulder har löptider på över 5 år fram i tiden och Glazer har med andra ord tid på sig att hitta finansiärer för att återfinansiera skulderna alternativt göra en exit. Å andra sidan vet vi inget om hans övriga exponering mot ”credit-crunch”. Det kan ju vara så att hans risker på annat håll tvingar honom att avyttra tillgångar.
************************
Det fascinerande med fotbollsklubbar är att de sällan gör profit och istället skapar intäkter & profit till sina intressenter såsom spelare, agenter, TV bolag, spelbolag mfl.
Premier League innebär nuförtiden även business för bankerna. En av de produkter brittiska banker ebjuder är att i de spelaraffärer där transfer-fees splittas upp i betalningar över en längre tidsperiod, går bankerna in och levererar hela cash-likviden till den säljande klubben redan dag ett. Givetvis inte helt gratis.

Eftersom priset på pengar kraftigt ökat samt det faktum att det i dag är mycket svårt att få krediter, låter en anställd på investmentbanken Barclays meddela att man kännt av en mycket större efterfrågan på den typen av strukturerad finansiering där transferavtalet ligger som säkerhet bakom.

Klubbarna vill helt enkelt rädda likviditeten genom att effektivisera sin balansräkning. Denna manöver ökar klubbarnas omsättningshastighet på fordringarna som därmed får positiva effekter på förändringar i rörelsekapitalet.

************************

Harry Redknapp hävdar att denna säsong så kan så många som 14 klubbar bli involverade i bottenstriden. Eftersom Premier League hör till de europeiska ligor som lever med en relativt stor risk att bli mer och mer förutsägbar är det här goda nyheter i tider där konjunkturen förväntas minska efterfrågan på fotboll.

För även om han bara nästan får rätt är det mycket bra för ligans tävlingsbalans och därmed efterfrågan på Premier League fotboll. (mer om det här)

Till skillnad från det ”stängda” amerikanska ligasystemet finns det i Europa en ”competition” även i de nedre regionerna av ligan där vinnarna undviker utslagning.

Medan den amerikanska ligamodellen främst gynnar klubbägarna gynnar den europeiska modellen samtliga fotbollens intressenter förutom klubbägarna som ofta tvingas öppna lädret för att minska sannolikheten till nedflyttning. (mer om det här)

kapacitetsutnyttjande, dvs beläggning på arenorna i Premier League. (datakälla: premierleague.com)
2008 års siffra t.o.m. omgång 11

Då stänger vi böckerna

och sammanfattar säsongen 2008 års säsong inom fotboll & finans.

Årets ”excellent management skills”
Kalmar FF, som konsekvent och målmedvetet arbetat efter sina resurser. 2008 var skördetid för kontinuitet där välscoutade spelare utvecklats till hög allsvensk nivå. Grattis till den stora framgången. Sista säsongen med gänget.

Årets arbitragörer
Kalmar FF. Var det klubbens löner eller de allsvenska konkurrenters löner som var felprissatta? Spreaden är lika bred som en femfilig motorväg. Felprissättningar korrigeras dock alltid på alla någorlunda effektiva marknader och kommer göra det även i allsvenskan. Osynliga handen noterade det redan i maj. Tabloiderna givetvis steget efter.

Årets fingertoppkänsla
Kalmar FF, som sålde Santin och släppte Victor Elm som bosman. Det är lätt att fatta nyttomaximerande beslut när man har kontot välfyllt och en drift i balans, bravo!

Årets konspirationsteori
”Allsvenska lönekartellen” i den rosa tabloiden.
Snarare ”The arms race”* som i allsvenskan speglats genom dessa siffror.

Årets spruckna bubbla
Stockholmsfotbollen

Årets sundhetstecken
Den spruckna bubblan

Årets allsvenska ”credit-crunch”
Djurgården Fotboll AB som köpt skuldebrev eller vinstandelsbevis som man också kan kalla det i spelartruppen för ca 60 miljoner under åren 2005-2007. Redan efter 2005 såg man bubblan växa. Signalerna började komma efter 2006 & 2007. Och efter att ha bevittnat senaste Stockholmsderbyt kan man lugnt påstå att vi definitivt inte pratar Aaa-status på dessa värdepapper. Resterande bokfört värde för dessa vinstandelsbevis var vid senaste årskiftet nästan 25 miljoner. Extraordinära nedskrivningar till nyår någon? Vi ska komma ihåg att investeringarna i Oremo, Ekong samt Haginge ännu inte redovisats.

Årets bäst friserade
Helsingborgs bokslut för 2007.

Årets affär
Bert Milton som förra året gick in i AIK, fick önskad publicitet till ett värde av hundratusentals kronor samt möjligheten att debattera för sin sak för att i maj-månad göra en exit som lappades i marknaden på 10.20 och som enligt uppgift gav ett netto på +-0. Under hösten har aktien vid flera tillfällen handlats till ett lägre pris än vad Hammarby Fotboll kostade för AEG att betala 2001.

Årets ”the trend is your friend”
Hammarbys 14 långa matcher långa förlustfria sommarsvit där man uppenbarligen överpresterade. Uppvaknandet till verkligheten blev uppenbar och mentalt påfrestande.

Årets ”cash-cow”
Lars Lagerbäck, som genom kontinuerligt deltagande i mästerskap finansierar förbundets balansräkning.

Årets ”poor management skills”
IFK Norrköping som hade ekonomiska samt finansiella förutsättningar att klara av och etablera sig i högsta ligan. Avsågade redan två omgångar från det bittra slutet.

Årets uteblivna Eguren-effekt
Marcin Burkhart, de kostade ungefär lika mycket att förvärva. Resten är historia.

Årets myt
Att 51% regelns vara eller icke-vara skulle vara avgörande för svensk klubbfotbolls framtid. Värderingen för de allsvenska ”stor”klubbarna bör ligga kring 60 miljoner. Det är vad Djurgården Fotboll AB totalt tagit in i externt kapital och det har verkligen gått jättebra att etablera klubben i Europa samt lyfta dess löpande intäkter.

Årets spruckna glädjekalkyl
Finnes i den rosa tabloiden (här), kanske kan kandidera som ekonomichef hos en klubb nära dig. Facit under länken här.

Årets börsbubbla
Den turkiska fotbollsaktie-bubblan. Trots att den turkiska aktiemarknaden tappade värden, rusade de noterade turkiska fotbollsklubbarna på börsen i Istanbull. Under några dagar juli kostade Fenerbache mer än vad Manchester United är värderat till.

Årets mest bortglömde
Henrik Appelqvist som envist och tålmodigt, under många år drev arenaprojektet som nådde den förmodligen enda hållbara finansieringsstrukuren på denna nivå. Bravo!

(förra)Årets citat
– Många säger att fotboll är en del av underhållningsindustrin. Det är mycket viktigare än så enligt mig, det är branschen för känslor – Patric Ljungström i Hammarbys CSR rapport 071024

Årets mest uttjatade
Djurgårdens ”arenabygge”

Årets starkaste försvar 2009
Kan det bli annat än AIK:s med en tillförordnad VD med bakgrund från högkvarteret på förvsarsmakten?

Årets korståg
Platinis ständiga påhopp på engelsk fotboll. Ett av många hittar ni här och det börjar bli ganska uppenbart att det ligger något personligt bakom…

”Årets nyemissioner”
Kommer vi kanske kunna lista nästa år…

Årets kalldusch
Kan det bli för många supportrar runt om i Sverige när deras klubbar i mars 2009 släpper sina bokslut.

Årets ”hedge”
Optionen på Paulinho Guará. Håller Hammarby Fotbolls budget på minus 4-6 miljoner i driften -09 är den förhoppningsvis redan finansierad utan kvalitetsförsämring i den trupp som startar säsongen 2009. Återstår att se om optionen går till lösen.

Årets ”å andra sidan…”
Fotbolls-budgetar håller i stort sett aldrig*.

Årets ”emerging market”
Marknaden för talangutveckling och scouting. Nu ska alla klubbar in i denna marknad. Än så länge stora möjligheter till överavkastning. Höga priser/kostnader om x antal år.

Årets krönikör
Lasse Anrell, som hajjat vad det handlar om 🙂

Årets huligan-chock
De pakistanska finansgrabbarna – HÄR dör aktiemarknaden 🙂

* Overinvestment in European Football Leagues
och
How inefficient are football clubs? – An evaluation of the Spanish arms race