"The Trillion Dollar Meltdown" #2

Idag eskalerade kreditkrisen ytterligare. Vart det hela till slut landar vågar nog få spekulera om. Vilka konsekvenser har fotbollen hittills drabbats av och kommer att drabbas av är ännu lite oklart men härdsmältan lär inte gå obemärkt förbi.

Låt oss titta lite snabbt på exponeringen… några få exempel.

England
Obligationsgaranten och försäkringsboaget AIG rapporteras ha radikala problem med sin finansiering/likviditet och ska ha fått tillåtelse att dränera sina dotterbolag på $20 miljarder. AIG är ManU:s tröjsponsor och därmed en av klubbens största samarbetspartners. Hur länge till kan man fråga sig?

ManU är mycket lönsamt men holdingbolaget som äger klubben har en skuldfinansiering från banker på £510 miljoner. (här) Det är inga problem så länge klubben fortsätter leverera bra kassaflöden från sin rörelse. Det finns dock en brasklapp. Som säkerhet har holdingbolaget ställt klubbens bokförda värde, £425 miljoner. Det är inte alls omöjligt att bankerna i dessa tider kräver in mer säkerheter och får vi kanske se Christiano Ronaldo i Man City redan efter nyår?

Arsenals arenafinansiering har redan nedgraderats avseende kreditbetyg (här) och (här). Oklart om det får några konsekvenser för klubben. Kanske får vi några av svaren i kommande årsredovisning som borde bli officiell inom några veckor.

Resebyrån XL släckte förra veckan ner sin verksamhet. Trist för West Ham som hade ett 3 årigt tröjsponsoravtal med bolaget signerat februari -07. Intäktäktsbortfallet för London-klubben under resterande löptid uppges ligga runt £5 miljoner. Tungt för klubben som legat mycket tungt exponerade mot spelarlöner. Wages/turnover-ratio var säsongen 06/07 – 76% näst högst i Premier League. (här)

Liverpool planerar som bekant en ny arena för uppskattningsvis £300 miljoner. Klubben som köptes av amerikanerna Hicks & Gillet i en finansieringsstruktur baserad på skulder. Jag tror personligen att klubben kommer få det mycket svårt att resa kapital till den nya arenan framgent.

Förblir en dröm?


Sverige
Här hemma har vi ett antal arenaprojekt med stor del skulder på balansräkningen.

Borås Arena AB har bundit 60 av de 80 lånade miljonerna i olika löptider* som löper ut efterhand och kommer att rullas i nya, troligtvis dyrare skulder längre fram. Förvisso är det en relativt liten exponering men det ska bli intressant att se vilken part som tar de högre räntekostnaderna, klubben eller kommunen.

Swedbank Stadion – Malmö är även den skuldfinansierad genom Swedbank. 310 miljoner som lär bli dyrare för klubben vad det lider.

Nya Nationalarnen – även den skuldfinansierad med Swedbank som huvudfinansiär.

Kalmar Arena – Överklagandet kanske blir det minsta bekymret. Excel-snurrorna lär snurra både ett och två varv till, dels hos bankerna och hos Sveafastigheter.

Stockholmsarenan – Här ser faktiskt skuldsidan minst bekymmersamt ut. Efterfrågan på högkvalitativa räntebärande papper lär öka. Stockholm Stads obligationer håller högsta kvalitet.

Däremot finns det som sagt lite frågetecken kring de 1.3 miljarderna som ska finansieras genom försäljning av byggrätter. Det ska ju finnas köpare av dessa och dessa måste klara av att räkna hem kalkylen samtidigt som man finansierar sin respektive balansräkning.

Efterfrågan på fotboll
Förutom investeringarna och finansieringen kan man ju fråga sig hur efterfrågan på fotboll kommer att påverkas. Erfarenheten säger att lågkonjunkturer historiskt inte påverkat publiktillströmningen till sportevenemang nämnvärt (globalt).

Den genomsnittliga fotbollspubliken och prissättningen har dock förändrats mycket kraftigt de senaste åren. I Sverige har idag rapporterats att hushållens nettoskuldsättning nått rekordnivåer. Prioriterar gemene man och familj fotboll i sina vardagsutgifter? Det gäller både live och pay-per-view där ett nytt TV avtal ska signas om två år.

Företagens aptit på sponsring och hyra av VIP loger lär minska då dessa är kostnader som blir extremt svårmotiverade i lågkonjunktur.

De ”goda nyheterna” är att fenomenet är globalt. Allsvensk fotboll borde ”tack vare” sin underutvecklade infrastruktur och ”affärsmässighet” ha en lägre exponering mot kreditkrisen och dess svallvågor än andra, mer utvecklade fotbollsmarknader.

Vilka klubbar har förutsättningar att klara sig bäst genom?
Generellt borde det vara klubbar med låga räntebärande skulder och de som har välfungerande ungdomsverksamhet av hög nationell klass.

* Källa: årsredovisning Borås Arena AB – 2007.

Vilka är Glazers exit-strategier?

Fotbollseuropa höt till en av de mindre perfekta maknadsekonomierna. Med sina villkorslösa krediter påverkar ”hjärte-investerare” konkurensbalansen. Samtidigt som profitmaximerande klubbar såsom Manchester United lever under marknadens villkor med ett avkastningskrav hängandes över sig som en broms avseende investeringar i spelartruppen, strör de nyttomaximerande ägarna pengar omkring sig och höjer priset på sportslig framgång.

Hur många gånger har inte Silvio Berlusconi täckt Milans galaktiska underskott? Hade uppstickarklubbarna från öst överhuvudtaget kunnat konkurrera på den europeiska scenen utan villkorslösa oljemiljarder? I Norden har vi den danska ”forskarskatten” som skapar vissa marknadsimperfektioner.

I våras, när Italiens regering skulle ge Alitalia konstgjord andning med en nödfinansiering anmälde flera av Europas flygbolag interventionen till EU:s transportkommission då det ansågs strida mot den fria konkurrensen och dess krafter.

I fotbollens värld hyllas liknande åtgärder och klubbar som Arsenal och ManU målas istället av Michel Platini upp som pirater där skulder under marknadens villkor sägs ge dem konkurrens- fördelar vilka i själva verket inte finns där. Jag lägger inga värderingar i finansieringsstrukturerna men om ni frågar mig blir retoriken bisarr och snarare politisk än logisk.

Situationen för riskkapitalister med profitsyfte blir ganska otacksam och frågan är om inte riskkapitalets intåg i fotbollen är självreglerande och på sikt på väg bort.

Eller står vi inför ett större strukturskifte i den europeiska fotbollen där klubbarna säger hejdå till UEFA? För detta krävs det dock starka krafter och frågan är om inte 51% regelns vara eller icke vara (lite mer här) i Tyskland är större än av enbart nationellt intresse.

I England har fotbollsmarknaden varit relativt ”sofistikerad” och transparent. Vad gäller intäkter och förutsättningar till profit har de fyra största klubbarna i det närmaste skaffat sig en monopolställning på de intäktsmässigt åtrovärda fyra första platserna. (konkurrensbalans i PL här)

För snart ett år sedan skrev jag att Manchester City kunde bli en nagel i ögat för Glazer och hans ManU.(här) Det visade sig att Thaksin Shinawatras löften inte helt var på riktigt. Nu har han sålt klubben till Abu Dhabi United Group och Sulaiman Al-Fahim. Att pengarna finns där råder det ingen tvekan om och snart lär vi se om det finns substans bakom de stora orden om galaktiska spelarinvesteringar. Förvandlas ord till handling lär konkurrensen och därmed kostnaden för sportslig framgång öka för Glazer, hans ManU samt de övriga topp4 klubbarna.

Men det kan finnas fler moln på himlen. Kredit-bubblan som sprack på världens kapitalmarknader gör att hans relativt dyra finansiering (här) inte kommer att kunna struktureras om den närmaste tiden. Samtidigt är Alex Furgeson-eran på väg att lida mot sitt slut. Jag är nyfiken på hur klubbens sportsliga prestationer kommer påverkas av det managerbyte som stundar. Det är ingen liten strukturell risk ManU står inför.

Det finns även andra risker som lurar runt hörnet. Platinis korståg mot England och Premier League klubbarna lär fortsätta även denna säsong. Regleringar och andra politiska risker får inte heller underskattas.

Samtidigt vågar jag påstå att Malcolm Glazer hittills förädlat investeringen Manchester United. Han köpte klubben för £790M och i våras värderade Forbes ManU till £905M. Det var före man vann ligan samt Champions League.

Frågan är om det inte börjar bli läge för en exit? Med den ”lilla” insatsen eget kapital vid förvärvet skulle en försäljning med ett pris över £1000M innebära en bra avkastning på eget kapital. Och hur stor är egenligen uppsidan vad gäller värdeutveckling going-forward?

Det svåra blir givetvis att hitta intressenter. Att riskkapitalet skulle klara av att strukturera en finansiering för ett uppköp i dagens marknadsläge är en fin men mycket naiv tanke. Det Glazer i såfall kan hoppas på är en ny Roman eller oljeshejk som öppnar lädret för att köpa sig världens mest lönsamma fotbollsklubb att leka med.

Men jag undrar jag om Malcolm Glazer inte funderar över en möjlig väg ut.

Arenaboomen – Situation Stockholm

I måndags klubbades till slut inriktningsbeslutet för ”Nya Söderstadion”. Egentligen ingen ny fakta har kommit fram sedan detta skrevs men det är värt att lyfta fram lite saker som jag reflekterat över.

Finansieringen
Som tidigare kommunicerats beräknas arenan kosta runt 2 miljarder.
1.3 miljarder finansieras genom stadens försäljning av byggrätter på nuvarande Söderstadions mark samt kring den nya.

Här kan man ju alltid ifrågasätta värderingen av dessa rätter. Det är dock staden som tar den finansiella risken här och ingen annan.

700 miljoner lånas upp och det är, enligt denna artikel, det som utgör den stora delen av driftskostnaden för arenan.

Hyresgästerna får därför nyttja en arena som kostar 2 miljarder till en kostnad av 700 miljoner. Ingen dålig subvention.

Jag misstänker att Stockholms Stad lånar dessa 700 miljoner hos sin internbank som i sig rullar sin finansiering i obligationsmarknaden och tack vare den AAA status Stockholms Stads obligationer har, kan staden resa kapital till bra marknadsvillkor.

Hyresgästerna får således inte bara nyttja en arena bokförd till 2 miljarder till en kostnad av 700 miljoner. De får dessutom nyttja den till en kapitalkostnad betydligt lägre än om de själva hade försökt finansiera 700 säckar.

Kapitalkostnaden för dessa 700 miljoner kommer Stockholms Stad försöka finansiära genom långa hyresavtal med bla AEG.

Ägandet
Stockholms Stad kommer själva stå som ägare till fastigheten vilket egentligen inte är så konstigt då i stort sätt hela den finansiella risken ligger hos staden. Utan stadens finansiering skulle en arena vid Globen aldrig kunnat räknats hem av en privat aktör.

Hyresgästerna exponeras istället mot sina respektive affärsrisker.

För Hammarbys del lär det hela innebära en högre hyra än vad man har idag men med en betydligt större uppsida på intäktssidan än dagens infrastruktur tillåter. Samtidigt ökar affärsrisken där följande gäller.

Sportsliga resultat som ju är intäktsdrivande.
Intresset och därmed efterfrågan på allsvensk fotboll.

Rent konkurrensbalansmässigt är ju allt förstås beroende på hur nettoeffekten, dvs nyttan av arenan i relation till konkurrenters nytta från sina respektive nybyggen. Och de arenor som byggs runt om i landet är fortfarande billigare än 700 miljoner och även de är subventionerade av sina respektive kommuner.

*********************************

Det har ju även kommunicerats lite angående Nya Nationalarenan.
AIK står på sig i förhandlingarna och hävdar att de har en reservplan om man inte får äga sina evenemang själv. Givetvis sätter man press på arenaägarna då Swedbank Arena utan klubblag blir omöjlig att finansiera.

Vad gäller Djurgården så står klubben med begränsat utrymme och markfrågan förefaller vara det minsta problemet. Utan kommunala subventioner går det inte att räkna hem en tredje ny arena i Stor-Stockholm med enbart ett klubblag som gäst. Kanske skulle man kunna bygga nytt, mer spartansk tillsammans med AIK…

Så frågan är givetvis var klubben till slut hamnar.

Att man uttalat en bestämd linje att det är en egen arena man vill ha måste tas med en stor näve salt då klubbens retorik alltid varit situationsanpassad. Dessutom ser det ut att komma en ny scheriff till stan…

Mars 2002,
– Erfarenheten från andra europeiska storstäder visar att rivaliserande klubbar kan samsas kommersiellt på samma arena. Fotbollsklubbar på egna arenor får större intäkter från sponsorer, events, restauranger och souvenirer.

Och så Februari 2008,
– Och titta på sponsorerna. De utgår från en klubb per arena, säger Bosse Lundquist, som är rejält trött på talet om att det går bra för Milan och Inter att dela arena i Milano liksom för Roma och Lazio på Olympiastadion i Rom. – För det första går det inte bra. Det är de klubbarna som har de stora problemen med huliganer och säkerhet. Om du skulle fråga Inter och Milan i dag skulle de aldrig bygga gemensam arena, säger Bosse Lundquist.

Allt detta gör arenasituationen i Stockholm ganska intressant och just nu lite oberäknerlig.

Arenaboomen – Kalmar Arena *uppdaterat 1/9-08*

Det har nu tagits nya beslut i Kalmar kring finansieringen av arenan och det finns vissa förändringar från nedan skriven text.
Bakgrunden är att bankerna inte godkänt Sveafastigeters finansieringsförslag. För att tala klarspråk innebär det rent krasst att bankerna inte anser att arenans marknadsvärde motsvarar byggkostnaden och inte ville ta byggnaden som säkerhet för skulderna. Således krävs mer collateral.

Därför nya bud:
Ny projekterad kostnad 270 msek
Sveafastigheter finansierar och ett banklån på 220 miljoner tas där Kalmar kommun går i borgen för 100 av dessa miljoner.
Kalmars kommuns subvention till Kalmar FF på 5.8 miljoner/år under 25 år består men de sista fem årens bidrag betalas i en klumpsumma (29 msek) redan 2010 när arenan beräknas stå färdigbyggd.

Ett stort åtagande av Kalmar kommun där man går in som garant i ett junk-projekt.

—————————————

Kalmar Arena skulle från början vara färdigbyggd 2008. Detta mål sköts upp till 2009 men ännu är inte avtalen på plats.

Storlek: 11 000 platser

Investeringskostnad: drygt 250 miljoner

Finansiering:

Sveafastigheter AB finansierar fastigheten. Man kräver dock garantier för 170 miljoner. Jag misstänker att fastighetsbolaget vill säkra en upplåning på 170 miljoner genom långa avtal med Kalmar kommun och Kalmar FF.

Andra benet i finansieringen, dryga 80 miljoner räknar Svefastigheter hem genom kommersiella lokaler och ett mervärde samt affärsutveckling på den fastighetsstock bolaget äger in the neighbourhood.

Man nådde en preliminär uppgörelse där kapitalkostnaden för dessa 170 miljoner garanteras genom en årlig hyra på 9.5 miljoner under 25 år. Kalmar kommuns subvention blir 5.8 miljoner och Kalmar FF:s del att årligen betala i hyra, 3.7 miljoner.

Kommentar
Bygget har inte kommit igång då parterna inte lyckats komma överens om alla delar i avtalen. Sveafastigheter vill ha längre garantier. 25 år är inte good enough och man vill ha ytterligare 10 till 15 års löptid, något som kommunen inte riktigt verkar vilja ge.

Under tiden har makrosituationen förändrats radikalt där b.la priset på pengar ökat. Det är därför oklart om detta projekt överhuvudtaget blir av.

Finansieringsstrukturen skulle innebära likt Malmö och Borås, att kommunen går in med en kraftig subvention.

Frågan är vilken tillväxtpotential och efterfrågan på fotboll det finns i regionen för att klubbens nytta ska mäta sig med Elfsborg vad gäller intäkter.

När doften förvandlas till stank

Redan vid årskiftet kunde man känna dofterna av kommande likviditetsproblem (läs här). Men när Helsingborg kosmetiskt omallokerade siffrorna satt säkert de flesta lugnt i båten.

Nu sägs det att tiden till slut kommit ikapp klubbens extremt tajta balansräkning. (läs här)

Det pratas om banklån för att finansiera höstens utbetalningar. Och då har klubben ändå under våren cashat hem 4-5 miljoner för McDonald Mariga. (läs här)

Lycka till…

Höstfunderingar – I skuggan av siffrorna

Kvartalsrapporterna är några av de få tillfällen under året AIK Fotboll AB kommunicerar till marknaden. Därför kan det vara av värde att utöver de siffor som klubben rapporterar, titta närmare på vad som skrivs i delårsrapporerna och i de mediala utspel bolagsledningen gör .

Som jag skrev innan rapporten (här) var jag mycket nyfiken över kostnadssidan och hur stor AIK Fotbolls kostym hade vuxit till sig.

Frågan nu är vilken kontroll bolagsledningen egentligen har över de skenande kostnaderna. Det finns nämligen lite deskripens i kommunikationen mellan Q1 & Q2 som öppnar för lite frågor och jag kan inte känna att helheten andas kontroll.

Redan under Q1 hade kostnadssidan ökat 13%, från 17.6 till 19.9 msek. Då kunde man läsa i delårsrapporten kommentaren om att kostnadsökningen var generell beroende på ”högre aktivitet” och där man solade sig i glansen av de ökade intäkterna (+66%). – ”Kostnadsökningen på 13% är att jämföra med ökningen av intäkter på 66%”.

Faktum är dock att intäktsökningen främst bestod av 2.8 msek spelarförsäljningar (0.4msek-07) samt en allsvensk premiär som drog 26k och som för första gången landade på Q1.

Ingenstans i Q1 rapporten kommunicerades de signifikant ökade kostnader (jmf 2007) i samband med webbprojektet eller The Terrace än så länge röda siffror såsom tydligt kommuniceras i Q2. Inte heller i ”Utsikter för 2008” flaggade man för höga kostnader kopplade till dessa projekt. Kanske berodde det på att bolaget visade upp en mindre förlust under Q1 än året innan (tack vare premiären). Kanske för att man kunde gömma sig bakom faktumet att förlusten under Q1 är säsongsbetonad.

Intressant är även hur kommunikationen angående utsikterna för helåret förändrats mellan Q1 och Q2. Från att nå ”lönsam tillväxt” till att nu endast nå tillväxt. Frågetecknet kring lönsamheten förklaras i Q2 genom ”Osäkerhet råder avseende resultatmålet främst beroende på att pågående lanseringsprojekt avseende Terrace AB och webben inte nått förväntade intäkter”

Samtidigt säger VD Charlie Granfelt i en kommentar angående delårsrapporten på aikfotboll.se:
”Vårt relativt nystartade, hösten 2007, projekt The Terrace AB har visat en positiv utveckling avseende omsättning. Terrace går bättre och bättre, dels tack vare sin nya egna kollektion och dels genom att butiken etablerar sig. Det tar några år för en klädbutik i Stockholm att nå breakeven (nollresultat).”

Lite motsägelsefullt och har ledningen inte räknat med och kommunicerat ”det-tar-några-år-för-klädbutik-faktorn” förrän nu? Eller är det så att klubben på förhand övervärderat de spelarförsäljningar man hade tänkt genomföra under 2008. Det är nämligen, baserat på den ekonomiska utvecklingen under 2007, endast på det sättet klubben kan nå lönsamhet under 2008.

Under Q2 fortsatte kostnandsmassan att växa och nu när resultatet blev betydligt sämre än motsvarande period 2007 specas samtliga extrakostnader upp. Rensar vi dock bort The Terrace (2.7 msek intäkter – [ca 53.5% KSV + 1.5 MSEK omkostnader + ca100k avskrivningar] = ca -0.35 MSEK hitills iår) samt webbprojektet (0 intäkter – 1.5 MSEK omkostnader) från resultaträkningen skulle klubben ändock redovisa ett underskott mycket större än motsvarande period förra året. Klubben har helt enkelt blivit mycket dyrare i drift utan att det signifikant speglas på det sportsliga planet.

Till den rosa tabloiden säger Charlie Granfelt att man nu ska se över kostnadssidan. Han medger att det är dyrt att avskeda personal. Det är det ju. Däremot är betydligt billigare och enklare att skära ner på kostnaden för spelarkontrakten. Det förutsätter dock att den sportsliga organisationen levererar en mycket högre verkningsgrad eftersom det hos fotbollsklubbar finns en stark korellation mellan sportslig framgång och intäkter. En verkningsgrad där mindre kända och betalda spelare tillsammans presterar allsvensk topprestation, lex 2006. Klarar klubben av det?

Han menar även att bolaget står med en stark balansräkning. Relativt vissa av sina allsvenska konkurrenter den må se stark ut. Den tillhör dock definitivt inte de starkaste i ligan och inte ens en bråkdel så stark för att framstå målet ”göra AIK till en ledande klubb i Norden 2010” som särskillt realistiskt. Varför mindre realistiskt kan man fråga sig?

Bolagets kassaflöde från rörelsen är fortsatt negativt (-7 msek första halvåret är allt annat än ok). För en klubb med AIKs likviditet och balansräkning blir det ett minimalt utrymme till felrekryteringar och andra investeringar. Man får helt enkelt mindre möjlighet till risktagande. Senaste året har klubben valt att bära en större affärsrisk utanför bolagets kärnverksamhet vilket nu minskar flexibiliteten för investeringar i den sportsliga verksamheten och parera konkurrenternas utveckling.

Det tär dessutom på den sportsliga slagkraften samt kontinuiteten att aktivt behöva söka exits i sin spelartrupp för att finansiera driften av bolaget. Att behöva sälja spelare för att säkra likviditeten gör det svårare att genomföra bra affärer.

Frågan är även vilken uppsida det egentligen finns i projekten The Terrace som har en relativt smal målgrupp samt ”webbsatsningen”.

Angående visionen noterar jag för övrigt följande kommentar från VD:n från aikfotboll.se

”Vi är ett bolag och vår uppgift är att bygga en verksamhet som styrs utifrån att i första hand mäta vår lönsamhet och ekonomi och inte vår plats i tabellen.”

Är det så att bolaget vill profitmaximera? Då undrar jag ifall klubbledningen vill bli ledande i Norden på planen eller ledande i Norden vad gäller klädförsäljning?

Ni som slaviskt följer denna blogg vet förmodligen vid det här laget att i en jämn marknad där konkurrenterna nyttomaximerar, är det oerhört svårt, om inte i det närmste omöjligt att bedriva en lönsam verksamhet i kombination med att kontinuerligt vinna titlar. Konkurrenternas aktiviteter ökar hela tiden priset på sportslig framgång.

Att vara ”runner up” brukar skapa betydligt bättre förutsättningar till profit.

Tidigare om Q2:

Inför rapporten
Kommentar Q2

Dyrt och mycket svagt AIK!

AIK har rapporterat idag, Q2 tillika halvårsbokslut och det var faktiskt sämre än vad jag på förhand trodde.
Ett minusresultat på 7.7 miljoner efter skatt är inte bra.
Kassaflödet är riktigt illa, -11.8 miljoner under årets första sex månader som lämnade en kassa på endast lite drygt 5.6 miljoner per 30/6-08. Lite tajt för att det ska kännas tillfredställande då bara löneutbetalningarna lär ligga kring 4 miljoner per månad. Jävligt tajt om man vill värva spelare.
Spelarförsäljningarna under sommeren (landar på Q3) kom därmed som ett välkommet cash-flow.
Kostnadssidan har ökat markant under det första halvåret. Omkostnader upp från 37 msektill 43.4 msek. Klubben skriver att nya hemsidan samt ”webbprojektet” kostat 1.5 miljoner mer än förra året och konsult&admin upp 1.2 miljoner jmfr 2007. Omkostnaderna från The Terrace uppges ligga på 1.5 msek för halvåret. (0 motsvarande period 2007)

The Terrace omsatte 2.7 msek januari till juni. Har man samma KSV som 2007 – 53.5% går butiken än så länge back och omsättningen måste upp. Hur stor är uppsidan här egentligen?

AIK Fotbolls intäkter ökat från 45.5 msek till 51 msek men klubbens intjäning under andra halvan av året kommer knappast nå upp i förra årets nivåer. (läs mer här)

Redan förra året gjorde sig AIK beroende av spelarförsäljningar för att gå runt. När dessa inte når upp till större nivåer blir konsekvensen rött i bokslutet.
Efter Q3 förra året skrev jag följande rader: ”För att klubben ska fortsätta vara lönsam kommer det dock krävas att den sportsliga organisationen får ut mer av spelarna/resurserna än vad man lyckats med iår”

Klubbens tunga spelarinvesteringar förra sommaren har inte gett önskad bestående effekt. Om det beror på starkare konkurrenter eller dålig prestation låter jag andra analysera. Säsongen är dessutom inte över än.

Det vi kan konstatera, givet att de sportsliga resultaten under resten av året speglar första halvan, är att det kostar skjortan och drar ner resultatet .

Som det ser ut nu kan en fortsatt kräftgång i ligan under hösten kosta ett par miljoner i uteblivna publikintäkter jämfört med förra årets höst-race. T.ex drog höstderbyt 35k förra året. De två extra hemmamatcherna på årsbasis lär dock få upp biljettintäkterna till föregående års nivå. Dock står man med en ökad evenemangskostnad på köpet.

Klubben har under sommaren skurit ner truppen till endast 21 spelare och därmed lär kostnadssidan minska lite under det andra halvåret. Det räcker dock knappast till att redovisa ett positivt resultat för helåret om nu inte klubben säljer fler spelare på denna sida årsskiftet.

Nu är säsongen inte över än och med en bra höstspurt kan AIK kanske putsa till resultatet en aning.
”kostnader av engångskaraktär”
Noteras kan även att det ser ut som att nio spelarkontrakt löper ut efter säsongen -09. Det innebär att klubben kommer behöva skriva nya kontrakt inom en relativt snar framtid. Fler kostnader av ”engångskaraktär” är mao att vänta de närmaste 2-4 kvartalen.

Varför envisas man med att kalla dessa kostnader för ”engångskaraktär”? Det är en standardkostnad för fotbollsklubbar som återkommer varje år.

Framtiden då?
Jag är faktiskt lite frågande till ifall klubben kommer klara av att finansiera några större förvärv till 2009. En större spelarförsäljning är förmodligen nödvändig, men vem?

Därför ser jag fram emot Q3 där de redovisade siffrorna för sommarförsäljningarna.

Kostnadsmassan har vuxit rejält. Samtidigt verkar klubben räkna med intäkter baserade på en topplacering. Kanske lite riskabelt med tanke på den jämna tävlingsbalansen och därmed konkurrensen i allsvenskan. (läs mer här)

Rapporten i sin helhet kan läsas här.

En bild säger mer än tusen ord #3

På torsdag möter Djurgården Rosenborg i kvalet till UEFA cupen. Ett intressant möte på flera plan.

Det är marknadsledarna i Norge vs marknads-trean i Stor-Stockholm och en kamp doers vs talkers.

Rosenborg skaffade sig stora konkurrensfördelar under åren där tävlingsbalansen i tippeligan inte var särskillt hög och klubben dominerade marknaden under många många år. På köpet fick den norska klubben ovärderlig erfarenhet från europacupspel som präglat organisationen och som nu ser ut att sitta i väggarna.

RBK:s styrka på det nationella planet har dock reducerats på senare år vilket ser ut att ha bidragit till en mycket större efterfrågan på norsk ligafotboll. (mer om det här)

Nedastånde bild visar Rosenborgs budget för 2008 (alla siffror i NOK). Marknadsintäktärna är nästan 3 ggr så stora som DIF:s dito. Notera att Fredrik Stoor redan kirrat posten ”salg spillere”.

2007 års bokslut kan beskådas under denna länk.

En bild säger mer än tusen ord #2

Har ni undrat över allsvenska klubbars roll och plats i fotbollens värdekedja?
Har ni undrat varför allsvenska spelare vill flytta utomlands?
Har ni undrat över varör de allsvenska klubbarna brandskattas på spelare varje sommar?
Har ni undrat över de uteblivna svenska framgångarna i europacuperna?

Ni kan sluta nu, nedastående bild som är ett urval i Europa säger egentligen det mesta.

andrahandskälla: The Economist

Sommarfunderingar #3

AIK fortsätter att realisera spelartruppen. Per Verner Rönning, Khari Stephenson, Lucas Valdemarin samt som det ser ut Dulee Johnson. Vad gäller den senare pratas det om rea-priser. Faktum är dock att klubben köpte Dulee med en ”riskrabatt” från BK Häcken och säljer vidare spelaren med en liknande riskrabatt till Israel. Hur som helst har man rensat truppen en hel del sedan maj månad.

Om två veckor släpper klubben sin halvårsrapport och den kommer att bli intressant. Jag tror nämligen att klubben får svårt att leverera svarta siffror 2008. Allt hänger på klubbens sportsliga framgångar under hösten och det krävs nog absolut toppstrid och maximerade publikintäkter för ett positivt resultat för helåret.

*******

2006 året då AIK gjorde come-back i allsvenskan och där de starka sportsliga resultaten genererade en hög vinstmarginal. En jämförelsevis billig trupp som överpresterade levererade ett mycket starkt rörelseresultat.(mer här)

2007 kom marknadskrafterna ikapp klubben. Många spelare som presterat bra ville omförhandla sina kontrakt. En profilvärvning i form av Khari Stephenson gjordes inför säsongen. I ligan gick det dock mycket tyngre än året innan och de sportsliga motgångarna under våren drev fram det klassiska fenomenet, investeringar i spelartruppen. Dessutom den gamla visan, spelarlöneinflation (mer här) samt utökning av administrationen bidrog till att lönekostnaderna ökade med 36%.

Klubben kunde ändock visa en fin profit på nedersta raden. Spelarförsäljningar, ett netto på 22 msek genererade ett positivt resultat, ett åtta-siffrigt sådant. (mer här)

*******

2008 är intressant och halvårsresultatet som presenteras den 13:e augusti kommer ge några intressanta signaler. Det jag främst är nyfiken över är kostnadssidan. Har klubbens kostnadskostym fortsatt att växa?

I Q1 förde bolaget ett något märkligt resonemang när det gäller den ökade kostnadsmassan. Klubben slår sig för bröstet och menar att de ökade kostnaderna på 13% levererat en intäktsökning på 66%. Sanningen är att den absolut största delen av intäktsökningen kom till tack vare kassakon, den välbesökta allsvenska premiären (26.5k) som för första gången landade på Q1.

Följande förutsättningar inför framtiden kan vi identifiera redan idag.

Minskade intäkter
2008 blir året då AIK minskar sina intäkter eftersom klubben inte kunnat och kommer förmodligen inte kunna realisera sin spelartrupp på samma sätt som 2007 där klubbens nettointäkt från spelarförsäljningar nådde 22 msek. Vad gäller sålda spelare är dessutom tre av de fyra som hittills i år realiserats, samägda med Agent03 som ska ha upp till 50% av likviden.

Dessutom finns det i år inga intäkter från internationella cupspel (7.2msek-07). Även om nettot från cupspelet är betydligt mindre så saknas ju denna källa som grädden på moset.

Förvisso lär både marknads- och souvenir-intäkterna öka något under 2008. Frågan är dock vilket täckningsbidrag det är på denna ökning?

Undrar även om The Terrace redan visar svarta siffor? Med en KSV på över 50% är det nog svårt att nå vidare marginaler på nuvarande volymer.

Högre kostnader
Den utökade allsvenskan har hittills inneburit ett lägre publiksnitt, även så för AIK. De totala matchintäkterna borde däremot nå upp till föregående års siffror. AIK har t.ex. ökat intäkterna från säsongskortsförsäljning med ca 2 miljoner tack vare en priskorrigering i samband med det ökade antalet hemmamatcher. Vi får dock inte glömma bort att två extra hemmamatcher betyder högre evenemangskostnader. Två nya bortamatcher ger samtidigt högre resekostnader.

Klubben ser ut att ha en relativt stor massa fasta kostnader och där ration wages/turnover är lägre än det allsvenska genomsnittet samtidigt som man inte visar positiva rörelsemarginaler. (mer här) Det betyder att klubbens stora försprång i intäkter inte blir lika stort vad gäller utrymme till spelarlöner – konkurrensnackdel. Framför allt när småstadsklubbarna vägrar göra rätt för sig och slarvar med sina egna evenemang avseende säkerhet och samtidigt vill skicka faktura för klubbens resande supportrar.

Klubben har dessutom under 2008 nya tjänster på avlöningslistan. En informationschef som anställdes i december förra året samt en ny tjänst på marknad sedan mars månad.

Däremot bör den allsvenska löneinflationen stabiliseras eftersom ligans totala tillväxt bör avta något under 2008. (mer här)

Starkare konkurrenter
Den stora skillnaden som gör fotbollsbranschen unik, är att på fotbollsmarknaden är klubbarna beroende av sina konkurrenters existens för att det överhuvudtaget ska finnas en business. Just denna speciella dynamik driver kostnadssidan i form av löner samt spelrförvärv, ofta till ett vansinne. (litet exempel här)

De allsvenska klubbarna har de senaste åren utvecklat sina organisationer och blivit starkare. Vi pratar talangutveckling, scoutingorganisationer, extern finansiering av spelartrupper, nya arenor mm vilket påverkar konkurrenssitutionen.

Den jämna tävlingsbalansen i allsvenskan driver kostnadssidan och tajtar marginalerna. Bättre presterande konkurrenter höjer helt enkelt priset på sportslig framgång. (mer här)

Dessutom är inträdesbarriärerna till de intäktsdrivande matcherna i Euorpa både kost- och mödosamma. Dels pga av den hårda nationella konkurrensen men även pga den dåliga rankningen svenska klubbar har vilket ökar svårighetsgraden i kvalspelet.

*******

Klubben ska dock inte skämmas över dåliga marginaler. De är branshspecifika i och med den nyttomaximering som präglar marknaden. (mer här)

Röda siffor enstaka år behöver inte heller vara någon katastrof, så länge kostnadsmassan inte drar iväg hejdlöst så som den gjorde i början på decenniet. Ännu har inga sådana signaler kunnat ses och jag tror att klubbarna lärt sig läxan efter de enorma svarta hål IFKG, AIK samt Helsingborg skapat efter sina Champions League äventyr.

Dock bör nog klubben förädla något av sina prospects och som kan realiseras rejält för att åter få en kapitalinjektion, både till sig själv men även Agent03 ifall man vill kunna hålla en offensiv värvningspolicy även i framtiden.

Sedan får vi inte glömma bort att klubbarnas fluga och kassako ”köp&sälj av spelare” påverkar de sportsliga prestationerna och därmed även de löpande intäkterna. En hög spelaromsättning kan generera bra cash-flow men i andra ändan kan den, ifall klubbens sportsliga resultat påverkas negativt, minska intäktssidan vad gäller de löpande intäkterna.