Det råder högkonjunktur i Djurgården. Kassan är välfylld efter ett antal framgångsrika spelaraffärer och klubben har varit aggressiv på rekryteringsfronten inför säsongen 2017. Men faktum är att Djurgården än så länge bara har bytt skepnad från en mediokert presterande fattig klubb till en mediokert presterande rik klubb. I vanliga fall brukar många och stora försäljningar av spelarkontrakt komma som en belöning efter att laget har skördat framgångar på fotbollsplanen. Vi såg det i Kalmar i sluten av 00-talet och i Helsingborg i början av 10-talet. Vi ser det i Borås med jämna mellanrum och i Malmö ganska ofta.
I Djurgårdens fall så har man lyckats att göra stora och framgångsrika affärer på transfermarknaden utan att laget har presterat särskilt väl. Klubbledningen har visat att man har blivit mycket duktiga på spelaraffärer. Men är man duktiga på att bygga framgångsrika fotbollslag?
Framtidsutsikter: Djurgården behöver bygga en god infrastruktur kring klubben som även kan utveckla sportslig fangång istället för att enbart köpa den. Det senare kostar väldigt mycket över tid. Det är snart 20 år sedan som Djurgården med hjälp av riskkapital tog klivet upp i allsvenskan och snart därefter vann två raka SM guld, bland annat. Riskkapitalet var en konkurrensfördel och gjorde stor skillnad i en på den tiden relativ fattig och mycket jämnlik allsvenska. Men när väl konkurrenterna blev rikare och skickligare så blev livet svårare. Under åren 2005 till 2008 investerade riskkapitalbolaget 85 miljoner kronor i Djurgårdens spelartrupp. 2009 var man inte långt ifrån att åka ur allsvenskan. Det är upp till Djurgården och visa att historien får ett annat slut denna gång.
Figur 1 – Finansiell profil Djurgården Elitfotboll AB. Risken beräknas genom att ta genomsnittet för de tre senaste årens resultat exklusive försäljning av spelarkontrakt och dividera det med storleken på det egna kapitalet. Vi ser en 20 procentig ökning i personalkostnader mellan 2015 och 2016. Denna tillväxt förväntas att fortsätta drivet av klubbens sportsliga ambitioner och konkurrenternas ökade finansiella styrka.
Figur 2 – sportsliga resultat som en funktion av personalkostnaderna. Ett urval på 20 klubbar under perioden 2010 till 2016 där kravet är att ha spelat minst två av åren i allsvenskan. Varje observation visar relativ tabellplacering respektive säsong i förhållande till relativ personalkostnad respektive säsong. De blå cirklarna representerar Djurgårdens prestation respektive år. De två första åren under Pelle Olssons ledarskap var Djurgårdens mest kostnadseffektiva under mätperioden. Röd triangel visar förväntad position 2017.
den osynliga handen 