För 17 år sedan vann Halmstad SM guld. Sedan dess har klubben straffats hårt av den ökade kommersialiseringen i allsvenskan. Halmstad har inte hängt med i racet och den enskilt största intäktskällan är varken sponsor- eller matchdagsintäkter utan det som man i årsredovisningen kallar för “övrig nettoomsättning”.
Under den senare delen av 00-talet försökte man att konkurrera om bättre tabellplaceringar med hjälp av pengar vilket ledde till att klubben till slut inte var långt ifrån att gå omkull. 2015 redovisade man en vinst på 5 miljoner kronor men degraderades till superettan. En kan argumentera för att det var på grund av att man inte spenderade tillräckligt mycket pengar på spelartruppen. Å andra sidan behövde man återställa det på den tiden negativa egna kapitalet för att inte starta popcorn-maskinen hos licensnämnden.
Framtidsutsikter: Klubben står och stampar med en omodern arena och en svag balansräkning. Det är rimligt att man återigen prioriterar det finansiella resultat under 2017 för att göra balansräkningen mer solid. Klarar HBK att samtidigt säkra det allsvenska kontraktet så ska man vara mycket nöjd med säsongen.
Figur 1 – Finansiell profil Halmstad BK. Risken beräknas genom att ta genomsnittet för de tre senaste årens resultat exklusive försäljning av spelarkontrakt och dividera det med storleken på det egna kapitalet. Tvärtemot allsvenskan så ser vi en trend med minskad ekonomi i Halmstad.
Figur 2 – sportsliga resultat som en funktion av personalkostnaderna. Ett urval på 20 klubbar under perioden 2010 till 2016 där kravet är att ha spelat minst två av åren i allsvenskan. Varje observation visar relativ tabellplacering respektive säsong i förhållande till relativ personalkostnad respektive säsong. De blå cirklarna representerar Halmstads prestation respektive år. Den röda triangeln – förväntad position 2017.
den osynliga handen 