Hammarby har under 10-talet varit kroniska underpresterare. Detta bekräftas inte enbart av placeringen under trendlinjen i figur 2 men också det faktum att Bajen har haft ett negativt transfernetto fem av sju år. Hammarbys resa från en tabellplacering runt 22 under perioden 2010-2013 till plats nummer 11 under 2015 samt 2016 har därför rimligen kostat mer pengar än vad man borde kunna förvänta sig. Givet tabellpositionen borde det egna kapitalet ha varit högre än vad det är. Anledningen till det är att förbättringen i första hand har skett tack vare tillförsel av mer monetära resurser snarare än utveckling. 2014 års lag som firade stora triumfer i Superettan var till stora delar nytt jämfört med 2013. 2016 var mindre än hälften av spelarna kvar från det laget och 2017 upplever man fortfarande ett mycket stort rekryteringsbehov för att kunna ta nästa steg upp i tabellen.
En sak som Hammarby däremot har varit framgångsrika med är att exploatera sin nya hemmaplan. Publikintäkterna var under 2016 högst i allsvenskan. Sponsorintäkterna var femte störst och nosar på det notoriska topplaget AIK:s nivåer. Sedan 2013 har Bajen kunnat öka sina personalkostnader, både i absoluta tal (figur 1) samt i relation till konkurrenterna (figur 2). Under samma period har rörelseresultatet förbättrats kraftigt. Det ökade utrymmet för större personalkostnader har varit starkt bidragande till att Bajen trots allt har förbättrat sin sportsliga position.
Risken i verksamheten förefaller vara låg, noll procent enligt min modell. Samtidigt finns det en mycket kraftig exponering mot publikintäkterna som står för drygt häften av Hammarbys totala intäkter. Publiken har visat ett fantastisk tålamod med mediokra insatser de senaste två säsongerna. Kan det vara för evigt? Den svagt presterande sportsliga verksamheten utgör idag Hammarbys enskilt största risk i ekonomin.
Framtidsutsikter: Hammarby behöver organisera sin verksamhet bättre så att det börjar ske en kvalitativ förbättring. Att likt de senaste åren bara tillföra mer monetära resurser som leder laget till den övre delen av allsvenskan kommer det rimligen inte att finnas tillräckligt med pengar för. Bajen behöver skapa nya resurser genom sportslig utveckling som kan öka storleken på ekonomin. Intäktstillväxten kommer att minska jämfört med de seneste åren. Det är egentligen på sponsorsidan som klubben fortfarande kan växa. Ökningen i centrala avtal från och med 2020 påverkar samtliga klubbar och är med andra ord inte någon konkurrensfördel i allsvenskan, om man inte spelar till sig lite mer pengar via bättre tabellplaceringar. Något man inte gör utan att höja kvaliteten.
Figur 1 – Finansiell profil Hammarby Fotboll AB. Risken beräknas genom att ta genomsnittet för de tre senaste årens resultat exklusive försäljning av spelarkontrakt och dividera det med storleken på det egna kapitalet. Vi kan se en 10 procentig ökning i personalkostnaderna mellan 2013 och 2014 samtidigt som resultatet kraftigt förbättras.
Figur 2 – sportsliga resultat som en funktion av personalkostnaderna. Ett urval på 20 klubbar under perioden 2010 till 2016 där kravet är att ha spelat minst två av åren i allsvenskan. Varje observation visar relativ tabellplacering respektive säsong i förhållande till relativ personalkostnad respektive säsong. De grönvita cirklarna representerar Hammarbys prestation respektive år. Den röda triangeln – förväntad position 2017 baserad på en 10 procentig ökning i personalkostnaderna. Kommer man att klara av att närma sig trendlinjen under 2017?
den osynliga handen 