– Det pratas om att IFK Göteborg har ont om pengar. Men har de ett dåligt lag? Nej, de har fan inget dåligt lag. Häckens sportchef Sonny Karlsson sammanfattar IFK Göteborg mycket väl. Pengarna har lämnat kassavalvet och blåst ut ut på fotbollsplanen. Om man räknar bort försäljningen av Kamratgården så har Blåvitt – sedan 2012 – redovisat ett underskott på 18 miljoner kronor. Tack vare det har klubben avancerat från tre sjundeplatser i följd till fyra raka allsvenska medaljer. Baksidan av myntet är att klubbens risknivå har skenat iväg. 98 procent enligt min modell.
IFK Göteborgs förbättrade sportsliga resultat är inte funktion utav någon kvalitativ förbättring utan ett resultat av att klubben har tillfört mer monetära resurser. Något som syns mycket tydligt både i figur 1 och 2. Blåvitt spenderar dessutom – efter Malmö FF – näst mest pengar i allsvenskan på förvärv av externa spelarkontrakt. Sedan 2012 rör det sig om cirka 30 procent mer än vad både Elfsborg och AIK har förvärvat spelarkontrakt från andra klubbar för. Samtidigt kostar klubbens akademi årligen cirka 10 procent av Blåvitts rörelseintäkter. Med de förutsättningarna är det svårt att få en ekonomi i balans.
Framtidsutsikter: Klubben behöver minska risken i sin verksamhet, det vill säga förbättra resultatet exklusive försäljning av spelarkontrakt men fortsätta prestera väl på fotbollsplanen så att det positiva transfernettot inte påverkas alltför mycket. För att lyckas med det behöver IFK Göteborg göra det svåra jobbet och förändra sin verksamhet i grunden. Att bara spara på kostnader kommer enbart att leda till att man förvandlas från ett topplag som redovisar förlust över tid till att vara ett mittenlag som redovisar förlust över tid. Precis som man gjorde de tre säsongerna mellan 2010 och 2012. Det här kommer att bli oerhört intressant att följa.
Figur 1 – Finansiell profil IFK Göteborg. Risken beräknas genom att ta genomsnittet för de tre senaste årens resultat exklusive försäljning av spelarkontrakt och dividera det med storleken på det egna kapitalet. Vi kan se att de förbättrade sportsliga resultaten har genererat ett större transfernetto. Trots det har förlusterna ökat under perioden 2013 till 2015, på grund av att marginalkostnaderna > marginalintäkterna. Risken enligt min modell ligger på närmare 100 procent.
Figur 2 – sportsliga resultat som en funktion av personalkostnaderna. Ett urval på 20 klubbar under perioden 2010 till 2016 där kravet är att ha spelat minst två av åren i allsvenskan. Varje observation visar relativ tabellplacering respektive säsong i förhållande till relativ personalkostnad respektive säsong. De blåvita cirklarna representerar IFK Göteborgs prestation respektive år. Den röda triangeln – förväntad position 2017. Kommer IFK Göteborg klara av att transformera sin verksamhet och kunna minska kostnaderna utan att prestera sämre fotboll eller återgår man till mittenskikten av tabellen?
En reaktion till “Inför Allsvenskan – IFK Göteborg”