UG:s granskning av Östersund FK har nog knappast undgått någon. Bortsett från de tidigare kända sakerna fick vi reda på om en gåva som Östersund FK fick av Fältjägaren AB under 2012, ett av Peab ägt bolag som Daniel Kindberg vid tillfället var verkställande direktör för.

Gåvan – en restaurangbyggnad – blev snabbt ett hett samtalsämne. Emellertid något förvirrande. Framför allt handlar det om en kommentar i 2012 Årsredovisning där föreningen skriver att byggnaden har sålts. Efter räkenskapsårets utgång, i början av 2013. För 3.2 miljoner kronor. Ett år senare visar det sig att restaurangbyggnaden fortfarande finns på föreningens balansräkning. Försäljningen av byggnaden blev aldrig av. Östersund FK ekonomi-dopade därmed sig. Förefaller den gängse uppfattningen vara.

Så vad hände egentligen i böckerna? För enkelhetens skull isolerar jag händelsen som om det vore den första och enda händelsen i böckerna som därmed börjar på noll.

Östersund FK fick alltså en gåva – restaurangbyggnaden. Man valde att bokföra den gåvan över balansräkningen. Den första stora frågan här är naturligtvis storleken på gåvan som ska bokföras? När föreningar får en gåva i form av pengar så är det ju väldigt enkelt att värdera det i och med att det kan mätas i kronor och ören. Det gåvobelopp som bokas in på kontot utgör med andra ord ökningen i föreningens tillgångar. Och på andra sidan balansräkningen, ökningen i det egna kapitalet. För i en balansräkning ska tillgångarna vara lika stora som skulder plus eget kapital. I och med att en gåva är just en gåva som inte behöver lämnas tillbaka så är det ingen skuld. Det blir eget kapital.

I det här fallet var gåvan i form av egendom vilken gör saken mer komplex. Hur ska man värdera den? Till samma värde som givaren av gåvan värderade den som tillgång i sin balansräkning (var den ens en tillgång där)? Ska den värderas till verkligt värde (t.ex. diskonterad förväntad vinst från affärsverksamheten i restaurangbyggnaden)? Ska man värdera den överhuvudtaget?

Hur som helst, föreningen värderade den till 3.1 miljoner kronor, vilket man menar hade stöd från två från varandra oberoende värderingsmän.

Det är alltså det belopp som bokades på tillgångssidan under 2012. Och på andra sidan balansräkningen ökade det egna kapitalet med 3.1 miljoner kronor, förstås.

I en kommentar i sin årsredovisning skriver alltså föreningen att byggnaden har sålts, efter räkenskapsårets utgång. För 3.2 miljoner kronor. Om nu byggnaden de facto hade blivit sålt så skulle den transaktionen redovisas enligt nedan figur. Östersund FK hade fått en ökning av sitt egna kapital med 0.1 miljoner kronor, till 3.2 miljoner kronor.

Klubben hade fått in 3.2 miljoner i kassan. Tillgången hade fått skrivas ner till 0 och man hade gjort en vinst på 0.1 miljoner kronor som hade ökat det egna kapitalet till 3.2 miljoner kronor. Vilket är lika med tillgångssidan, de 3.2 miljonerna som finns i kassan. Balans i böckerna.

I och med att byggnaden aldrig såldes under 2013 så fanns den kvar som en tillgång på balansräkningen för 2013. Inga pengar i kassan. Däremot gjorde man en avskrivning på 62 000 kronor för byggnaden, vilket ska göras varje år. Föreningen skriver av den linjärt över 50år, vilket förvisso kan diskuteras beroende på dess förväntade livslängd.

Vid antagandet om att det byggnaden inte har genererat några intäkter från affärsverksamhet så skulle böckerna se ut enligt nedan.

Den icke genomförda försäljningen hade med andra ord ingen bokföringsmässig effekt annan än att Östersund FK eventuellt hade haft ett något bättre eget kapital om den hade gjorts (beroende på hur mycket pengar som ÖFK de facto tjänar på restaurangverksamheten).

Från ett likviditetsperspektiv hade en försäljning gett föreningen viktiga likvida medel vilket man – av UG:s granskning att döma – var i behov av.

Den andra stora frågan är, räddade restaurangen Östersund FK:s elitlicens?

I reglementet för Elitlicensen finns omfattningen för den definierad:

Förening i Allsvenskan, Superettan och OBOS Damallsvenskan får delta i respektive serie endast efter att ha erhållit SvFF:s Licensnämnds (Licensnämndens) godkännande i enlighet med de villkor som föreskrivs i detta reglemente samt tillhörande anvisningar. Dock fordras inte Licensnämndens godkännande för föreningar som inför kommande säsong uppflyttats till Superettan eller OBOS Damallsvenskan.

Östersund FK som avancerade till Superettan inför säsongen 2013 hade med andra ord inget licenskrav på sig den första säsongen i Superettan. Det bokslut och årsredovisning som man lämnade för verksamhetsåret 2012 var grund för Elitlicensen för säsongen 2014.

 

Ponera att ÖFK inte hade fått restaurangbyggnaden i gåva. Vilka konsekvenser hade det fått, allt annat lika?

Ur ett likviditetsperspektiv hade det inte gjort någon skillnad då det inte fanns några kassaflöden inblandade i själva gåvan. Enbart egendom. Däremot har ÖFK rimligen någon form av intjäning från den restaurangen som man hade gått miste om. Men vad kan det röra sig om, netto plus 100 000 kronor om året?

Ur ett elitlicens-perspektiv så hade föreningen redovisat ett negativt eget kapital på 1.6 miljoner kronor per 31/12 -2012 och därmed behövt lämna en handlingsplan till licensnämnden under våren 2013. I ett worst-case scenario där klubben får avslag på sin handlingsplan samt sedan misslyckats med att redovisa ett periodiserat bokslut med ett positivt eget kapital per den 31/8 – 2013 så hade man blivit av med elitlicensen för säsongen 2014. Om nu inte särskilda skäl skulle anses föreligga.

Gåvan och värderingen av den underlättade för Östersund FK att lira med elitlicensens eget kapital kriterie. Men att påstå att den skulle ha räddat elitlicensen är en aning långsökt. Föreningen hade haft fler än ett tillfälle att åtgärda problemet innan licensen hade dragits in.

En godkänd handlingsplan under våren 2013 hade till exempel inneburit att nästa skarpa läge – givet ett negativt eget kapital också per 31/12-2013 – hade varit en kontrollbalansräkning per 31/8 2014. Cirka tio dagar efter att ÖFK avslutat affären med Swansea där Barrows kontrakt såldes för närmare 15 miljoner kronor och därmed förbättrat föreningens förutsättningar avsevärt.

Men, det finns flera frågetecken kring Östersund FK.

Ett är att ÖFK skrev upp värdet på en annan byggnad på sin balansräkning under 2011, från 1.3 miljoner kronor till 2.1 miljoner. Ett annat är att revisorerna valde att i sin revisionsberättelse för verksamhetsåren 2012 samt 2013 att avstå och uttala sig om årsredovisningen. Ytterligare ett är den uteblivna försäljnigen av restaurangbyggnaden som alltså varken hade någon inverkan resultatet eller på balansposterna under något av åren. En kan ju undra varför föreningen i årsredovisningen för 2012 hade skrivit att man har sålt restaurangen i början av 2013, utan att man de facto gjorde det? Kanske var det ett misstag? Kanske var det bara ett sätt att rättfärdiga värderingen av gåvan, där och då? För bokslutet 2012. Det riktiga svaret på den frågan kommer vi antagligen aldrig att få, om det nu inte dyker upp i någons memoarer.

Däremot har den kommentaren i årsredovisningen fått alldeles för mycket uppmärksamhet i licenssammanhang. Dess ekonomiska värde är noll. Hade kommentaren inte funnits med så hade böckerna sett likadana ut 2012 och 2013. Givet att man hade värderat gåvan till 3.1 miljoner. Men för det syftet hade man ju två från varandra oberoende värderingsmän.

Noterbart i historien om Östersund FK:s och elitlicensens ekonomikriterier är att föreningen hamnade under licensnämndens radar ett år senare, under 2014. Licensnämnden justerade ner föreningens egna kapital per 31/12-2013 från plus 1 miljon kronor till minus 0.2 miljoner kronor. Anledningen var att nämnden ansåg att föreningen borde ha gjort en större reservation för skatter i samband med den tvist som föreningen då hade med skatteverket. ÖFK lämnade in en handlingsplan och fick den godkänd och därmed beviljad elitlicens för säsongen 2015.

• Okategoriserade