Handel spelarkontrakt

Elva allsvenska klubbar har publicerat sina respektive bokslut. Av de stora drakarna är det bara Djurgården som ännu inte lagt ut. Hur har beteendet varit på transfermarknaden?

Jag har samlat data från årsredovisningarna. Det är alltså inte bruttosummorna i samband med övergångarna utan det som respektive klubb bokför som en intäkt där det har dragits omkostnader för försäljning samt eventuell ersättning till spelarens tidigare klubbar. Dessutom räknar klubbarna av en eventuell ej avskriven del av spelarrättigheten. Under 2020 rörde det sig om totalt 15 miljoner kronor på aggregerad nivå. Knappt 7 procent av försäljningssumman.

Så länge klubbarna är konsekventa i sina redovisningsprinciper så påverkar det inte jämförelsen över tid. Däremot blir klubb till klubb jämförelser inte perfekta om redovisningsprinciperna skiljer sig klubbarna emellan.

Enligt FIFA TMS (transfer matching system) var den globala omsättningen mätt i pengar 23 procent lägre under 2020 än under 2019. Det gäller enbart internationella övergångar. Det 11 klubbar stora kollektivet har på aggregerad nivå sett sina intäkter från spelarförsäljningar minska med 13 procent under 2020. Ett mindre tapp än den globala marknaden alltså. IFK Norrköping står ut mest i kollektivet där man ökade intäkterna från 52 miljoner kronor till 63 miljoner kronor.

Det vi också kan se är att de allsvenska klubbarna har fått öka finansieringen till köpande klubb. Transferfordringarna har – trots mindre försäljning – ökat från 85 miljoner kronor till 98 miljoner kronor. IFK Norrköping står för cirka 1/3 av 2020 års belopp. Det är faktiskt första gången som Norrköping har transferfordringar (och skulder också för den delen) så lång tillbaka i tiden som jag kan se (2015). Ett tecken på att det är en sämre likviditet på marknaden och det är positivt att de allsvenska klubbarna har kunnat ställa ut krediter. Annars hade man rimligen fått acceptera ett lägre pris eller så hade köparen gått någon annanstans. Dock innebär en ökad belåning av transfermarknaden att kreditrisken i systemet ökar.

När det kommer till inköp av spelarkontrakt så har de 11 klubbarna spenderat 30 miljoner kronor mindre under 2020 jämfört med 2019. Här står IFK Norrköping och BK Häcken är de enda klubbarna som har ökat sina inköp och står tillsammans för drygt 40 procent av kollektivets totala inköp under 2020. När det gäller finansiering av förvärv så har kollektivets skulder för spelarövergångar ökat från 14 miljoner kronor till 20 miljoner kronor. BK Häcken står för hälften skulden vilket är lite svårt att hitta någon god förklaring på. 80 procent av Häckens totala tillgångar består av likvida medel samt kortfristiga placeringar, totalt cirka 80 miljoner kronor. Det borde i själva verket vara Häcken som använder sin balansräkning för att finansiera andra klubbar och ta betalt för det. Häcken gick in i 2021 med en netto-transferskuld på 7.3 miljoner kronor.

De kommande transferfönstren blir en utmaning. Belåningen på transfermarknaden har ökat kraftigt under de senaste åren vilket har drivit transferinflationen. Under januari 2021 var omsättningen på den den globala transfermarknaden ner 50 procent, enligt FIFA TMS. Kreditrisken har ökat och det kan bli i en credit-crunch.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s