Det kan ibland bli lite småskoj när drakarna vässar mot varandra. Nu senast om vem som har den bästa bevakningen av allsvenska klubbars ekonomier. Nåja, i alla fall Hammarby Fotbolls.

Det hela började med den rosa tabloiden rip-off från osynliga handens live-inlägg (1) och (2) från Hammarby Fotbolls årsmöte.

Det är lugnt, vi bjuder på det 🙂

Kanske ska tydliggöra eftersom sista stycket i tabloidartikeln känns lite osammanhängande och svårtolkat. De 5.3 miljoner från säsongskortförsäljningen aver 2009 års intäkter som dock betalades in till Hammarby Fotboll innan dead-line för förlängningen av säsongskort, det vill säga 31/12-08.

”Förutbetalda intäkter” heter det i balansräkningen och denna info finns att finna i noterna. Kanske inte direkt det första gemene man letar efter. Men man är väl lite smånördig trots allt.

Den rosa konkurrenten har dock en inte helt oviktig poäng, att det faktiskt är skillnad mellan minus 10-15 miljoner och + 3 miljoner eller 1.25m som det blev efter skatt. Det oavsett hur det ser ut högre upp i kolumnen.

Att 2008 blev ett resultatmässigt mediokert år kan nog alla vara överens om.

Konkurrenten passar givetvis på och hävdar att resultatet var lättgenomskådat. Och visst, hade den rosa tabloiden varit lite mer kylig och bara väntat ett par timmar till hade man även fått med informationen om det negativa kassaflödet från rörelsen på 18 miljoner.

Samtidigt slår konkurrenten sig för bröstet om att man häromdagen avslöjat den stora nyheten om att ”Transferkorgen” inte längre fanns att tillgå.

Faktum är att denna information var officiell och publik redan 6:e november då Hammarby Fotboll höll sitt informationsmöte för sina medlemmar. Där meddelades att klubben gjort spelarförsäljningar tillräckligt stora för att i april kunna amortera kapitalandelslånet som det heter. Snyggt jobbat 🙂

Själv väntar jag med spänning på SvFF:s sammanställning av de allsvenska klubbars ekonomier. Nyfiken om driftunderkottet för hela ligan orkar sig över minus 100 miljoner för 2008. Vi har faktiskt alla möjligheter att kunna spräcka den vallen en gång för alla.

Rekordet hålls sedan år 2000, minus 94m. Hammarby Fotboll och AIK värst i klassen, ni som kar er historia vet varför.

2006 är hittills det enda året sedan 1998 (så långt tbx sträcker sig SvFF:s databank) som allsvenskan visat ett positivt driftresuktat. Totalt har -450 miljoner förvunnit ut i det allsvenska svarta hålet sedan dess, minus en halv miljard. Här ligger Halmstad BK hyfsat bra till vad gäller det största driftunderskottet med sina lite drygt 60 miljoner back.

Varför är det på detta viset? Vi tar det kortfattat denna gång…

Därför att produkten på den nivån i fotbollens värdekedja vilken allsvenskan befinner sig på, inte är en tillräckligt attraktiv produkt för täcka kostnaden för den scouting och förädling av talang de allsvenska klubbarna gör åt ligorna och klubbarna högre upp i systemet.

Transfersystemets främsta syfte och bidrag är just att se till att resurserna når ut till de mindre ligorna för att säkerställa talangutvecklingen inom fotbollen.

Ett par år gamla pengaflöden i fotbollseuropa hittar ni här.

Följande alster om Hammarbys bokslut ligger i pipeline

Likviditet och kassaflöden – det vill säga hur Hammarby finansierat sin verksamhet under 2008 samt utsikterna för 2009.

Personalkostnader – Det vill säga att med hjälp av olika nyckeltal analysera utvecklingen över tiden samt försöka hitta orsaker till varför det ser ut som det gör.

Djurgårdsmodellen – Det vill säga göra om Hammarbys resultaträkning efter Djurgårdens sätt att redovisa på. Och försöka förklara de stora avvikelserna. Varför är detta intressant? För att visa att redovisning i mångt och mycket handlar om en lek med siffror.

Uppskattad tid för detta just nu oklar, publiceras löpande med en förhoppning om att vara helt färdig efter helgen.

Supportrar lever ofta i en ”drömvärld” utan att behöva ta hänsyn till verkligheten. Gott så.

Från Helsingborgs balansräkning per 31/12-07

Varulager: 0.15 miljoner
Kundfordringar: 13.6 miljoner
Övriga fordringar inkl skatt: 1.7 miljoner
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter: 4.7 miljoner
Kassa & Bank: 4.4 miljoner
Summa omsättningstillgångar: 24.1 miljoner

Summa kortfristiska skulder: 39.3 miljoner

Balanslikviditet*: 0.6 – allt annat än optimalt

Följande kassaflöden kan vi sannolikt anta under 2008:
Rörelsen 2008: negativt – med justering för poster som inte ingår i kassaflödet (avskrivningar) kanske klubben landar +-0 i ”cash-flow from operations”.
”extraordinärt”: för andra året irad, två spelare utköpta från sina kontrakt under november 2008 – inte gratis.
Försäljningen av McDonald Mariga: 4-5 miljoner
Försäljningen av Razak: 12(?) miljoner

Vi kan med andra ord anta att Helsingborgs balanslikviditet sannolikt fortfarande befinner sig under 1. Hur förändringarna i rörelsekapitalet varit under 2008 känner vi ännu inte till.

Varje spelarinvestering innebär en risk och Helsingborgs balansräkning ger ju inte jättemycket utrymme till risktagande.

Så som jag ser det och med bakgrund av ovanstående anser jag det var mycket sunt agerat, framför allt som klubben kommunicerat att man vill stärka defensiven. Framför allt då vi går in i en tid med mycket osäkra framtida intäkter.

Det behöver inte vara mer invecklat än så.

Externt kapital sade någon…
Då det inte är rest, har vi två möjliga utfall.
– Det finns inget kapital på ”marknaden”
– Klubben anser priset på pengar vara för högt

End of story.

Hur Örgrytes balansräkning ser ut har jag ingen aning om. Vad som är fel för en klubb betyder inte samtidigt att det inte är rätt för en annan.

Vi ska även lägga på minnet att mycket i den här branschen handlar om tur och tillfälligheter. Som att ha finansiering på plats när intressant prospect plötsligt dyker upp. Hade t.ex denna transfer varit möjlig utan att Ola Toivonen hade sålts till PSV? En händelse helt utanför klubbens kontroll.

————————————————
* Läs mer om balanslikviditet genom att trycka på länken.

Då ser det ut som att Parken Sport & Enterteinment har fått garantier med omfinansiering av de skulder på balansräkningen som går till förfall. Inga konstigheter i vanliga fall, en het potatis i ”credit-crunch” tider där likviditet är en trång sektor på kredimarknaderna.

Så länge koncernen fortsätter vara lönsam är man ”going concern”.
För lönsam är man. Det ska bli intressant att se priset på pengar, dvs räntan bolaget finansierat sin balansräkning på.

Inom en snar framtid börjar de allsvenska klubbarna släppa sina bokslut för 2008 och jag hoppas även denna vår hinna kommentera de rapporter som blir offentliga. Har dessutom lite idéer på nya sätt att monitorera klubbarnas status. Vi får se hur det blir med de planerna.

AIK Fotoll AB förväntas vara först ute med sitt bokslut den 12:e februari.

Det är givetvis populärt att jämföra klubbarna med varandra. Det finns tyvärr en hel del fallgropar som bör tas i beaktande. Görs inte det, riskerar analysen och jämförelsen att inte bli alltför rättvisande. Redovisning är en sak, verkligheten kan ibland vara helt annan.

Först och främst, glöm för guds skulle inte bort balansräkningen. Periodiserat resultat köper inga nyförvärv. Balansräkningen är en viktig indikator för hur mycket resurser klubben har till förfogande. Observera likviditeten, bara för att man har ett stort positivt eget kapital behöver det inte betyda att man saknar problem med att fullfölja sina ekonomiska åtaganden.

******************

Inför förra årets rapportsäsong skrev jag lite kring problematiken med periodiseringen av spelarkontrakt vilket inte ger en helt rättvis bild av årets verksamhet. Vi pratar om aktivering av transfer-fee på balansräkningen och årliga avskrivningar under kontraktslängden. Sign-on kostnadsförs däremot direkt över resultatet och belastar redovisningsperioden i sin helhet. (läs mer om det här). Observera därför vilka förvärv din klubb gjort under året och hur dessa kan tänkas ha redovisats.

Ett större ”driftunderskott” kan därmed till viss del förklaras genom sign-on kostnader som belastar resultater under redovisningsperioden. Vi kanske även ska fråga oss ifall ”driftresultat” överhuvudtaget är ett relevant nyckeltal. Allsvenskan är en talangfabrik och spelarförsäljningar är en naturlig del av vardagen. Likviden från spelarföesäljningar används generellt till att finansiera nya spelarkontrakt. Nya spelarkontrakt innebär högre kostnader under innevarande perioden.

Hypotesen lyder således, ju fler spelare en klubb säljer, desto sämre blir driftresultatet.

******************

”Voodoo Accounting” – En annan aspekt som jag snuddade vid lite kortfattat i förra årets sammanställning av de allsvenska klubbars resultat. Det är de olika riskkapitaluppläggen som klubbarna använder sig av och hur dessa redovisas i klubbarnas böcker. Efter en simulering av hur Hammarby Fotboll AB:s resultat skulle sett ut enligt Djurgårdsmodellen ser vi hur mycket sådant kan slå. (mer om det här) Klubbarna blir därmed inte riktigt jämförbara med varandra.

Tänkt även till hur olika upplägg kan påverka din klubbs resultat på kort respektive lång sikt.

*******************

2008 var ett år där i alla fall två klubbar bytte befattningshavare i den högsta operationella ledningen. Sådant kan givetvis även spegla sig i resultaträkningen. Efterträdarna vill sannolikt städa ur alla eventuella lik ur garderoben. Efterträdarna har även incitamenten att kostnadsföra framtida kostnader man vet att klubben dragit på sig under det föregående verksamhetsåret. Helt enkelt därför att man alltid kan skylla på företrädaren men även för att sätta sig i bättre dager när man visar förbättrade siffror under sitt första ”riktiga” verksamhetsår. Ett redan dåligt resultat mår helt enkelt inte illa av att försämras lite till.
Det finns ett fiffigt uttryck för detta, Big Bath.

Därför, observera eventuella byten av redovisningsprinciper, avvikelser i de olika resultat- och balansposterna som kan verka uppseendeväckande och inte riktigt stämma överens med klubbens aktiviterer under verksamhetsåret.

Det bästa sättet är att jämföra klubbes respektive nyckeltal och utvecklingen av dessa över tiden.

****************

Sist men inte minst. Med bakgrund av den empiriska undersökningen som gjordes i Bundesliga kan vi approximera värdet av men även kostnaden för olika löptider på spelarkontrakt.

Ett nyckeltal som skulle vara ytterst relevant för klubbar att uppge i sina redovisningar, är den genomsnittliga kontraktslängden man har i sin spelartrupp.

Låt oss ta ett exempel
klubb A redovisar ett ek resultat för 2008 —> – 1 msek och har en medelkontraktslängd på 3.1 år
klubb B redovisar ett ek resultat för 2008 —> + 8 msek och har en medelkontraktslängd på 1.2 år

Allt annat lika.

Klubb B ser ut att ha redovisa ett betydligt starkare resultat än klubb A. Men eftersom vi har den extra informationen om medelkontraktslängden kan vi med bakgrund av empirin anta att klubb B haft en lägre personalkostnader under året pga av att man tecknat kortare kontrakt och/eller hållit inne på kostnader avseende nya kontrakt/förlängningar.

Klubb A:s förutsättningar att tjäna pengar genom spelartransfers kan antas vara bättre än B:s den närmast kommande tiden. Hur mycket är det värt?

Samtidigt kan en lång genomsnittlig kontraktstid innebära en högre risk i dessa tider när vi nu går in i en lågkonjunktur. En osäker framtida efterfrågan på fotboll och därmed en större risk på minskade intäkter ska ställas i relation till kontrakterade och därmed säkra kostnader.

Den genomsnittliga kontraktslängden bör givetvis även med fördel användas till att analysera klubben över tiden där det kan ge en del svar på varför resultaten, år till år, pendlar upp och ner.

********************

För licensnämnden skulle detta nyckeltal vara relevant då det kan visa hälsotillståndet för klubbar som närmar sig gränsen för licenskravet. Tillsammans med bl.a likviditetsnyckeltal kan det ge indikationer om klubbens risk att under en säsong gå i konkurs och därmed försämra tävlingsalansen i ligan.

Jag förstår dock att klubbarna vill hålla inne med denna information då det kan påverka priset på den spelartalang klubben önskar förvärva eller sälja. Information är värd pengar.

I år och dar har man diskuterat i hur man ska få fotbolls-talang att stanna det där extra året i allsvenskan. Gott så.Den dagen det blir skarpt läge och där det ur mitt perspektiv kan finnas vissa värden för Malmö att hålla Toivonen kvar i klubben (här) då kommer rubriken.

”Vill Malmö få dåligt rykte?”

Jag har varit inne på det tidigare, är Sverige verkligen mentalt förberedda på att betala priset för att närma sig Europa? Hur ska man ta nästa steg? Hur ska man motivera spelarna att spela ytterligare ett år på det för längre tid bundna avtalet?

**********************

En av dagens headlines.
”Chelsea betalade miljoner för att sälja Bridge”.
Ungefär som när man betalar mäklararvode när man säljer sin bostadsrätt?

**********************

Oerhört roande att läsa ena tabloidens krönikör konsekvent kalla ”transferkorgen” för ett riskkapitalbolag. Krönikören som förövrigt vill se bättre relationer mellan media och klubbarna. En början som kanske kan förbättra relationerna kan kanske vara att man är lite påläst om det man vill skriva om?

för tänk er…

Random journalist ringer random bolag.
– Hur stort intresse är det egentligen för ert riskkapitalbolag i tider som dessa?
– Vårt riskkapitalbolag? Nu förstår jag ingenting….
– Ja, riskkapitalbolag, typ problem med krediter, ja nåt FRN… typ.

Hur ska man svara på den frågan med tron att det ger en korrekt bild av läget för läsarna?

Riskkapitalbolag = externt bolag
Transferkorgen = skuldfinansiering av egen balansräkning

Vill tacka alla läsare för iår och önska ett gott 2009!

2008 sprack en del bubblor. Finns det fler going forward?

Att allsvenskan urholkats på talang har nog inte undgått någon. Det vi kunnat observera på senare år är dessutom en urvattning av den begränsade talang som finns tillgänglig för hemmamarknaden bland fler klubbar i ligan som skaffat sig en starkare balansräkning.

För när Malmö bränner 55 miljoner på transfersummor åren 2005-2007 och Djurgården Fotboll AB investerar 60 miljoner motsvarande period bör man kanske börja fundera hur mycket substansvärde det egentligen finns i det allsvenska systemet?

Och när ”RiskKapital” inte längre räcker till för att hålla sig kvar i allsvenskan (IFKN &GIFS) bör kanske varningsklockorna börja ringa om att pengarna börjar tappa sitt verkliga värde…

Missa då inte 2009 års första blogginlägg, där vi gör årets första sifferlek. Titeln delvis plagierad från länken här.
”Mer resurser gör allsvenskan mer attraktiv” – Lex Premier League.

Allt på en blogg nära dig, men fram till nästa år ännu osynlig.

Gott Slut och Gott nytt!

Och vad ni än gör ikväll, akta er för the Tequila Effect!
Skål!