Månad: november 2008

Out of business

I våras ankladade Terje Liveröd Hammarby för att vara oprofessionella. Ett halvår senare var det dags för Rickad Norling att få sig en känga. Man kan ju fråga sig hur proffsigt det är att i media spy galla över sina affärspartners och affärsrelationer…

Hur som helst så ser det ut som att Terjes svenska affär håller på att dö ut. AIK låter meddela att man önskar satsa mer lokalt. Kan ju vara ett sundhetstecken, även om det krävdes en svagare balansräkning för att komma till insikt med detta.

”Football-crunch” innebär ju även en förväntad utslagning och konsolidering i agentbranschen.

Veckan som varit…

…har varit en informationsintensiv vecka.

Det mest tragikomiska var utan tvekan den rosa tabloidens värdering av allsvenska namnrättigheterna.

Det här är inte seriöst, ofattbart att man inte gör en rimlighetsanalys innan man går till tryck.

Den rosa tabloiden har inte haft det lätt vad gäller siffror.
Wiltontransfern ger AIK 30 miljoner. Det blev 15msek enligt Q3-07.

Guldregnet från gruppspelet i UEFA-cupen – 90 miljoner, varav 12-14 för Helsingborg IF: Facit säger att det var överdrivet.

Hur ska man någonsin kunna ta tabloidens siffror på allvar going forward?

***************

En annan rolig ”headline” var ”DIF:s kris växer – största aktieägarna visar oro” där internet-mediet berättade att investerarna tvekade med att putta in mer pengar.

Faktum är att Djurgården Fotboll AB inte genomfört någon nyemission sedan sommaren 2006 då man raisade ca 2.5 miljoner. Har ”krisen” pågått i 2.5 år nu? Sedan att klubben bränt nästan hela bolagets kapital på i stort sett ”crap”spelare är ju inte en finansiell – issue utan snarare en operationell – issue.

Övriga allsvenska klubbar tar ju inte heller in nytt externt kapital inför varje säsong per default. Så vad är det exakt som är krisen?

*******************

En annan intressant diskussion som alltid dyker upp så här års. Hur ska svensk klubbfotboll närma sig Europa? Mitt svar är… småklubbarna vill idag inte betala priset.

Nu pratas det om att SEF vill driva svensk elitfotboll utan SvFF:s inblandning samt det sedvanliga mantrat om att ”svensk elitfotboll behöver mer resurser”.

En snabbtitt in på SEF:s hemsida och vi ser direkt att den verkligen kommunicerar visioner och andas svensk klubbfotbolls framtid. Den här organisationen vill jag utan tvekan investera riskkapital i.

SEF driver redan idag ett antal frågor och man gör det så pass bra att man hamnat i konflikt med dess kunder och står med en bortamatchbojkott som en konsekvens. -Intäktsmaximering.

SEF motarbetar idag svensk klubbfotbolls publikkatalysatorer – storstadsklubbarna genom olika metoder.

Är det nuvarande SEF som ska föra allsvensk fotboll in i en framgångsera? Jo men men visst, sätt ett ”AB” efter ”SEF” så blir det per automatik mycket bättre, typ.

– Affärsmässighet kommer inte från en bolagsform. Affärsmässighet kommer från duktiga människor.

Allsvensk fotboll behöver idag inte nytt kapital, inte initalt. Allsvensk fotboll behöver en ny affärsmodell. Börja där så kommer pengarna till affären.

Pengar in i en skitmodell ger skit ut ur modellen och det spelar till slut ingen roll hur mycket pengar du stoppar in. Fråga DIF.

– Framgångsrika företag byggs inte av pengar. Framgångsrika företag byggs av duktiga människor.

****************

Fransmännen är inte mycket bättre.

Nu rycker den franske idrottsministern in och börjar dansa efter Platinis pipa. Han vill att EU ska hjälpa de europeiska klubbarna mot den engelska dominansen. Som vanligt är det drevet om skulder samt utländska riskkapitalister som är igång igen.

Att Roman gjort Chelsea till en storklubb kan vi alla vara överens om. Mig veteligen har dock Chelsea varken vunnit eller tokdominerat i Champions League sedan Roman köpte klubben.

ManU vann trippeln, däribland Champions League redan 1998, sju år innan Glazer kom in i bilden. Och kan någon vänlig själ förklara för mig hur Glazers uppköp hjälpt ManU rent sportsligt?

Glazer har inte stoppat in ett enda öre i klubben. Skuldfinansieringen har i sin helhet gått till att köpa ut de före detta aktieägarna och istället har avkastningskravet ökat vilket ju begränsar flexibiliteten i bland annat spelarinvesteringar.

Även Liverpool vann Chamions League innan jänkarna dök upp i klubben.

Tittar vi på Deloittes graf nedan ser vi tydligt att tillväxten i Premier League började långt innan ”riskkapitalisterna” tog över. Premier Leagues marknad var 2.36 ggr större än franska League One:s säsongen 1996/97.

2008/09 beräknas den vara 2.37 ggr större. Med andra ord ingen märkbar skillnad på tillväxttakten mellan dessa två marknader.

Vad kommer härnäst, ska Serie A:s ”recession” och tappade marknadsandelar också skyllas på riskkapitalisterna i Premier League? Italienska klubbar som förövrigt haft pampar som pumpat in ränte & amorteringsfria pengar för att finansiera löneinflationen och galaktiska driftunderskott hos en drös av klubbar. Är det att spela på lika marknadsvillkor?

Däremot inte sagt att Premier League är förebilden, men kritik ska vara saklig och Platins och Laportes argument har varit allt annat än just det.

I stort sett all empirisk fotbollsekonomisk forskning har sedan flera decennier tillbaka gjorts på den engelska ligafotbollen. Kan det möjligtis vara så att just denna fotbollsmarknad varit mest effektiv, transparent och minst imperfekt?

Den stora boven så som jag ser det är Chamions League utvigningen dit idag topp 4 klubbarna kvalificerar sig. Ett fåtal klubbar i England har tack vare ”excellent management skills” i kombination med mer ”traditionsfaktorer” lyckats dra nytta av detta och skaffa en kontinuitet i den absoluta toppen samt den tävlingsbalans som fram till idag maximerat ligans intäkter.

Skyll inte på riskkapitalisterna. Skyll på UEFA, skyll på ”management skills”.

Å andra sidan… hade inte dennna CL-utvigning skett, hade vi förmodligen redan idag dragits med en året om ”superliga”. Så skyll på den som gav grönt ljus till proffsfotbollen i slutet på 1800 talet.

Nu är det dock för sent, men nu kommer ”football-crunch” och snart målas förmodligen fotbollskartan om igen.

saxat från: http://image.guardian.co.uk/sys-files/Football/documents/2008/05/29/deloitte.pdf
(klicka på bilden för bättre upplösning)

Stor humor…

Idag i en av tabloiderna. 150 miljoner kronor per år för namnrättigheterna i allsvenskan. Som benchmark kan vi använda Barclays Premier League avtal, värt £65.8 miljoner över tre år eller knappt £22 miljoner per säsong. Det motsvarar midre än 1% av Premier Leagues totala årliga omsättning.

Do the math…

Samtidigt är drevet åter igång angående 51% regelns avgörande för svensk klubbforbolls framtid. Jag gillar inte denna regel men Bundesliga har samma reglering och ligan har trots den lyckats segla upp på andra plats i intäktsligan samt som den mest lönsamma ligan i Europa. (grafik här)

Tänk om…

"Football-crunch" Premier League klubb till salu för £1?

Som sagt, de mindre klubbar i England som skuldfinaniserat sina spelartrupper börjar nu få sina fiskar varma.

Nu uppges Portsmouths ägare Alexandre Gaydamak vara redo att sälja klubben för £1.

Du som funderar på att köpa bör dock tänka på vad som ingår i priset. Du kommer att få finansiera ett mycket kraftigt driftunderskott då klubbens löner/intäkter ratio säsongen 06/07, enligt Deloittes årliga review låg på så mycket som 90%!

Lägg därtill en befintlig skuld som enligt artikeln ska ligga på £95 miljoner och som förmodligen behöver omfinansieras.

Säkerheter som kan ställas? Enligt artikeln har klubbens tillgångar värderats till endast £50 miljoner.

Do the math… Ridå.

Varför händer detta just nu?
Framför allt då tillgången på pengar och kredit idag är begränsat samtidigt som priset på pengar stigit. (här och här)
Ovan faktum påverkar både klubbarnas balansräkningar och/eller ”hjärteinvesterarnas” personliga balansräkningar.

För klubbar som inte är kassakor utan som istället suger kräm blir situationen mycket knepig.

*******************

Kan problemen dyka upp i allsvenskan? Glöm inte bort att det finns en hel del klubbar som under 2000 talet finansierat sina spelartrupper genom att på förhand kapitalisera framtida spelarförsäljningar (riskkapital i folkmun).

Nu när de stora driftunderskotten ser ut att börja komma (signaler här, här, här, här) kan det ju eventuellt bli problem att finansiera dessa underskott i de fall vissa klubbar redan sålt en betydande del av de framtida kassaflödena. (mer om det här)

Men än så länge är det bara ett worst-case scenario. Samtidigt så klarar inte särskillt många allsvenska klubbar fler än ett år med ett större underskott.

Jag hävdar fortfarande… ”Dra I handbromsen, bli vinnare i framtiden”

Pundet sänker Premier League

Bundesliga har i sin helhet gått om Premier League vad gäller nivå på tröjsponsring och Bayern München får ut mer för trycket på bröstet än ManU.

Den främsta förklaringen hittar ni i grafen nedan.

Lägg därtill att Aston Villa kör välgörenhet på bröstet, West Hams huvudsponsor, resebolaget XL tidigare i höstas släckte ned verksamheten samt faktumet att West Bromwich denna säsong inte lyckats sälja tröjreklam.

Premier Leagues finansiella konkurrenskraft gentemot sina europeiska rivaler har de senaste två åren försämrats på grund av den inhemska valutans fall.

Noterbart är att topp 6 ligornas totala sponsorintäkter för första gången minskar. Jag tror att vi kommer att få se en prispress på sponsoravtal de närmast kommande åren.

"Football Asset Pricing Model" – FAPM

Inom den finansiella teorin finns prisättningsmodellen CAPM. Vi ska inte gå in på den här utan den som är intresserad kan läsa basics på Wiki.

Finns det ett liknande samband i fotbollen? Kanske det…
Låt oss kalla det för FAPM (Football Asset Pricing Model).

FAPM och framför allt ”fotbollsmarknadslinjen” visar sambandet mellan lönekostnader (risk) och sportslig framgång (avkastning).

Så här har sambandet i engelsk ligafotboll sett ut historiskt.

sambandet mellan löner och sportslig framgång säsongen 1996/97 (40 klubbar)
saxat från boken Winners & Losers av Stefan Szymanski & Tim Kuypers

Bilden visar sambandet mellan engelska klubbars personalkostnader (spelare plus tjänstemän) och sportsligt resultat.

Sambandet säsongen 96/97 var tydligt och 78% förklaringsgrad är i sammanhanget ett mycket starkt samband. Vi ser även klubbar som överpresterar och vi ser klubbar som underpresterar.

Tittar man över en längre tidsperiod ser man att förklaringsgraden ökar till 92%.

sambandet mellan löner och sportslig framgång åren 1978-1997 (40 klubbar)
saxat från boken Winners & Losers av Stefan Szymanski & Tim Kuypers

Det finns fortfarande klubbar som över/underpresterar men oftast korrigeras prestationen till respektive klubbs norm för på så sätt närma sig regressionslinjen.

Låt oss kalla det ”felprisättningar”. Och dessa har jag skrivit lite om här.

Graferna ovan kan även ge en hint om att…
– Engelska klubbar har generellt, (åren 78-97) varit mycket duktiga på att bedömma och prissätta talang (genom löner)
– Spelarmarknaden under åren 78-97 var mycket effektiv
– Pengar spelar roll

Sambandet åren 1997 till 2002 var fortsatt starkt. Här är en graf från en annan rapport, gjord enligt liknande metodik som Szymanski & Kuypers. Förklaringsgrad 88%

saxat från: Earnings, Performance, and Nationality Discrimination in a Highly Competitive LaborMarket: An Analysis of the English Professional Soccer League, Roberto Pedace

*******************

Vill man nå framgång på planen, är det bara att öppna plånboken och vänta in intäkterna?

Well… följande graf säger att det kan finnas stora risker i att bygga sin strategi enligt denna modell.


Leeds – Klubben lånade för att finansiera kostnaden för spelartruppen i jakt på topp 4, Champions League, titlar, ära och stora framtida intäkter. Man siktade på att investera sig till att bli marknadsledare. Hur det gick?

Leeds ekonomiska nyckeltal i miljoner GBP. Datakälla: THEORY OF THE BEAUTIFUL GAME: THE UNIFICATION OF EUROPEAN FOOTBALL, John Vrooman – 2007

Utslagning! Alla klubbar har inte en Roman Abramovich som täcker upp driftunderskotten och räddar balansräkningarna.

Så checklistan borde nog kunna skrivas:
– Vilken marknadsandel har klubben idag?
– Hur stor är potentialen att öka intäkterna och marknadsandelen (demografiskt och logistiskt)?
– Hur stort underskott, dvs hur stor risk klarar balansräkningen av att bära? Hur länge?
– Finns det en fallskärm som bromsar fallet ifall det sportsligt går åt pipskägget?
– Satsa i nivå med nuvarande intäkter – inte med förväntade framtida intäkter.

**************

Har sambandet alltid varit starkt?
Under 50-talet var den engelska fotbollsmarknaden inte lika effektiv – en förklaringsgrad på 50%

sambandet mellan löner och sportslig framgång åren 1950-1960
saxat från boken Winners & Losers av Stefan Szymanski & Tim Kuypers

Därför är Silly Season inget annat än jävligt silly

När allsvenskan avslutas, kommer de fram. Drömmarna men även driftresultat-slaktarna. Vi pratar Silly Season spekulanterna som vill köpa allt och alla.

Inför 2008 ropade alla (undertecknad inkuderad) efter Rami.
Rami kom, och med honom kom ett ”driftunderskott” större än på bra mycket länge.
De kom tillbaka, men nu med ”avgå-knappen” i handen. – Fotbollens vägnar äro outgrundliga.

Ny vinter – nya drömmar.
Läser man Lasse Erikssons samt Tony Gustavssons kommentarer om kommande transferfönster ser jag redan nu ett nytt galaktiskt driftunderskott framför mig.

”söker spelare med ledaregenskaper och karaktär” – dyrt
”få in spelare som kan gå direkt in och spela allsvenskt” – jävligt dyrt
”ser gärna ett par spelare till där utöver Monday James. En mittfältare som kan producera poäng är också önskvärt” – svindyrt

För en sak är klar. Spektakulära nyförvärv skapar spektakulära sign-ons och spektakulära löner. Dessa kostnader är 100% säkra förmodligen ännu inte helt diskonterade till ”football-crunch

Intäktssidan och efterfrågan är däremot absolut inte riskfri. Den beror inte enbart på den egna klubbens perfrormance. Den är inte helt riskfri inför 2009 där det finns stora frågetecken vad gäller efterfrågan på fotboll.

Den är inte helt riskfri inför säsongen 2011 där en del av de i vinter tecknade kontrakt kommer sträcka sig över. Säsongen 2011 blir det första året med ett nytt TV-avtal. Ett avtal som jag tror kommer halveras från nuvarande nivåer.

Drömmar är ofta fina, uppvakandet kan bli smärtsamt.

Outgrundliga äro Silly Seasons vägnar.