Månad: november 2008

Hammarby Fotboll AB:s resultaträkning från ett Djurgårdsperspektiv

Gemene man gillar att jämföra olika klubbars resultaträkningar med varandra och slutsatser dras inte sällan utan att man tar hänsyn till faktorer som bland annar extern finansiering, periodiseringsproblematiken mm.

Låt oss därför leka med siffrorna lite.

Djurgården Fotboll paketerar och värdepapperiserar sina nyförvärv där transfer-fee samt sign-on fee läggs i ett skuldebrev (vinstandelsbevis) och säljs till Djurgården Fotboll AB. Vid spelarförsäljningar där Djurgården Fotboll AB ”äger” spelarrätten, går 20% av reavinsten tillbaka till Djurgården Fotboll. Numera, inga konstigheter.

Hur skulle Hammarby Fotbolls resultaträkning se ut ifall man hade raisat kapital genom ”Hammarby Transfer AB” (HT AB) med ett upplägg likt Djurgården Fotbolls?

Ungefär så här:

Ekonomiskt resultat i tkr
(klicka på bilden för högre upplösning)

Förtydliganden intäkter:
– Från den totala omsättningen drar vi bort ”spelarföräljningar” eftersom de tillfaller HT AB.

– Priset för ”förvärv av kontrakt” plus priset för ”förvärv av spelaravtalsrättigheter” samt priset på ”sign-on” paketeras och säljs till HT AB därav intäkten. Observera att ”sign-on” är ett av mig skattat belopp då dessa inte särredovisas i resultaträkningen. Det kan mao finnas en mindre avvikelse från verkligheten här.

– 20% av reavinsten på sålda spelare är även det ett skattat belopp. Borde dock överensstämma relativt bra med verkligheten, kanske t.o.m lite i underkant räknat.

Förtydliganden kostnader:
– Från de totala kostnaderna lyfter vi givetvis bort redovisade avskrivningar på spelare.

*********************

Var tar den stora skillnaden mellan klubbarnas respektive verkligt redovisade resultat vägen?
Här…

Det intressanta vore naturligtvis att skatta fiktiva bolaget Hammarby Transfer AB:s resultat och jämföra med Djurgården Fotboll AB:s dito samt beräkna avkastningen på investerat kapital. Kanske en annan gång… efter att 2008 års siffror finns redovisade.

Varför har Djurgården Fotboll haft större resurser till förvärv? Är det driftresultatets förtjänst?
Nej, det är riskkapitalet och likviditeten i Djurgården Fotboll AB.

Externt kapitaltillskott Hammarby Fotboll samt Djurgården Fotboll AB 1998-2007 (msek)

Kort om profitmaximerande klubbar

I början av denna bloggens historia uppmärksammade jag fenomenet nyttomaximerande klubbar vs profitmaximerande klubbar. En kort uppföljning kommer här.

Stefan Szymanski & Tim Kuypers skriver i boken Winners & Losers att det inte finns något samband mellan förändring i tabellposition och föränding i profit. (säsong till säsong) Följande har observerats:

Ovanstående matris visar sambandet mellan förändringar i tabellposition och lönsamhet. 40 klubbar i de två högsta engelska divisionerna under testperioden 1978-1997. Resultaten är baserade på 760 observationer där tabellförändringar förekommit. (att procentsatsernas summa är ej lika med 100 beror på avrundningsfel)

Förvisso har boken åtta år på nacken och väldigt mycket har hänt i fotollseuropa sedan dess. Men, kan det vara så att sambandet speglar klubbarnas strategier än idag?

Kanske kan vi finna svaret i Danmark. Koncernen Parken Sport & Enternteinment där FC Köpenhamn ingår förväntas leverera 120 miljoner danska kronor i vinst för 2008.

Föregående bokslutsperiod (18 månader då klubben gick från ”brutet räkenskapsår” till norm) var vinsten före skatt 162 miljoner danska kronor. Perioden tidigare (12 mån) 58 miljoner danska kronor.

Frågan är hur bra förutsättningar för spel i de europeiska cuperna FCK skulle ha om vinsten årligen återinvesterades i spelartruppen? Verksamhetsmål som maximering av aktieägarvärdet har istället resulterat i investeringar i andra verksamheter.

Det finns givetvis ett perspektiv till. Överlägsenhet i den danska ligan slaktar nationell ”competitive balance” och i förlängningen efterfrågan på dansk ligafotboll*.

Men… profitmaximering i fotboll bygger nog på att hitta den för varje individuell klubb, mest optimala sportsliga nivå på den marknad klubben verkar på.

Två andra exempel.
Manchester United har lyckats att hitta sin plats med bästa sportsliga utfall. —> över 30% rörelsemarginal. Gratulerar!

Tottenham ser även ut att ha hittat sin plats i den engelska ligafotbollen som för klubben genererar bäst ekonomisk avkastning. —> över 30% rörelsemarginal och där klubben årligen delar ut pengar tillbaka till aktieägarna.

Jag vet inte, men Bundesliga är lite intressant ur detta perspektiv.

Det finns en teoretisk modell som visar sambandet mellan profit och sportslig framgång. Vill du att din klubb ska maximera profit, är det bara att börja hitta den optimala sportsliga nivån som kan leverera detta och utarbeta en långsiktig plan.

saxat från: Explaining the Bankruptcy ‘Crisis’ in English Football, Adam Michael Rapp May-04

——————————————————–
*Competitive balance in sports leagues and the paradox of power – Stefan Szymanski, Oct 2006

Inför helgens Premier League…

I februari 2007 köpte Tom Hicks & George Gillett Liverpool FC för ca £220 miljoner. En affär som strukturerades under skuldfinansieringens gyllende dagar där kostnaden på lånade pengar var mycket billig och betydligt billigare än kostnaden för eget kapital.

Ytteligare pengar lånades för förstärka truppen, däribland det spektakulära köpet av Fernando Torres. Det fanns även planer på att sluldfinansiera en ny arena åt klubben. De planerna är definitivt lagda på is.

I veckan har det uppmärksammats om att redan i januari 2008, ska den totala skulden på £350 miljoner återfinansieras. Det betyder att Hicks och Gillet antingen cashar £350m miljoner up-front, eller rullar skulden i ett nytt lån.

Båda alternativen kommer bli mycket svåra att genomföra. Förutom att tillgången på pengar för närvarande är begränsad, har riskpremierna skjutit i höjden.

Kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor´s har tidigare i år kommunicerat att något annat än ”junk status” kan fotbollsskulder inte klassas till. Det blir tufft för jänkarna att lösa situationen.

Problem?

I värsta fall förlorar Hicks & Gillet sitt egna investerade kapital, till synes inte särskilt mycket. Det är enbart det egna kapitalet och eventuellt egna säkerheter de pantsatt som är deras risk.

Jag misstänker att de likt Glazers ManU affär, har ställt klubbens balansräkning som säkerhet för lånet och i så fall övergår Pool till bankens ägo om skulden inte kan återfinansieras. Eftersom banken knappast är intresserat av att driva en fotbollsklubb lär de asap försöka realisera balansräkningen. Det är bankens risk.
Sälja spelare?

Jag tror knappast att man får ihop £350m genom att sälja ut samtliga spelare.

Tillsammans med arenan, varumärket bör klubben, i normala fall kunna prissättas till en köpare på en högre nivå än vad totala priset för klubbens samtliga spelare blir till andra fotbollsklubbar. I april 2008 värderades Liverpool FC till £523m av Forbes.

Nu är det ju inte helt normala omständigheter som dagens kapitalmarknader och investerare lever i och priset på tillgångar runt om i världen blir därefter. Men trots allt, det borde finnas någon aktör på det här jordklotet som finner en välskött och lönsam klubb attraktiv att köpa.

Tidigare har det spekulerats om att Dubai International Capital velat köpa klubben från amerikanerna. Intresset verkar ha svalnat men samtidigt, varför ska de förhandla med amerikanerna idag när de om ett par månader kan förhandla med motparter som bara vill stänga positionen med så små förluster som möjligt.

För snart ett år sedan pratades det om en gigantisk supporteraktion om att samla ihop pengar för att köpa ut amerikanerna. Målet var att få ihop £500m. Hur det gick med dessa planer är oklart, men priset för Liverpool FC kan nu bli mycket billigare än så.
************************
Hur står det till med ManU och Glazer undrar säkert många. Holdingbolagets skulder har löptider på över 5 år fram i tiden och Glazer har med andra ord tid på sig att hitta finansiärer för att återfinansiera skulderna alternativt göra en exit. Å andra sidan vet vi inget om hans övriga exponering mot ”credit-crunch”. Det kan ju vara så att hans risker på annat håll tvingar honom att avyttra tillgångar.
************************
Det fascinerande med fotbollsklubbar är att de sällan gör profit och istället skapar intäkter & profit till sina intressenter såsom spelare, agenter, TV bolag, spelbolag mfl.
Premier League innebär nuförtiden även business för bankerna. En av de produkter brittiska banker ebjuder är att i de spelaraffärer där transfer-fees splittas upp i betalningar över en längre tidsperiod, går bankerna in och levererar hela cash-likviden till den säljande klubben redan dag ett. Givetvis inte helt gratis.

Eftersom priset på pengar kraftigt ökat samt det faktum att det i dag är mycket svårt att få krediter, låter en anställd på investmentbanken Barclays meddela att man kännt av en mycket större efterfrågan på den typen av strukturerad finansiering där transferavtalet ligger som säkerhet bakom.

Klubbarna vill helt enkelt rädda likviditeten genom att effektivisera sin balansräkning. Denna manöver ökar klubbarnas omsättningshastighet på fordringarna som därmed får positiva effekter på förändringar i rörelsekapitalet.

************************

Harry Redknapp hävdar att denna säsong så kan så många som 14 klubbar bli involverade i bottenstriden. Eftersom Premier League hör till de europeiska ligor som lever med en relativt stor risk att bli mer och mer förutsägbar är det här goda nyheter i tider där konjunkturen förväntas minska efterfrågan på fotboll.

För även om han bara nästan får rätt är det mycket bra för ligans tävlingsbalans och därmed efterfrågan på Premier League fotboll. (mer om det här)

Till skillnad från det ”stängda” amerikanska ligasystemet finns det i Europa en ”competition” även i de nedre regionerna av ligan där vinnarna undviker utslagning.

Medan den amerikanska ligamodellen främst gynnar klubbägarna gynnar den europeiska modellen samtliga fotbollens intressenter förutom klubbägarna som ofta tvingas öppna lädret för att minska sannolikheten till nedflyttning. (mer om det här)

kapacitetsutnyttjande, dvs beläggning på arenorna i Premier League. (datakälla: premierleague.com)
2008 års siffra t.o.m. omgång 11

Då stänger vi böckerna

och sammanfattar säsongen 2008 års säsong inom fotboll & finans.

Årets ”excellent management skills”
Kalmar FF, som konsekvent och målmedvetet arbetat efter sina resurser. 2008 var skördetid för kontinuitet där välscoutade spelare utvecklats till hög allsvensk nivå. Grattis till den stora framgången. Sista säsongen med gänget.

Årets arbitragörer
Kalmar FF. Var det klubbens löner eller de allsvenska konkurrenters löner som var felprissatta? Spreaden är lika bred som en femfilig motorväg. Felprissättningar korrigeras dock alltid på alla någorlunda effektiva marknader och kommer göra det även i allsvenskan. Osynliga handen noterade det redan i maj. Tabloiderna givetvis steget efter.

Årets fingertoppkänsla
Kalmar FF, som sålde Santin och släppte Victor Elm som bosman. Det är lätt att fatta nyttomaximerande beslut när man har kontot välfyllt och en drift i balans, bravo!

Årets konspirationsteori
”Allsvenska lönekartellen” i den rosa tabloiden.
Snarare ”The arms race”* som i allsvenskan speglats genom dessa siffror.

Årets spruckna bubbla
Stockholmsfotbollen

Årets sundhetstecken
Den spruckna bubblan

Årets allsvenska ”credit-crunch”
Djurgården Fotboll AB som köpt skuldebrev eller vinstandelsbevis som man också kan kalla det i spelartruppen för ca 60 miljoner under åren 2005-2007. Redan efter 2005 såg man bubblan växa. Signalerna började komma efter 2006 & 2007. Och efter att ha bevittnat senaste Stockholmsderbyt kan man lugnt påstå att vi definitivt inte pratar Aaa-status på dessa värdepapper. Resterande bokfört värde för dessa vinstandelsbevis var vid senaste årskiftet nästan 25 miljoner. Extraordinära nedskrivningar till nyår någon? Vi ska komma ihåg att investeringarna i Oremo, Ekong samt Haginge ännu inte redovisats.

Årets bäst friserade
Helsingborgs bokslut för 2007.

Årets affär
Bert Milton som förra året gick in i AIK, fick önskad publicitet till ett värde av hundratusentals kronor samt möjligheten att debattera för sin sak för att i maj-månad göra en exit som lappades i marknaden på 10.20 och som enligt uppgift gav ett netto på +-0. Under hösten har aktien vid flera tillfällen handlats till ett lägre pris än vad Hammarby Fotboll kostade för AEG att betala 2001.

Årets ”the trend is your friend”
Hammarbys 14 långa matcher långa förlustfria sommarsvit där man uppenbarligen överpresterade. Uppvaknandet till verkligheten blev uppenbar och mentalt påfrestande.

Årets ”cash-cow”
Lars Lagerbäck, som genom kontinuerligt deltagande i mästerskap finansierar förbundets balansräkning.

Årets ”poor management skills”
IFK Norrköping som hade ekonomiska samt finansiella förutsättningar att klara av och etablera sig i högsta ligan. Avsågade redan två omgångar från det bittra slutet.

Årets uteblivna Eguren-effekt
Marcin Burkhart, de kostade ungefär lika mycket att förvärva. Resten är historia.

Årets myt
Att 51% regelns vara eller icke-vara skulle vara avgörande för svensk klubbfotbolls framtid. Värderingen för de allsvenska ”stor”klubbarna bör ligga kring 60 miljoner. Det är vad Djurgården Fotboll AB totalt tagit in i externt kapital och det har verkligen gått jättebra att etablera klubben i Europa samt lyfta dess löpande intäkter.

Årets spruckna glädjekalkyl
Finnes i den rosa tabloiden (här), kanske kan kandidera som ekonomichef hos en klubb nära dig. Facit under länken här.

Årets börsbubbla
Den turkiska fotbollsaktie-bubblan. Trots att den turkiska aktiemarknaden tappade värden, rusade de noterade turkiska fotbollsklubbarna på börsen i Istanbull. Under några dagar juli kostade Fenerbache mer än vad Manchester United är värderat till.

Årets mest bortglömde
Henrik Appelqvist som envist och tålmodigt, under många år drev arenaprojektet som nådde den förmodligen enda hållbara finansieringsstrukuren på denna nivå. Bravo!

(förra)Årets citat
– Många säger att fotboll är en del av underhållningsindustrin. Det är mycket viktigare än så enligt mig, det är branschen för känslor – Patric Ljungström i Hammarbys CSR rapport 071024

Årets mest uttjatade
Djurgårdens ”arenabygge”

Årets starkaste försvar 2009
Kan det bli annat än AIK:s med en tillförordnad VD med bakgrund från högkvarteret på förvsarsmakten?

Årets korståg
Platinis ständiga påhopp på engelsk fotboll. Ett av många hittar ni här och det börjar bli ganska uppenbart att det ligger något personligt bakom…

”Årets nyemissioner”
Kommer vi kanske kunna lista nästa år…

Årets kalldusch
Kan det bli för många supportrar runt om i Sverige när deras klubbar i mars 2009 släpper sina bokslut.

Årets ”hedge”
Optionen på Paulinho Guará. Håller Hammarby Fotbolls budget på minus 4-6 miljoner i driften -09 är den förhoppningsvis redan finansierad utan kvalitetsförsämring i den trupp som startar säsongen 2009. Återstår att se om optionen går till lösen.

Årets ”å andra sidan…”
Fotbolls-budgetar håller i stort sett aldrig*.

Årets ”emerging market”
Marknaden för talangutveckling och scouting. Nu ska alla klubbar in i denna marknad. Än så länge stora möjligheter till överavkastning. Höga priser/kostnader om x antal år.

Årets krönikör
Lasse Anrell, som hajjat vad det handlar om 🙂

Årets huligan-chock
De pakistanska finansgrabbarna – HÄR dör aktiemarknaden 🙂

* Overinvestment in European Football Leagues
och
How inefficient are football clubs? – An evaluation of the Spanish arms race

"Football-crunch" nu även i Skåne

Nu kommer signaler även från Helsingborg om ett större driftunderskott. Knappast särskillt förvånande då klubben redan i förra bokslutet flyttade ett antal ”tveksamma” poster från driften i kosmetiskt syfte. Verkligheten kommer dock alltid ikapp en till slut.

Jag är själv lite överaskad över att man klarat likviditeten denna säsong. Nu kommuniceras i alla fall mycket blygsamma investeringar i spelartrupp.

Att lyfta blicken # 1 – Flerdimensionell bild av prestationen

Jag har fått ett antal mail om vad fan det är jag menar med nedastående bild. (inlägget här)

Marknadsandelar HF AB, sport vs intjäning samt spread däremellan
(Klicka på bilden för bättre upplösning)

Vi tar det från början. Med denna illustration vill jag visa det egentligen mest relevanta i fotbollsindustrin. Hammarbys styrka och prestation i förhållande till sina allsvenska konkurrenter.

Nu i dessa tider för analys är det väldigt enkelt att man snöar in sig, och isolerat analyserar enbart respektive klubbs resultat. En sådan analys blir mycket sällan en bra analys. Först och främst, vill jag sätta klubben i ett större perspektiv. Primärt i den marknad man verkar med men även de karaktäristika fotbollsindustrin besitter.

Så vad säger egentligen grafen?

1. (Gröna linjen) Hammarby har sakta men säkert tappat marknadsandelar* (vad gäller driftintäkter) och därmed resurser i förhållande till sina allsvenska konkurrenter. Det kan bero på högre förväntningar på klubben som inte alltid infrias och därmed lägre efterfrågan då det ofta är förväntningarna som säljer produkten. Det kan även bero på att andra klubbar, däribland Elfsborg flyttat fram sina positioner något radikalt sedan Borås Arena byggdes. Det kan bero på att AIK Fotboll sedan återkomsten till allsvenskan 2006, resursmässigt kom tillbaka starkare än någonsin. Det kan bero på att uppsidan på Hammarbys intäkter är begränsad på grund av den nuvarande arenan. Det kan vara så att den goodwill som präglat Hammarbys varumärke naggats i kanten senare år. Förmodligen en kombination av samtliga dessa faktorer.

2. (Svarta linjen) Hammarbys sportsliga resultat i förhållande till sina konkurrenter** (sportsliga marknadsandelar). Som synes är mycket volatila. Två toppar (2003 & 2006) som har kostat på kommande säsong(er). (finns utvecklat här)

3. Spreaden*** (skillnaden mellan resurser och sportsligt utfall) visar klubbens totala prestation i förhållande till sina konkurrenter där i Hammarbys fall, lägre spread innebär bättre resursutnyttjande. Som synes väldig varierande och det kan ju bero dels på att Hammarby Fotboll underpresterar vissa säsonger men även att konkurrenterna överpresterar enstaka säsonger. Och vice versa.

4. Med bakgrund av att Hammarbys position enligt 2000 talets maratontabell är nr.3, det finns mao historiskt sett bevisad hyfsad prestation. Dessutom, givet att det finns ett visst samband mellan resurser och sportslig prestation, borde spreaden återigen minska efter 2008 års säsong där jag tror att den åter når historiskt höga nivåer.

Varför kan man fråga sig? Jo, eftersom de allsvenska klubbars individuella prestationer från år till år är mycket volatila.

Varför då, kan man fråga sig. Well, en stor del tror jag beror på kortsiktighet samt det utflöde av talang som präglat allsvenskan och därmed försvagar klubbarna på år till år basis.

På längre sikt bör det, rent teoretiskt finnas en bestämd och klubbspecifik nivå dit spreaden alltid söker sig.

Sker ingen återhämtning i spreaden kan vi börja ana fundamentala orsaker såsom ”management skills”, byte av strategier mm.

Det här var en mer ”teknisk” analys som jag var sugen på att testa.

Anledningen till att jag kallar det för ”felprissättning” är att ”marknaden” i slutändan reglerar prestationen efter resurserna. Det har helt enkelt under 2000-talet inte funnits någon som helst klubb som visat prov på långvarig sportslig ”överavkastning”.

Denna analys bör även kunna ge en indikation på klubbens förväntade sportsliga kapacitet närmast kommande år.

————————————
* (driftintäkter/summa allsvenska driftintäkter)
** (antal inspelade poäng)/(totalt antal utdelade poäng)
*** (marknadsandel intäkter) – (marknadsandel sport)

Att lyfta blicken # 2 – Vad säger egentligen driftresultatet?

Då tar vi och försöker reda ut begreppet driftresultat. Och även här måste vi återigen lyfta blicken mot de branschkaraktäristika vilka fotbollsklubbar exponeras mot.

Tre ekonomiforskare har konstaterat den branschspecifika paradoxen: Ju mer pengar fotbollsklubbar (som tävlar i öppna ligor) har att röra sig med desto mindre pengar blir det över.

”In the last decade most clubs in European football leagues have experienced the paradox of rising revenues and declining profits….. This overinvestment problem increases if the discriminatory power of the contest function increases, revenuesharing decreases, and the size of an additional exogenous prize increases. We further show that clubs invest more when they play in an open compared to a closed league. The overinvestment problem within open leagues increases with the revenue differential between leagues.” (hela rapporten här)

På den allsvenska marknaden är dessutom sista meningen högst relevant. Klubbarna i Sverige konkurrerar om samma spelare med sina ekonomiskt starkare konkurrenter i Norge och Danmark där det i det senare fallet dessutom finns en mycket stor skattesubvention.

Så innan alla trycker på ”avgå-knappen” gör er läxa annars blir det alldeles för mycket Platini-nivå på det hela. Hur ser det ut på den allsvenska marknaden och varför?

1. Titta på de marginaler som ligger som benchmark för allsvenskan (fig 2). Det är inte för att jag är synsk som jag skrev detta efter AIK:s fantstiska driftresultat för 2006. Det var för att sannolikheten för att så skulle ske var mycket mycket hög.

”Redan detta år lär klubbens marginaler pressas mot ligans norm i samband med de sportsliga framångarna och de lönekrav dessa bär med sig då spelarna och ledarna numera vet (eller genom sina agenter försöker hävda) sitt värde” – feb 2007

2. Den andra stora aspekten, periodiseringsproblematiken ! Resultatet ger inte alltid en helt rättvis bild av året. Sign-on bonusar kostnadsförs i sin helhet år 1. Och klubbar använder spelarförsäljningslikviden till att värva nya spelare där sign-on nu för tiden är en betydande kostnad. Det slår direkt mot diftresultatet där en betydande del av kontraktets totala lönekostnad hamnar redan år 1. Vilka kostnader vid värvningar kan man tänkas ha haft under året?

3. Hittills har två klubbar gått ut med prognos/kvartalsrapport. Och efter AIK:s Q3 och Hammarbys prognos förstärker det tesen att hela allsvenskan 2008 kommer att redovisa ett större driftunderskott än brukligt mycket beroende på en generell efterfrågeminskning.

4. Titta på respektive klubbs driftresultat i din analys och försök hitta förklaringar till varför sifforna ser ut som de gör. (2001, 2002, 2003, 2004, 2005, 2006, 2007) – saxat från ”analys av allsvenska klubbarnas ekonomi 2001-2007

5. Ifall de största konkurrenterna, vilka har högre marknadsandelar, dessutom går back i driften, blir det ganska svårt för Hammarby att vara konkurrenskraftiga sportsligt utan ett driftunderskott. Kan det finnas ett samband mellan tappade marknadsandelar och driftunderskott? Jag tror det. Lösningen ligger i att öka sin marknadsandel och bli marknadsledare eller att samtliga klubbar bestämmer sig för att årligen visa ett positivt rörelsemarginal. Vid det senare riskerar ju den talang som är kvar att försvinna än tidigare till Danmark och Norge.

6. Titta efter eventuella Big-Bath effekter som brukligt dyker upp i samband med VD byten mitt under ett verksamhetsår. Det betyder att man kostnadsför extra mycket innevarande år för att på så sätt kunna visa bättre resultat kommande år. Därmed inte sagt att det behöver vara så i praktiken, men med tanke på det tryck tjänstemän i fotbollsbranschen lever under, är det ingen omöjlighet. Hur som helst. En sådan manöver påverkar inte kassaflödet, utan endast det periodiserade resultatet. Den finansiella statusen i bolaget är densamma vilket som.

Vad gäller övriga klubbar, ett fåtal exempel:
Varför har Kalmar ständigt ett positivt driftresultat? – Kanske därför att man aldrig värvar färdiga ”namn”? – låga sign-on kostnader.

Varför hade IFK Göteborg ett driftminus på 17.5 miljoner 2007? – Kanske därför att Tobias Hysens sign-on var relativt hög?

Varför har Malmö relativt balanserad drift? – Kanske för att deras organisation är billig och underutvecklad vilket speglas genom de sportsliga resultaten post 2004? (här jag spekulerar bara)

Sedan är det ju givetvis så att investeringara i transfer-fee samt sign-on fee förväntas ge resultat på planen och därmed stimulera efterfrågan på produkten samt öka försäljningen. Levererar inte spelarna, är det ju inte riktigt någon budget-issue. Det är snarare en operationell-issue!

Det som vi alla däremot bör vara överens om är att likviden klubbarna får för sina sålda spelare återinvesters i nya där lönekostnaden för dessa spelare ständigt trissas uppåt utan att den reala talangen gör det. Talangen försvinner allt som oftast, alternativt stannar utomlands. Det är en ond spiral. Därför kan ”football-crunch” i slutändan vara ett sundhetstecken.

Lycka till med analysen.

fig2. Allsvenskans rörelseremarginal (”drift”) vs Hammarbys dito
(klicka på bilden för högre upplösning)
datakälla: svenskfotboll.se

…och marknaden ryckte på axlarna

Turbulent i AIK Fotboll idag. 11.58 blev det officiellt på marknaden. Aktiviteten i aktien dock nästan obefintlig.

Dagens enda avslut på 500 aktier gick till 6.80 kr. Förvisso en uppgång på knappt 10% men kursrörelsen är mindre än spreaden i aktien (skillnaden mellan ”bid” och ”ask”) och säger inte särskillt mycket. Marknadsvärdet för dagens aktivitet uppgick till 3400 kronor.

Efter börsens stängning har ny information tillkommit. Även sportchefen Ola Andersson lämnar sitt uppdrag. Det sägs att assisterande tränare Nebojsa Novakovic ska hoppa av men denna uppgift är än så länge inte bekräftad.

Nästan hela management borta över en dag. Det finns olika sätt att inleda arbetet på inför nästa säsong. Det här var ett.

"felprissättning"

Marknadsandelar HF AB, sport vs intjäning samt spread däremellan
(Klicka på bilden för bättre upplösning)

Ovan ser vi ”spreaden”*** mellen Hammarby Fotboll AB:s båda marknadsandelar på den marknad bolaget verkar. Vi mäter både marknadsandel i form av driftintäkter* och sportsligt resultat**.

Vi kan konstatera att spreaden mellan dessa två ökat efter 2006. Jag skulle vilja kalla det som en form av ”felprissättning” och sådana korrigeras förr eller senare alltid av marknaden.

Vad gäller 2008 års marknadsandel (intäker) behöver den inte bli katastrofal. Hammarby tjuvade en plats i publikligan, från fjärde till tredje plats. Hela marknaden har med andra ord upplevt en efterfrågeminskning. Är det så att Hammarby Fotboll inte tappat alltför mycket marknadsandel under 2008 innebär det att spreaden 2008 är på historiskt höga nivåer och borde börja minska redan nästa säsong. Den svarta linjen borde röra sig uppåt.

Minskar däremot marknadsandelen (intäker) märkbart för 2008 blir det knepiga år framöver. Då krymper spreaden men den krymper ”åt fel håll” där både den gröna och svarta linjen löper en stor risk att röra sig nedåt.

För snart två år sedan skrevs den första analysen av Hammarbys marknadsandelar. Vi ser idag en del av de konsekvenser de tappade marknadsandelarna förväntades generera.

—————————————————
* (driftintäkter/summa allsvenska driftintäkter)
** (antal inspelade poäng)/(totalt antal utdelade poäng)
*** (marknadsandel intäkter) – (marknadsandel sport)