Månad: november 2008

Underperformance

Hammarby Fotboll AB underperformade för andra säsongen i rad. I år dessutom big time. Baserat på 2007 års personalkostnader bör klubbens norm ligga kring en 4 placering. Det blev en nionde plats och därmed lägre premier från centrala avtal. Ett centralt avtal som för övrigt krympt under 2008.

Årets premier blev 10.126 miljoner kronor.
Kan jämföras med 15.4 miljoner bolaget erhöll 2006.

—————————————————–
Topp 7 personalkostnader i allsvenskan 2007
Elfsborg 61 msek
AIK Fotboll AB 51 msek
Malmö 50.3 msek
Hammarby Fotboll AB 45.8 msek
IFK Göteborg 44 msek
Djurgården Elitfotboll AB 41 msek (endast A-laget)
Helsingborg 39.1 msek

Competitive Balance – Allsvenskan 2008

Allsvenskan 2008 är slut och vi kvantifiera årets tävlingsbalans. Det visade sig vara en sämre tävlingsbalans än på mycket länge

Vi ser att tävlingsbalansen försämrats denna säsong. Extra tydligt avseende C4-indexet som mäter topp fyra klubbarnas poängdominans relativt ligan som helhet. Denna säsong har C4 indexet nått all-time-high under mätperioden som sträcker sig tillbaks till 1979.

C4 index: 143.29
Herfindahl Index: 109.93

Sedan 1979 har H-index varit högre än årets nivå tre gånger.

Senast 2003 (111.54) där efterfrågan på fotboll trots allt var mycket högre än i år. Å andra sidan var det idel storstadsklubbar på de första fem platserna och där Stockholmsklubbarna parkerade på plats 1, 2 och 5.

Tävlingsbalans, C4-index, H-indax 1979-2008 samt publiksnitt allsvenskan
(klicka på bilden för bättre upplösning)

Tävlingsbalansen är viktig ur ett efterfrågeperspektiv. En liga med osäkert resultat driver efterfrågan på fotboll.

C4 = [summan av de fyra första lagens poäng]/[summan av totalt utdelade poäng i ligan] Detta nyckeltal blir känsligt för bl.a förändringar av antalet klubbar i ligan och därför korrigeras det med följande multiplikator för att göra det oberoende av antalet deltagande klubbar.

C5-index = ([C5]/(5/N)) * 100 där N = antalet klubbar i ligan

Herfindahl Index är ett nyckeltal som mäter marknadskoncentration.

Där S = klubb i:s marknadsandel [poäng/ligans totala poäng] och N = antal klubbar i ligan.

Även detta nyckeltal korrigeras för att förändringar av antalet deltagande klubbar inte ska slå.

H-index = ([H]/(1/N)) * 100

Ett H-index som hamnar på 100 innebär perfekt konkurrens, vid H-indexet = 100 skulle det innebära samtliga lag i ligan skulle få lika många poäng.

Det finns svagheter i modellerna, ett är att nyckeltalen är en ögonblicksbild efter den sista spelade omgången och speglar inte exakt det som händer under säsongens gång. Sedan kan ett H-index på 100 nås genom att samtliga matcher i ligan slutar 0-0, inte särskilt publikdrivande om man frågan mig.

Kontinuitet – en omöjlighet i Stockholm?

Många förundras över Kalmars framfart i allsvenskan. Klubben gick upp i allsvenskan inför säsongen 2004 och levererade en femteplats direkt. Året efter blev det lilla silvret för att 2006 åter ta steget ner till en femteplats. 2007 kom det stora genombrottet då Kalmar kom på en andra plats och 2008 tar man med största säkerhet klubbens första SM guld.

Hemligheten? Börja med att titta på nedastående trupp.

1. Petter Wastå
2. Niklas Kaldner
3. Joachim Lantz
4. Christofer Bengtsson
5. Tobias Carlsson
6. Mikael Eklund
7. Dennis Nilsson
8. Henrik Rydström
9. Dedé Anderson
10. Lucas Nilsson
11. Fabio Augusto
13. Daniel Mobaeck
14. Patrik Rosengren
16. Jon Björklund
17. Christer Persson
18. Svante Samuelsson
19. Diogo Correa de Oliveira
20. Johan Niklasson
20. Robert Stoltz
21. Lasse Johansson
22. Ambjörn Lennartsson
22. Sasá Sjanic
23. Fredrik Petersson
24. Jonas Fried
25. Cesar Santin
12. Stefan Rodevåg
19. Anton Holmberg

Säsongen 2004, här börjar Kalmars kontinuerliga lagbygge och resa mot toppen. I lugn och ro har klubben kunnat utveckla sin grundidè i stort sett utan någon som helst press från omgivningen.

Kalmar FF började med en, förutom DeDe Anderson, med Stockholmsögon, relativt profillös men framför allt, förhållandevis billig trupp i drift.

Fansen, media mfl skulle slakta vilken allsvensk Stockholmsklubb som helst ifall man skulle mönstra denna trupp inför en säsong. Det är en av de stora riskerna för klubbars managements fortlevnad vilka därmed indirekt kan drivas till att fatta mer kortsiktiga och brandsläckande beslut. Kortsiktig jakt på publiktoppar riskerar att i ett längre perspektiv driva fram mindre rationella beslut. Det är trots allt förväntningarna på ”produktens” framgång som kortsiktigt driver betydande delar av marginalpublik.

Nedanstående tabell visar Kalmars intäkter och resultat de senaste åren. Positiv drift rakt igenom vilket visar att spelarna inte varit speciellt dyra i drift. Har Kalmar någonsin förvärvat en spelare för ett större belopp?

Klubbens löpande intäkter är endast åttonde störts i landet, hälften så stora som de största klubbarnas. Klubbens löpande intäkter så sent som 2007 är mindre än vad Elfsborg, AIK, Malmö, Hammarby, IFK Göteborg samt Djurgården samma år betalade ut i lönekostnader.

Lägg därtill mycket lyckad scouting där ett antal fynd, där Cesar Santin, Ari da Silva Ferreira gett galaktisk avkatining på investerat kapital och där andra fått en fantastisk utveckling (Elmarna) eller en nytändning (Ingelsten) i sin fotbollskarriär.

Många frågar sig varför Stockholmsklubbarna säljer guldet medan Kalmar FF kan behålla samt släppa Victor Elm som Bosman efter säsongen.

Åter igen, ta en titt i tabellen nedan. Positiv drift, en kassa på ca 40 miljoner. Stockholmsklubbarna och för den delen, övriga allsvenska klubbar säljer och värvar spelare till höger och vänster och på så sätt finansierar sin verksamhet.

Genom att ta högre risker och investera i etablerad talang går det, om man värvar rätt, att ta sig snabbare till toppen. Men samtidigt, och uppenbarligen, det tar inte alltför många säsonger att bygga en konkurrenskraftig trupp i den jämna allsvenskan.

Kalmar FF – ekonomisk performance

Football-crunch

Den allsvenska löne-inflaionen lär ha nått sin kulmen 2008. Nu bär det utför…

Sorry alla agenter, nu blir det mindre commission även för er. Utslagning och konsolidering väntar nu även i denna bransch.

Idag hade Hammarby sitt informationsmöte.

Minus 15 miljoner i driftunderskott för helåret är betydligt mer än vad jag befarade. Men efter denna höst finns det absolut inget som chockar mig längre. Och det gäller inte bara fotbollsvärlden.

Vi kan med andra ord konstatera att Hammarby fortfarande är beroende av spelarförsäljningar. Detta år extra mycket. Det är riktigt illa.

Nettot från spelarförsäljningarna blev 24 miljoner vilket kommer generera ett positivt resultat bottom line, 6 miljoner. Det kunde därför ha varit värre, det kunde varit mycket värre.

Nästa år är målet att minska underskottet till 4-6 miljoner. Anlednngen är att man inte vill kapa för mycket kostnader så att det slår alltför mycket på intäkterna.

Efter AIK föll Bajen och jag tror att fotbollsallsvenskan är på väg i sin egna lågkonjunktur. Det räckte förmodligen med att storstadslubbarna underperformade denna säsong för att den allsvenska tillväxtbubblan skulle spricka. ”Produkten allsvenskan” levde på ”lånad tid” precis som kreditmarknaden visade sig göra.

Det kommer givetvis ge direkt utslag på spelarlönenivåerna. Frågan är hur snabbt dessa justeras nedåt och om det kommer krävas att någon klubb ”går under”.

Silly Season? Ni får dra era slutsatser själva.

Samtidigt ger Hammarbys och AIK:s ekonomiska bakslag en benchmark om att hela den allsvenska marknaden förmodligen drabbas hårt denna säsong och det kommer att bli intressnta år framöver.

2008 års allsvenska bokslut blir högintressanta och kommer ge en fingervisning om vilka klubbar står sig starkast på kort respektive på lång sikt. Det är ju inte så att de allsvenska klubbarna generellt ”lider” av överkapitalisering för att kunna satsa sig ur krisen.

IFK Göteborg gick 17.5 miljoner back i driften förra året. Klubbens publiksiffror har masakrerats denna säsong, men…

Klubbar med långt utvecklade talangverksamheter kan stå med stora konkurrensfördelar inför framtiden. IFK Göteborg är en klubb som kommit långt, förhoppningsvis har Hammarby ett bra momentum här med. AIK:s Väsbysatsning kan visa sig vara vändpunkten på klubbens negativa spiral.

Djurgårdens dito? Finns den på riktigt, eller bara i ”värdepapperiserad” form?

Vi får dessutom se ifall Hammarbys satsning på en scoutingorganisation ger konkurrensfördelar. Eftersom andra klubbar verkar haka på trenden blir dock konkurrensen större och priset på talanger kommer så småningom att öka. Precis som priset på sportslig framgång ökade när de allsvenska klubbarna började kopiera Djurgårdens riskkapitalmodell.

Och jag tror att det blir lite ”back to basic” nu och det behöver på längre sikt inte alls vara negativt. Inte alls!

Vi lär få se nya ansikten, generationsskiften i maktpositionerna hos klubbarna, SEF samt förbund och förhoppningsvis ett nytänk som kan föra allsvensk fotboll framåt. Den har kört fast i diket alldeles för länge nu.

Inte alls sämre än föväntat AIK

AIK Fotboll AB har släppt sin Q3 idag.

Det finns väl inte så mycket nytt att skriva om vad gäller resultatet sedan Q2 (här och här och även lite här).

Kartan för helåret målades redan då och det man idag kan fråga sig är var murvlarna höll hus i augusti när det inte blåste lika kallt i hela organisationen. Allt som nu kommer analyseras vad gäller intäkter vs kostnader kunde man göra redan då. Nu tog det inte många minuter innan den ena efter den andra rubriken dök upp på drakarnas respektive web-upplagor. Men visst, nyhetsvärde är en färskvara och nu blir den en extra krydda i den soppa man kan koka ihop.

Nu har AIK Fotboll AB under Q3 gjort ungefär vad man har kunnat göra. Man har bland annat skeppat iväg två dyra spelare och inte värvat nytt. Lånat ut en målvakt som ansågs ”värdelös” som man förmodligen kommer kunna stärka likviditeten med vid en försäljning. Det är inte heller Q3:s resultat som internt måste analyseras. Det är verksamheten innan dess.

Det blir en förlust för helåret, och det visste vi innan. Och även om Ivan Obolo säljs ska Agent 03 har en del, upp mot 50%. Men det kan väl inte ha funnits någon som trott att man skulle vända skutan under Q3? Spelarkontrakten är bundna, de anställda går under las osv osv.

nyckeltalen lite kort
Omsättning ytd: 80.7 msek ( 98 msek — Q3-2007)
Resultat före skatt ytd: -5.8 msek (+17.5 msek — Q3-2007)
Spelarförsäljningar under Q3 3.7 msek (reavinst Dulee Johnson, Khari Stephenson, Alexander Gernt)

Som jag skrev var inte resultatet det mest vesäntliga i dagens rapport. Periodiserat resultat betalar varken ut löner eller värvar spelare under den långa vintern. Jag var nyfiken över likviditeten i klubben.

Kassaflödet från rörelsen (justerat för avskrivningar) under Q3 var positivt, +1.1 msek (+6.9 msek-Q307). Det var ett bättre kassaflöde än under Q2 (-2.3 msek) och visar att man blödde lite mindre. Det är dock inte okej att under den mest ”aktiva” halvårsperioden ha ett negativt kassaflöde från rörelsen.

Nu väntar Q4. Kassaflödet från rörelsen mostvarande period förra året var -1.2 msek. Det nyckeltalet blir än viktigare denna Q4 för i år man har inga Wilton pengar (knappt 17 msek) som en upplupen fordran på balansräkningen.

Frågan är nu hur mycket lösbiljetter klubbens sålt de sista matcherna. De centrala premierna blir lägre än förra året och kostnadsmassan, därmed utbetalningarna ser ut att bli någorlunda lik Q4-07.

Kassa: 6.5 msek (5.9 msek — Q2007)
Balanslikviditet: 1.08 (1.40 — Q3-2007) (Omsättningstillgångar/Kortfristiga skulder)

Tyvärr särredovisar inte AIK Fotboll värdet på varulagret kvartalsvis, och vi får med andra ord ingen uppfattning om kassalikviditeten.

Bolaget nämner dock att försäljningen av souvenirer varit 2 miljoner sämre än budget och att förändringar i rörelsekapitalet påverkats negativt pga ”lageruppbyggnad”. Det försämrar kassalikviditeten som jag skulle uppskatta till ca 0,85-0.9 (bör ju ligga över 1) vilket påverkar klubbens förmåga att fullgöra sina ekonomiska åtaganden till det sämre.

AIK:s likviditet inför vintern är inte bra, den är mycket sämre än förra året, men den är hästlängder bättre än Helsingborgs var vid årskiftet och de är ”still up and running”.

Lagersomsättningshastigheten blir viktig, likaså vinterns säsongskortförsäljning samt klubbens förmåga att sälja och fakturera sponsorpaket inför 2009 som kan få en positiv effekt på förändring av rörelsekapitalet. De eventuella Öhrlund-pengarna givetvis. Spelarförsäljning, kapitaltillskott? Återstår att se.

Silly Season? Ni får dra era slutsatser själva.

Och som vanligt, när marginalåskådarna för länge sedan flytt fältet och när det blåser som allra kallast, blir det de trogna supportrarna som bär fotbollsklubbarna på sina axlar genom köp av säsongskort och souvenirer.

Glöm aldrig bort det SvFF, SEF samt alla allsvenska klubbar!

Malmö en gång till

Läser på ”Himmelriket” att Malmö räknar med att öka intäkterna från 100 miljoner till 300. En ökning med 200 miljoner – ambitiöst.

Men visst, med Champions League miljoner är allt möjligt.

Lite benchmarks:
Globenarenorna (evenemangsbolaget): 156 msek (2007)
Bröndby: ca 175 msek (2007)
Parken: (affärsområdet ”parken” det vill säga hela affären runt arenan, inkl uthyrning av kontorstornen samt FCK fotboll & FCK handboll): ca 150 msek för första halvåret 2008.

Vi ska komma ihåg att antalet evenemagsarenor i närområdet ökar den närmaste tidsrymnden.

Lite annat noterat…
– ”nöjda kunder”: mål: 75% – med siktet inställt på 25% missnöjda kunder.
– ”nöjda anställda” mål: 90% – 10% missnöjda medarbetare är målet.

Om man nu ska kvantfiera och kommunicera dessa mål, kan man ha annat än 100% på ovanstående och samtidigt kräva och förväntas att samtliga ska ge 100%?

Malmö säljer dyrt!

Uppgifter i den rosa tabloiden hävdar att Malmö FF säljer Ola Toivonen för 40 säckar. Grymt bra pengar även om siffran med största säkerhet är friserad då samma tabloid för ett år sedan hävdade at AIK fick 30 säckar för Wilton. Det stämde definitivt inte.

Hur stor den eventuella försäljningen än blir kan vi konstatera att Hasse Borg vet hur man tar betalt, det kan ingen ta ifrån honom. Klubben har även om jag minns korrekt, kommunicerat avståndstagande från klausulfinansierade kontrakt. Det har man å andra sidan råd att göra efter försäljningen av Zlatan som gav nästan 80 sköna miljoner som en bra start-up.

Men hur bra avkastning på investerat kapital gör egentligen MFF? För någonstans i slutändan är det väl det som måste bedömmas.

2007 förvärvade MFF spelarkontrakt för 14.0 msek sålt 13 msek
2006 förvärvade MFF spelarkontrakt för 28.8 msek sålt 48 msek
2005 förvärvade MFF spelarkontrakt för 12.3 msek sålt 41.7 msek
2004 förvärvade MFF spelarkontrakt för 18.7 msek sålt 16.5 msek
2003 förvärvade MFF spelarkontrakt för 6.6 msek sålt 3.9 msek
2002 förvärvade MFF spelarkontrakt för 8.0 msek sålt 2.5 msek
2001 förvärvade MFF spelarkontrakt för 5.4 msek sålt 76.4 msek

Det avser transfersummor, exklusive sign-on bonusar.

Frågan blir givetvis om MFF når bättre procentuell avkastning på investerat kapital än övriga klubbar? Det är möjligt att de gör det, jag har inte kollat.

Tittar vi dock på Hammarby ser vi att man inte tagit betalt för spelare förrän 2005. 2001 var ett undantag där Nantes köpte Nadir Benchenaa direkt från juniorlaget. Ingen start-up i Zlatan klass direkt.

I övrigt är det små nominella belopp man har att arbeta med och procentuellt når man inte heller upp i MFF:s kaliber sett över hela perioden. De senaste tre åren har dock avkastningen på investerat kapital ökat betydligt.

2007 förvärvade Bajen spelarkontrakt för 3.5 msek sålt 5.8 msek
2006 förvärvade Bajen spelarkontrakt för 9.5* msek sålt 14.6 msek
2005 förvärvade Bajen spelarkontrakt för 7.1 msek sålt 7.5 msek
2004 förvärvade Bajen spelarkontrakt för 3.6 msek sålt 0.5 msek
2003 förvärvade Bajen spelarkontrakt för 1.3 msek sålt 0.8 msek
2002 förvärvade Bajen spelarkontrakt för 3.4 msek sålt 0.1 msek
2001 förvärvade Bajen spelarkontrakt för 2.6 msek sålt 3.8 msek

* inkl ”förvär av spelrätter”

Vad kan vi då konstatera?
Att det föga förvånande ges bättre förutsättningar att göra bra affärer med en starkare likvid situation relativt sina konkurrenter.

På senaste balansräkningen var MFF:s egna kapital 104 miljoner. Kassan 34 miljoner och MFF hade spelarkontrakt aktiverade som en immateriell tillgång till ett värde av 27 msek.

Hur har man lyckats komma upp dessa nivåer?
En drift i balans åren 2003-2007 där resultatet i driften legat kring +-0. Lägg till avkastningen för spelarförsäljningarna. Vägen har dock inte varit spikrak. Zlatan-pengarna höll på att spenderas upp och åren 2002 till 2003 gick klubben back 15.4 respektive 19.1 msek. Det egna kapitalet hade sjunkit från 56 miljoner till 17 bokslutet 2003 innan ekonomin kom i balans och spelarinvesteringarna började betala sig.

Det vi kan vara överens om är att en stor kassa samt en stark balansräkning kan bära en mycket högre risk och därmed möjlighet att nå höga nominella försäljningssummor när enstaka prospects förädlas med klausulfria kontrakt. Klubben får råd att helfinansiera fler spelare per säsong är har samtidigt utrymme att misslyckas med enstaka värvningar. För vi ska komma ihåg att det bakom en extraordinär försäljning ofta döljer sig ett par mindre lyckade affärer.

Tittar vi på året Toivonen köptes till MFF (2007), värvade klubben dessutom Jimmy Dixon, Daniel Theorin samt Johan Andersson. En total nota på 14 miljoner i transfersummor och där Ola Toivonen blir den som får stå för avkastningen i den ”spelarkorgen”.

Klubbar med små balansräkningar och tajt likviditet får däremot lunka sig fram med mindre nominella belopp där affärerna istället bedöms som katastrofaffärer efter klausulfinansierade strukturer. Men är affärerna verkligen usla sett till procentuell avkastning?

Den sportsliga avkastningen på klubbens driftintäkter? Grafiken nedan säger väl det mesta. Efter 2004 har MFF varken fått ut drift- eller transfermiljonerna på planen. De klubbar som ligger under linjen overperformar sina driftintäkter och de som befinner sig ovanpå underperformar. En mer exakt benchmark hade varit att istället använda sig av lönekostnader, men dessa är inte tillgängliga för hela allsvenskan.

Observera gärna 2004 och 2007 ur ett Hammarby-perspektiv. Den alternativa kostnaden post-bosman avseende nyckelspelare försämrar prestationen avsevärt. (mer om det här)

(för bättre upplösning, klicka på bilderna)

Allsv 2007 x-axeln: tabellplacering, y-axeln: driftintäker (exkl transfer) msek

Allsv 2006 x-axeln: tabellplacering, y-axeln: driftintäker(exkl transfer) msek

Allsv 2005 x-axeln: tabellplacering, y-axeln: driftintäker(exkl transfer) msek

Allsv 2004 x-axeln: tabellplacering, y-axeln: driftintäker(exkl transfer) msek

Ytterst intressant vecka väntar

Denna vecka kommer att bli intressant.

På torsdag håller Hammarby Fotboll medlemsmöte. Vi lär få en hint den ekonomiska statusen. Förväntningarna på driftresultaten för helåret är hyfsat baissade. Intäkterna definitivt ner vad gäller publik och centrala avtal (tv + segerpremier).

Pratar vi driftunderkott i intervallet 5-10 miljoner måntro? Sedan beror allt på hur spelarförsäljningarna redovisas, med tanke på transferkorgen.

Stoor pengarna, givetvis som plåster på såren på nedersta raden.

Driftunderskott är å andra sidan legio i allsvenskan (här och här) och årets bokslut för klubbarna i ligan tror jag rent generellt inte kommer vara särskillt upplyftande läsning. Det viktiga blir kassaflödet och helheten relativt till konkurrenterna.

***********

På onsdag släpper AIK sin Q3. Denna gången är själva resultatet av sekundärt intresse. Efter halvårsrapporten, kryddat med höstens sportsliga och publika kräftgång kan vi förvänta oss saftigt röda siffror för helåret. Behövs ju ingen Q3:a för att räkna ut det.

Det som däremot är mer intressant och relevant denna gång är likviditeten. Redan i somras var kassan knaper och jag är mycket nyfiken på periodens kassaflöde nu när klubben snart går in i vinteride. Intressant då sommarens spelarförsäljningar landar på Q3.

Årets premier – mindre pengar till klubbarna

Totalt ska ett grundbelopp till samtliga klubbar á SEK 7 800 000 betalas ut. Dessutom placeringsbonus och TV exponeringsbonus enligt listorna nedan.

Stämmer samtliga uppgifter (och jag räknat rätt), pratar vi om SEK 124 800 000 i grundbelopp plus SEK 22 301 000 i placeringspremie samt 21 250 000 i exponeringsbonus som ska utbetalas. En fördelning där 74% distribueras lika mellan klubbarna och 13% vardera till sportslig prestation och exponering i TV.

En nota på SEK 168 351 000. Det ska jämföras med MSEK 171.2 (källa svenskelitfotboll.se) som betalades ut 2006 dessutom delat på två klubbar färre. (fördelningen 2006 här) Hur tänkte man här??

Placeringsbonus (källa NA):
1) 3 811 000 kr
2) 3 176 000 kr
3) 2 795 000 kr
4) 2 414 000 kr
5) 2 033 000 kr
6) 1 651 000 kr
7) 1 270 000 kr
8) 1 016 000 kr
9) 826 000 kr
10) 699 000 kr
11) 635 000 kr
12) 572 000 kr
13) 508 000 kr
14) 445 000 kr
15) 375 000 kr
16) 75 000 kr

TV exponeringsbonus (källa: idrottensaffärer.se): SEK 250 000 ggr sänd match. (lite tankar över att det i slutändan landar på +-0)

IFK Göteborg 12 matcher
AIK 10
Djurgården 10
Kalmar FF 9
Elfsborg 8
Hammarby 6
Helsingborg 6
Malmö FF 6
Halmstad 5
IFK Norrköping 3
Örebro 3
Gais 2
Trelleborgs FF 2
Gefle 1
Sundsvall 1
Ljungskile 1

För Hammarbys del vid en femteplats uppnår ersättningen SEK 11.333 miljoner.
Kan jämföras med 15.4 miljoner 2006.

Skadeglädjen skön för stunden, men…

Visst är skadegklädjen den enda sanna glädjen och ingen har väl undgått de maktstrider och stridigheter som de lokala rivalerna arbetar sig igenom. Ett smörgåsbord för gamarna på tabloiderna. Men som man bäddar får man ligga och det gäller ju samtliga klubbar.

Efter årets sportsligt sett miserabla säsong (2000-talsperspektiv), är svarta rubriker dock det sista Stockholmsfotbollen just nu behöver. För hur jävla skönt det än är att läsa om rivalernas olycka, så är den bittra sanningen att de tre klubbarna behöver varandras rivalitet om framgång samt hausse för att återigen lyfta Stockholmsfotbollen och därmed efterfrågan på allsvensk fotboll i 08-området och i förlängningen i hela riket.

Istället för orealistiska men lösbiljettsäljande sjustegsraketer, haussande ”inför seriestart rubriker” riskerar vintern bestå av en enda lång dvala med svarta efterfrågedämpande förstasidor. I kombination med hushållens försämrade förväntningar om framtiden (här och här) blir det ingen optimal ekvation för att stimulera den allsvenska konsumtionen i huvudstaden och därmed locka viktiga marginalsupportrar till arenorna.

Stockholmshockeyn håller indirekt på att arbeta sig till en straffspark och AIK Hockey har pucken.