Kategori: AIK

AIK Fotboll AB – bokslut 2011

Idag släppte AIK Fotboll AB sitt bokslut för 2011. Resultatet för det fjärde kvartalet blev extraordinärt dåligt förlusten för perioden skrevs till 19 miljoner vilket bidrog till att årets resultat stannade vid en vinst på 10 miljoner kronor. Klubben kommunicerar att man har tagit en hel del engångskostnader under det sista kvartalet, närmare sagt 13.6 miljoner. För helåret redovisar AIK Fotboll engångskostnader i storleksordningen 20.6 miljoner kronor fördelade på, sign-on bonusar på 8.1 miljoner (4 miljoner härrör rekrytering 2010 som togs Q2), spelar- och ledarbonusar på 2.17 miljoner, avveckling av spelare 2.8 miljoner (nedskrivningar av immateriella tillgångar), avveckling av damfotbollen samt samarbetet med Väsby United tillsammans 3.4 miljoner, avveckling av derbybutiken 320tkr, arenaupphandling 600tkr, nytt affärssystem 500tkr, stöld 245tkr samt en upptaxering på 2.7 miljoner.

Av dessa poster är det ungefär 6.5 miljoner som härrör till avveckling av olönsamma verksamheter och dåliga investeringar samt kostnader av engångskaraktär som uppgår till ca 3.5 miljoner. Men spelar- och ledarbonusar kommer alltid att återkomma om AIK Fotboll når sina sportsliga mål och sign-on bonusar återkommer i stort sätt alltid i samband med spelarförvärv samt kontraktskrivningar. För ska sanningen fram så kan vi läsa om dessa ”engångskostnader” i stort sett samtliga historiska resultaträkningar. Det är ett periodiseringsproblem som blir extra tydligt de år då klubben säljer spelare och återinvesterar vinster i nya spelarkontrakt.

Jag har sammanställt en resultaträkning över de sex senaste åren och gjort en extra kolumn där jag tagit hänsyn till det man borde kunna kategorisera som riktiga engångskostnader och där jag har inkluderat spelarbonusar samt 4 miljoner i sign-on kostnader. Det reviderade resultatet för 2011 gör varken den historiska prestationen bättre eller förbättrar klubbens finansiella ställning men det visar en mer rättvis plattform om man vill försöka sig på att spå framtiden. Vi ser att övriga kostnader har kommit ner väldigt fint. Eftersom personalkostnaderna pressas hela tiden upp genon konkurrensen om talang så krävs det i första hand ökade intäkter för att förbättra resultatet. Trots sportsliga framgångar så var dessa på historiskt låga nivåer under 2011.

Klicka på bilden för högre upplösning

Om vi tittar på utvecklingen i resultaträkningen över tid så ser vi framför allt två år som sticker ut med mer eller mindre mycket svag Ebitda. 2008 års resultat är i första hand en produkt av eskalerade kostnader från misslyckade investeringar i en webbplattform, klädbutiken The Terrace, samt överinvesteringar i spelartruppen. 2010 års siffror har i första hand orsakats av en kraftig minskning i matchdagsintäkterna vilket var en kombination av en tidig och kall allsvensk start i mars, mediokra resultat på fotbollsplanen samt produkten stockholmsfotbollens fall. Intäktsbortfallet berodde här alltså inte enbart på egna meriter utan AIK Fotboll AB utsattes även av negativa externa effekter.
Det som är värt att notera är den förbättrade bruttomarginalen under 2011. Klubben har förvisso förlorat intäkter från The Terrace och Restaurang Råsunda men minskningen i bruttovinsten är betydligt lägre och totalt sett förbättrar sin lönsamhet tack vare dessa avyttringar.

AIK Fotboll AB utveckling av intäkter exklusive spelarförsäljningar. Vi ser en kraftig försärmring i matchdagsintäkterna sedan den allsvenska publikboomen tog slut.

Om vi tittar på balansräkningen så ser vi att den finansiella risken som peakade 2010 minskat betydligt under 2011. Klubben är numera relativt välkapitaliserad med 29.6 miljoner i eget kapital samt med ett positivt rörelsekapital (omsättningstillgångar minus kortfrisiska skulder) på 17.5 miljoner. Klubbens balansräkning har däremot svällt en del eftersom man har fordringar på 27 miljoner kronor (10 miljoner 2010) där ökningen i första hand skulle kunna förklaras i ännu ej reglerade transferavgifter för 2011 års spelarförsäljningar. Här exponeras klubben mot en viss motpartsrisk samt valutarisk, även om det senare är förhållandevis begränsat då det troligtvis finns en gräns för hur stark den svenska kronan tillåts att bli av riksbanken.

Utvecklingen under 2011 visar oss hur fort det kan svänga i den här industrin. I alla fall i ännu ej utvecklade och polariserade ligor som allsvenskan. Det behövdes egentligen inte mer än att få ihop gruppen samt ett fåtal mycket lyckade budgetrekryteringar för att vända en negativ spiral till vad som trots allt är en bra plattform. Utmaningen för klubbledningen blir att klara av och bibehålla effektiviteten trots att de två mest produktiva spelarna som dessutom var mycket billiga i drift har försvunnit.

Figuren visar utvecklingen i den finansiella risken (skulder/eget kapital) samt rörelsekapitalet här i form av balanslikviditet.

2012 är det sista året som AIK Fotboll spelar på Råsunda Fotbollsstadion. 2013 flyttar man in på nybyggda Swedbank Arena och aktiebolaget kan därmed räkna med ett förbättrat bruttoresultat (gross profit) eftersom arenahyran till största del är rörlig. Enligt klubbens egna kalkyler som till viss del presenteras i arenarapporten kan man förvänta sig ca 15 miljoner högre intäkter i samband med samma publiksnitt. Den absolut största nyttan kommer i första hand från de nya och mer exklusiva produkterna som går att erbjuda till marknaden, det vill säga paketering av hospitality inkl VIP boxar samt klubbstolar. Det är inte heller ett orimligt antagande att större komfort och bättre säkerhet kan öka efterfrågan på vanliga platser vilket i förlängningen även kan leda till ökade intäkter från marknadsaktiviteter.

Det är därför mycket troligt att bytet av arena kommer att generera större resurser till AIK Fotboll AB. Den stora frågan är hur klubben kommer att managera dessa resurser. Kommer de att oavkortat användas i en kapprustning om marknadsandelar med de andra allsvenska klubbarna eller kan klubben positionera sig på någon form av profit max jämvikt där man utnyttjar resurserna tillräckligt effektivt för att vara med i toppen utan att för den delen kapprusta och överinvestera i talang.

Det är här som knäckfrågan finns för de luttrade aktieägarna. Sedan klubben sålde ut hälften av aktiekapitalet hösten 1999 för 64 kr per aktie har aktieägarna istället för att få avkastning, fått skjuta till nya pengar med jämna mellanrum. Uppskattningsvis har närmare 90 miljoner tillförts bolaget under årens lopp. Idag värderas AIK Fotboll AB till 35 miljoner kronor på börsen vilket är marginellt mer än bolagets bokförda egna kapital.

Aktieägarvärde kan skapas dels genom en förbättrad Ebitda dels genom vinster i Player Trading verksamheten. Det finns ytterligare en komponent som kan skapa värden och det är det europeiska cupspelet som är starkt intäktsdrivande. Vi vet också av erfarenhet att för stort fokus på player trading tenderar att försämra produkten och därmed pressa Ebitda.

Under vintern har vi fått läsa om att klubbens representanter har rest till Afrika för att eventuellt starta samarbete med, eller till och med köpa en klubb med syfte att skola talang på plats lokalt och slussa vidare till den europeiska marknaden. På papperet ser många företagsköp spännande ut men erfarenheten säger att majoriteten är värdeförstörande vilket jag utvecklar i detta inlägg. Det gäller inte minst fotbollsklubbar. Men till skillnad från till exempel Malmö FF som är tungt investerade i fastigheter och de risker det för med sig så har AIK Fotboll utrymme att experimentera i ett område inom sin kärnverksamhet, det vill säga humankapital i form av talangutveckling.

Aktieägarvärdet är exponerat mot klubbens egna förmåga men även på konkurrenters effektivitet och prestationer. På så sätt är det egentligen ingen större skillnad från andra industrier även om vi inom fotbollen ser flera externa effekter t.ex. de jag nämnde tidigare som påverkar intäktssidan.

Sportslig verksamhet: Bread & Butter

Den allsvenska säsongen 2011 är över och många har överraskats av AIK:s höga tabellposition. Men faktum är att årets sportsliga uppsving egentligen inte ska ses som någon större överaskning. Klubben har tredje högst personalkostnader i allsvenskan och AIK:s kostnader för sportverksamheten är dubbelt så stora som motsvarande siffra i Gefle. Om man bara utnyttjar resurserna normalt effektivt så ska det naturligtvis synas i antalet intjänade poäng.

Figuren visar ett index över klubbens sportsliga marknadsandel respektive kommersiella dito. Den sportsliga marknadsandelen mäts genom att dividera antalet vunna poäng med summan av poäng som den allsvenska marknaden delar ut till samtliga klubbar. Klubbens intäkter exklusive spelartransfers dividerat med allsvenskans totala intäkter visar den kommersiella marknadsandelen. Ett index på 100 är lika med allsvenskans medel.

I den svenska elitfotbollen är sambandet mellan intäkter och sportslig framgång 64% (analys här) och i enighet med fotbollsekonomin ska den kommersiella marknadsandelen gå hand i hand med den sportsliga och större avvikelser korrigeras förr eller senare till marknadens jämvikt. Under mätperioden som sträcker sig från 2001 är 2004 och 2010 de år under vilka AIK:s sportsliga organisation har underpresterat något oerhört. (2005 är borttaget då klubben verkade på en annan marknad). I övrigt och över tid har klubben levererat ungefär i linje med vad man kan förvänta sig.

AIK Fotboll AB, Q1-Q3 år 2006-2011

Men vi kan även se en brygga mellan klubbens sportsliga prestationer och dess resultaträkning. 2006 var året då klubben visade högst rörelsemarginal. Det som kännetecknade den årgången var att AIK som allsvensk nykomling och med en förhållandevis billig och effektiv spelartrupp med råge överträffade förväntningarna och gapet mellan den sportsliga marknadsandelen och den kommersiella var så gott som obefintlig.

Motpolen till 2006 finner vi under 2010 som präglades av en baksmälla efter guldfirandet och där klubben underpresterade mycket kraftigt på fotbollsplanen vilket straffade sig inte minst på intäktssidan som dessutom belastades med det ogenomtänkta kollektiva beslutet att starta säsongen i mars månad. Gapet mellan den sportsliga marknadsandelen och den kommersiella var mycket stort vilket naturligtbvis fick ett större avtryck i resultaträkningen.

AIK Fotboll AB:s finansiella risk

Utsikter för 2012
Ett troligt antagande är att kostnaderna för spelartruppen kommer att öka under 2012. För det första så har 2011 års extremt högpresterande spelarkontrakt avvecklats. Dessa spelarkontrakt var mycket billiga i drift och presterade en hög sportslig avkastning. Även om det i en väldiversifierad spelartrupp varje år dyker upp nya high performers så var de båda Bangurorna ett extremfall. För det andra så flyttar klubben in i nya matchdagsfaciliteter till säsongen 2013. Något som kommer att förbättra klubbens gross profit ganska rejält tack vare att man kan paketera mer exklusiva erbjudanden till framför allt företagskunder. Med tanke på den numera starka balansräkningen och låga finansiella risken finns det utrymme att allokera mer pengar till den sportsliga verksamheten redan under 2012. Hur det sedan påverkar rörelsemarginalen (Ebitda margin) under 2012 beror dels på publiktillströmningen och dels på utgången i kvalet till UEFA Europa League.

En mer utförlig analys gjordes i samband med halvåret och finns här.

AIK Fotboll AB Halvårsrapport 2011

Idag presenterade AIK Fotboll AB sin halvårsrapport där klubben redovisar finansiella prestation från 1:a januari till 30:e juni i år. Vi såg i 2011Q1 att klubben redovisade sitt starkaste kvartal sedan återkomsten till allsvenskan. Det var dock alldeles för tidigt att säga åt vilket håll resultatet skulle komma att utveckla sig. Det vi ser efter Q2 är att klubbens produktivitet har förbättrats jämfört med de senaste två åren.

Det har under året spekulerats huruvida AIK har varit tvungna att sälja spelare eller inte under sommarens transferfönster. Figuren nedan visar utvecklingen i den finansiella risken i bolaget under de senaste 5 åren. Vi kan se att leverage ratio minskade i kraftigt tack vare nyemissionen men ökade något under Q2 i och med kvartalets negativa resultat. Levarage ratio är förhållandet mellan skulder och det egna kapitalet. Ju högre nyckeltal, desto högre finansiell risk.

AIK Fotboll AB:s finansiella risk

Den kortsiktiga betalningsförmågan illustreras genom balanslikviditeten. Balanslikviditet är omsättningstillgångar inkl kassa dividerat med kortsiktiga skulder. Ju lägre nyckeltal under 1.0, desto sämre kortsiktig betalningsförmåga. Vi ser att nyckeltalet har kommit ner till 0.75. I kassan per 30/6 fanns 8 miljoner vilket hade förstärkts tack vare avyttring av bostadsrätter för 3 miljoner. Den finansiella risken i bolaget var förhållandevis hög vilket ska ställas i relation till affärsrisken, det vill säga fluktuationen i den operationella prestationen. Med bakgrund av det är det egentligen inte särskilt förvånande att klubben valde att avyttra ett spelkontrakt när man väl fick chansen till en större affär.

Match-day-revenue
Under förra säsongen slaktades AIK:s allsvenska matchdagsintäkter som minskade med nästan 15 miljoner jämfört med 2009. Under våren utsattes klubben i första hand för externa effekter från den tidiga seriestarten i mars månad och under hösten led klubben av lagets mediokra sportsliga prestationer under i stort sätt hela säsongen. Detta intäktsbortfall bidrog i högsta grad till klubbens mycket svaga ekonomiska resultat säsongen 2010. Figuren nedanför visar utvecklingen i matchdagsintäkterna under det första halvåret de senaste fem åren. Under de första sex månaderna av 2011 spelades totalt sju hemmamatcher med en total publiksiffra på 89,599 åskådare eller ett publiksnitt på 12,800. Det ger också en snittintäkt per åskådare på 140 kronor per åskådare. Även om vi har sett en återhämtning efter det katastrofala 2010 så är klubben fortfarande en bra bit bakom de starka publikåren 2006-2008.

Nedbrytning av AIK Fotboll AB:s intäkter med match-day-revenue i fokus.

Efter 30/6 har det fram till idag spelats tre hemmamatcher (HBK, KFF, EIF) i vilka AIK har haft stöd av ett starkt sportsligt momentum vilket har givit avtryck i ett högre publiksnitt för dessa tre fajter (15626).

Utveckling EBITDA
Ebitda utgör klubbens affärsrisk och påverkas i första hand av gross-margin samt wages to revenue ratio, för vilken den absolut största effekten kommer från lagets prestationer på planen som i hög grad är intäktsdrivande. Nedastående tabell visar klubbens resultaträkning.

AIK Fotboll AB profit&loss

Vi ser en kraftig förbättring i bruttomarginalen vilket i första hand beror avveckligen av The Terrace samt outsourcingen av Restaurang Råsunda. Wages to revenue ökar till 70% vilket är högre jämfört med tidigare år. Det beror i första hand på att inget derby spelades under det fösta halvåret. 2011 års personalkostnader belastades dessutom med 4.1 miljoner i sign-on i samband med ett spelarförvärv som skedde under 2010. Man kan naturligtvis fråga sig varför denna kostnad dyker upp under 2011Q2. Kanske var bonusen prestationsbaserad? Hade denna kostnad till exempel varit periodiserad under de senaste fyra kvartalen så hade vi mer tydligt sett att AIK genomgått en kraftig produktivitetsförbättring jämfört med 2010.

Med tanke på att AIK har en förhållandevis hög marginaleffekt för sportslig framgång så kan höstens fem återstående matcher inklusive derbyt om knappa sju veckor ge en varians på 4-5 miljoner i matchdagsintäkterna vilket är beroende på hur väl laget presterar under hösten. Det är pengar som i det närmaste rinner rakt igenom till eller från den nedersta raden.

Med bakgrund av det hade en försäljning av Teteh Bangura kanske inte varit nödvändig just detta fönster men samtidigt kan fortsatt sportslig framgång inte garanteras. Klubbens svaga likviditet ökar naturligtvis det subjetiva värdet på penagar om vilket man kan läsa om här.

Hur ska man värdera försäljningen av Teteh Bangura?
Som vanligt i och med spektakulära spelarförsäljningar spekuleras det hej villt om prislappen på försäljningen. De första media-uppgifterna indikerade på en prislapp på 25 miljoner kronor. Framåt kvällen hade dessa reviderats upp till 35 miljoner. Det figurerar uppgifter om att det rör sig om 25 miljoner plus en klausul om 10 miljoner ifall Burgaspor når Champions League och därmed motsvarande 120 miljoner i garanterade intäkter hösten 2012.

Om vi leker med tanken att det stämmer så kan vi uppskatta värdet på en sådan klausul. Spelbolagen ger 15 gånger pengarna om Burgaspor vinner den turkiska ligan och en direktplats till turneringen. Klubben värderas som femte-lag inför den kommande säsongen där en andra plats i ligan ger kval till Champions League. Detta skulle ge oss en sannolikhet på 10-15% för att Burgaspor spelar Champions League hösten 2012 och ett värde på klausulen på 1 – 1.5 miljon.

Men faktum är att vi inte vet så mycket om transfersumman. Enligt klubbens officiella pressträff var detta den största affären i klubbens historia. Den näst största var försäljningen av den av AIK helägda kontraktet med Wilton Figueiredo till Quatar där transfersumman var 15 miljoner till AIK + okänd procent till GAIS + transaktionskostnader. Fler ledtrådar får vi rimligtvis i nästa kvartalsrapport.

Har försäljningen av Teteh Bangura räddat AIK:s ekonomi?
Spelarförsäljningen har tillfört likviditet och rörelsekapital till bolaget. På minus sidan är det bara att konstatera att klubben har förlorat en av ligans mest produktiva spelare som dessutom var mycket billig i drift. Ett rimligt antagande är att på kort sikt så försämras Ebitda (jämfört med nuvarande nivå)samtidigt som vinsten från player trading ökar. Denna ökning är dock på kort sikt mycket högre än vad Ebitda minskningen är. På längre sikt är naturligtvis frågan hur väl AIK förvaltar rörelsekapitalet och om man åter igen lyckas att höja produktiviteten från vårens och sommarens nivåer.

AIK Fotboll AB:s finansrisk ifall Teteh Bangura hade sålts före 30/6. Beräknat på nettointäkt om 24 miljoner och ett antagande om att klubben minskar balansräkningen genom att skriva ner 7 miljoner i kortfristiska skulder. Vi ser att den fiansiella risken minskar och att den kortsiktiga betalningsförmågan kommer upp strax över den nivå som klubben hade ett fåtal veckor efter försäljningen av Wilton F.

Försäljningen ger klubben en finansiell stabilitet för att kunna fatta mer långsiktiga beslut samtidigt som det naturligtvis inte är helt omöjligt att klubben kommer att förlora en del av pengarna i form av en sämre effektivitet.

Vad säger marknaden?
AIK Fotboll AB är noterat och genom att titta på börsvärdet kan vi se marknadens förväntningar på bolaget. Vi ser att aktieägarvärdet, i och med klubbens förbättrade prestationer under sommaren, har ökar från lite drygt 30 miljoner till dagens 45 miljoner.

Kursutveckling i AIKB SS (saxat från FT.com). Vi ser att det starka sportsliga momentum har givit avtryck i aktiekursen. Efter glädjeruset och toppen på 2.50 har kursen per aktie stabiliserats runt 2.10

Med tanke på att det skäliga värdet på klubbens immateriella tillgångar (där nu ca 25 har realiserats), borde kunna uppskattas högre än börsvärdet (trots att Vasalund IK äger 45% av Alexander Miloševic kontrakt) så handlas klubben med en viss substans-rabatt. En anledning skulle kunna vara att marknaden, baserat på erfarenhet, inte riktigt tror att klubben kommer att klara av och förvalta värdet på spelarkontrakten effektivt.

AIK Fotboll Q1 – vad säger det oss?

Det är svårt att bilda sig en bra bild baserat på det första kvartalets resultat. Intäktssidan är alltid exponerad mot de sportsliga resultaten och under perioden januari till mars spelas det inte särskilt många inkomstbringande matcher. Intäkterna från säsongsskortförsäljningen är peridiserade per match över hela året.

Om vi gör en översikt över de sex senaste årens Q1 ser vi dock ett antal intressanta observationer. Sett till EBITDA ser vi det starkaste första kvartalet under mätperioden, faktiskt. Men vad säger det oss egentligen? 2006 års Q1 EBITDA var ungefär lika med 2010 års dito. När år 2006 var slut levererade AIK Fotboll en EBITDA för helåret på plus 12.2 miljoner samtidigt som 2010 gav minus 15 miljoner i EBITDA.

Under det första kvartalet 2011 är det framför allt kostnadssidan som har minskat där personalkostnaderna är ner 3.2 miljoner jämfört med 2010 och även betydligt lägre än de två åren innan dess. Klubben kommunicerar att det beror på avknoppning av verksamheter, lägre ”engångskostnader” i samband med ersättningar till spelare, etc.

Baserat på den sportsliga prestation till dags datum är klubben betydligt mer produktiv än under 2010. Det återstår däremot att se om AIK lyckas att kapitalisera det sportsliga momentum man befinner sig i sedan slutet av den förra allsvenska säsongen. Match-day-revenues måste upp från förra årets relativt låga nivåer.

Bruttomarginalen har ökat kraftigt, främst beroende på att souvenirförsäljningen har minskat samt att AIK Fotboll under slutet av 2010 har avvecklat det olönsamma The Terrace. Vi ser att avskrivningarna har ökat markant vilket beror på att klubben har gjort sig av med de Goran Ljubojevic samt Tomi Maanoja vars bokförda värde på balansräkningen naturligtvis fick skrivas ner till 0.

Tittar vi på balansräkningen så ser vi att nyemissionen har förbättrat soliditeten där debt to equity ratio är kommit ner, naturligtvis. Den finansiella risken har således minskat och den kortfrisiska betalningsförmågan skiljer sig inte nämnvärt från tidigare år.

Med det sagt var det trots allt en inte helt ointressant rapport men vi får vänta till Q2 för att få en bättre bild över utvecklingen.

AIK Fotboll Q3 – Brutal efterfrågeminskning

När jag i våras summerade AIK:s bokslut för 2009 skrev jag att klubben hade goda förutsättningar att redovisa ett positivt resultat under 2010, minst. Man upplevde ett starkt momentum och trots att man hade avyttrat två värdefulla spelare från guldtruppen var förväntningarna på laget ganska högt ställda runt om i landet.

Därför var skuldfinansieringen av balansräkningen ganska logiskt. Klubben kunde på så sätt förstärka rörelsekapitalet och gavs bättre förutsättningar att vårda spelartruppen.

Verkligheten blev en helt annan. I det närmaste total sportslig misär som dessutom förstärktes av den enorma badwill som skapades genom klubbarnas kollektiva beslut att starta säsongen i mitten av mars, har orsakat en brutal efterfrågeminskning på matchdagsprodukten där intäkterna från detta segment har minskat med 8.5 miljoner. Samtidigt har kostnaderna för arrangemang av matchdagen ökat med 2.5 miljoner.

Trots dryga 4 miljoner i intäkter från spel i internationella cuper så minskar intäkterna under de tre första kvartalen från 74 miljoner till 68.

Utvecklingen var naturligtvis mycket svår att förutse. Marknaden prisade gladeligen in 9 miljoner i värdeökning tack vare SM guldet och figuren ovan visar de svenska mästarnas intäktsutveckling där vi ser att majoriteten av klubbarna har upplevt en god tillväxt året efter ett guld (T+1).

Låt oss titta hur utvecklingen under de senaste årens tre första kvartal har varit. Även om de sportsliga resultaten peakade under 2009 har dock AIK upplevt en negativ spiral vad gäller intjäning. Tabellen nedan visar en sammanställning av de första tre kvartalen under de senaste fem åren.

Vi kan se att AIK visade ett starkt resultat under 2006 där man med en nedbantad kostym från superettan presterade väl på planen. Denna ”överprestation” i förhållande till spelarnas kontrakt korrigerades ganska snabbt och resultatet har anpassat sig till den allsvenska normen.

Mellan 2007 och 2009 har intäkterna från rörelsen legat på ungefär samma nivå. Däremot kan vi se att denna nivå har kunnat bibehållas genom att sälja produkter som varit mindre lönsamma. Klubben har betalat ett högt pris för en bibehållen allsvensk marknadsandel.

Den försämrade bruttomarginalen (gross margin) visar på att klubben har förlorat intäkter med ett högt täckningsbidrag. Det blir helt enkelt mindre pengar över för att producera själva produkten, det vill säga fotbollslaget. Konsekvensen av de lägre intäkterna är att effektivitetsnyckeltalet wages-to-turnover-ratio under 2010 har ökat markant.

De olönsamma verksamheterna Restaurang Råsunda, The Terrace samt den mycket kostsamma satsningen på webbsidan har belastat ekonomin under de senaste åren. Det pågår förhandlingar om en försäljning av The Terrace och driften av Restaurang Råsunda har lagts ut på entreprenad till Amica Fazer. Något som kommer att lätta bördan för klubben.

Det finns de som menar att klubben hade gått back 17 miljoner back ifall inga spelare hade sålt under året. Det är naturligtvis inte hela sanningen eftersom AIK då inte hade haft ett lika stort rekryteringsbehov. Under 2010 har klubben förvärvat spelarkontrakt för 10 miljoner vilket naturligtvis även innebär sign-on bonusar som enligt svensk praxis kostnadsförs i sin helhet under år 1. Spelarförsäljningar pressar per default EBITDA, dels på grund av effekten från sign-on, men även av det faktum att spelaromsättning generellt har en effekt på lagets prestation vilket i AIK:s fall väldigt tydligt kan observeras på intäktssidan.

Figuren nedan visar köp respektive sälj av spelarkontrakt samt nettot (gul linje) under de senaste fem åren. Denna bild kvalificierar klubben i affärsmodell 2 från min genomgång om CAPEX (player registrations). Däremot kan vi konstatera att klubben inte har lyckats med sina kontraktstrategier vilket har varit mycket kostsamt.

AIK har en krafig exponering mot matchdagsprodukten vilket kräver en relativt låg variation i de sportsliga resultaten. Och vi kan nog alla vara överens om att årets upplaga har underpresterat i förhållande till de pengar som trots allt allokeras till den sportsliga verksamheten.

Ett urval av allsvenska klubbar, data från år 2009. (mkr)

Figuren ovan visar en jämförelse mellan ett urval av allsvenska klubbar och deras respektive personalkostnader. Avskrivningarna på spelarkontrakten ger en fingervisning på respektive klubbs investeringar. Enbart AIK och Elfsbrog redovisar kostnaden för sport respektive övrigt. AIK:s budget för sport hör till allsvenskans högsta och borde rimligtvis ge goda förutsättningar till att ha en vädiversifierad trupp där man årligen kan avyttra åtminstonde en spelare utan att klubbens sportsliga prestationer ska behöva falla ihop. Förra året resulterade det i en jackpot av titlar, detta år i en kamp för sin allsvenska existens. Kanske finns förklaringen till denna volatilitet i att klubben sedan 24 månader tillbaka är inne och avverkar en tredje sportchef samt fjärde chefstränare. Det är ingen hållbar strategi!

figuren visar leverage ratio samt balanslividitet.

Om vi tar en titt på skuldsättningen och likviditeten så innebär det negativa resultatet att leverage-ratio har skjutit i höjden och med den den finansiella risken. Balanslikviditeten, det vill säga den kortsiktiga betalningsförmågan, ser till ytan inte överdrivet farlig ut men tittar vi närmare på det underliggande (figuren nedan) ser vi att varulagret har skjutit i höjden och där värdet har ökat med ca 50% sedan sista september 2009.

Varulagret tar tid att omsätta men här kanske en försäljning av The Terrace (inkl lager) kan generera ett positivt kassaflöde. Vi ser även ett större ”övriga fordringar” som jag misstänker är likvid för de spelarförsäljningar som klubben har gjort. Celtic bör nog vara en hyfsat kreditvärdig motpart, men hur är det med den övriga motpartsrisken? Klubben låter dock meddela att man efter Q3:s utgång har realiserat en valutaförlust på 440 tusen kronor vilket de facto kan betyda att man har fått in en del pengar från sina motparter. Euron har förlorat i värde och det var inte heller något som AIK i första hand behövde.

I kassan fanns per den 30/9 endast 1.6 miljoner vilket var brutalt lite. Men får man in likvid från The Terrace samt ”övriga fordringar” så ser det i alla fall bättre ut.

figuren visar nedbrytning av balanslikviditeten per 30/9 – 2009 samt 2010 (tkr)

Finansiering
Som bekant finansierade AIK Fotboll AB sin balansräkning genom skulder i februari månad. 15 miljoner i ett lån med en löptid på 12 månader. Det är egentligen inget häpnandsväckande eftersom företag gärna söker en sådan finansieringslösning även om löptiderna generellt är längre. Konsekvensen av denna modell är att klubben under 2010 har förvärvat spelarkontrakt utan extern finansiering vilken ger en större kontroll.

Det är inte heller på grund av denna finansierinsstruktur som klubbens kräftgång härstammar ifrån. Mest sannolikt hade de under året fattade besluten inte varit annorlunda om man hade finansierat balansräkningen genom en nyemission. Utfallet hade därför varit detsamma och aktieägarna förlorat pengar.

Frågan är vilken finansieringsmetod man väljer denna gång. Aktiemarknaden har straffat klubbens managering av sitt humankapital och klubbens marknadsvärde är nere under 20 miljoner. Det är naturligtvis inget optimalt tillfälle att göra en nyemission där bolaget ju säljer aktier. Ett externt lån blir inte billigt eftersom klubben har svårt att visa ett positivt kassaflöde från rörelsen och vi ser en högre finansiell risk (leverage ratio). Det finns naturligtvis olika skuldfinansieringsstrukturer där man kan paketera spelare i truppen. Man kan också göra som Djurgården har gjort och sälja vinstandelsbevis.

Men spelar strukturen egentligen någon större roll just nu? Det är klart, mer equity är just nu att föredra men det primära måste väl ändå vara att få ordning på (human)kapitalförvaltningen i den sportsliga organisationen och på så sätt förbättra EBITDA.

De goda nyheterna är att kvaliteten på allsvenskan inte är speciellt hög och inträdesbarriärerna till toppen är relativt låga. AIK har under den senaste månaden upplevt en bra trend och kan man konservera den under vintern så finns det trots allt en uppsida med den marginalpublik som klubben trots allt har. De dåliga nyheterna är att det alltid är svårt att locka tillbaka besvikna kunder.

AIK Fotboll AB – positivt kassaflöde från rörelsen 2009

AIK Fotboll AB släppte idag sitt bokslut. Det blev ett förväntat negativt periodiserat resultat för 2009. Vi kan däremot konstatera att klubben gjorde ett starkt andra halvår. Analysen från det första halvåret finns här och den kan egentligen appliceras för helåret.

Kassaflödet från rörelsen under 2009 (exkl spelartransfers), justerat för poster som inte ingår i kassaflödet (avskrivningar), blev positivt, 0.5 miljoner kronor. Det är en mycket kraftig förbättring från 2008 där man visade ett negativt kassaflöde från rörelsen på 12.5 miljoner.

Det betyder att klubben under 2009 kunde finansiera sina löpande rörelsekostnader inklusive sign-on bonusar, guldbonusar genom sina löpande intäkter från matchdag, sponsor&marknad, merchandise samt centrala avtal.

Kassaflödet naturligtvis förstärkt tack vare de sportsliga framgångarna under hösten. Vi kan se en direkt extraordinär effekt på merchandisesidan där intäkterna under det sista kvartalet ökade med 5 miljoner till 9.8m jämfört med Q4 föregående år. Täckningsbidraget från denna ökning bidrog till finansieringen av de extraordinära guldbonusarna.

Intäkterna från spelarförsäljningar under 2009 landade på blygsamma 1 miljon. Under 2010 har bolaget avyttrat kontrakten med Ivan Obolo samt Jos Hooivelt.

Klubben kommunicerar att resultateffekten från dessa försäljningar matchar den periodiserade förlusten från 2009. Det skulle i så fall innebära ca 6.5 miljoner som landar på Q1 2010. Lyckas man, utan att dra på sig signifikant högre kostnader, med att bibehålla sin topp 4 status, ser möjliheterna till åtminstonde ett nollresultat hyfsat goda ut. Det även om man inte räknar med spel i Europa.

Klubbens tidigare synder från det ekonomsikt katastrofala 2008 (här och här) bidrog till en mycket svag balansräkning med ett i det närmaste obefintligt rörelsekapital. I september finansierade sig så bolaget med hjälp av ett kortfristiskt lån på 8 miljoner till 16% ränta. Den krediten går till förfall nu och klubben förväntades presentera en långsiktig lösning. Jag hade förväntat mig en nyemission och det är möjligt att vi hade sett en sådan ifall man inte hade vunnit allsvenskan. I och med det erhöll man nämligen en option om möjlighet till att kvala till Champions League. Även om de senste 10 årens allsvenska erfarenhet säger att sannolikheten till avancemang är liten så har större under skett.

En nyemission innebär att aktieägarna antingen investerar mer pengar i bolaget eller späds ut. Från ett aktieägarperspektiv kan det därför vara mer fördelaktigt att idag finansiera sig genom skulder. 15 miljoner till finansieringskostnaden på 10% betyder en kostnad på 20 öre per aktie. En ”försäkring”för aktieägarna mot något som i höst kan visa sig vara en onödig utspädning. Min mycket snabba lekmannamässiga beräkning säger att sannolikheten för avancemang till CL på förhand inte behöver bedömas som större än 7% för att kalkylen ska gå ihop. (scrolla till botten under länken).

Nu behöver man ju naturligtvis inte ha tänkt just i dessa banor men det var den tanken som slog mig.

AIK Fotboll Q2

I samband med Q1 lämnades fler frågo r än svar.
1. Hur lönekostnaderna utvecklas.
2. Kassaflödet från rörelsen under Q2 samt Q3.

Vad gäller den första frågan så kan vi konstatera att lönekostnaderna till slut har börjat minska. Under det första halvåret har klubben minskat sina lönekostnader med ca 1.5 miljoner i jämförelse med motsvarande period 2008. Dessutom har avkastningen sportslig framgång/lönekrona förbättrats avsevärt under 2009. För AIK Fotboll är det goda nyheter.

Eftersom produkten allsvenskan och produkten stockholmsfotbollen har förlorat sin stora glans har dock ration sportslig framgång vs intäkter minskat. Den monetära avkastningen (intäkter) per tabellplacering (= lönekronor enligt FAPM) är inte lika stor som den kunde ha varit. Både ”sponsring och reklam” (-0.9m) samt ”match&event” (-2.5m) är ner trots att det har spelats lika många (6av15) hemmamatcher som 2008 (även om man i år, genom derbyuppgörelsen*, får en positiv effekt under Q3).

Som vanligt kommunicerar klubben sign-on (3m) som ”engångskostnader” och att dessa förväntas att ha en positiv påverkan på resultatet nästkommande perioder. Jag vågar dock påstå att man kommer att teckna nya kontrakt även under hösten samt under det första halvåret 2010 och going-forward. Hur många och hur stora beror naturligtvis på spelaromsättning samt hur mycket den finansiella statusen tillåter. Men det faktum att klubben trots allt tecknat nya kontrakt har sänt signaler om att man inte stått på ruinens brant så som många ville få det till efter att Q1 presenterades.

Kassaflödet från rörelsen blev positiv under Q2, +1.1 miljon (-2.3m.-Q2/2008). Jag hade kanske förväntat mig lite mer och under det första halvåret har rörelsen ett negativt kassaflöde på minus 5.4 miljoner (-7m.-Q2/2008). Här krävs det med andra ord fortsatta sportsliga framgångar för att minska underskottet för helåret.

Den mycket stora blödningen som vi uppmärksammade i samband Q2-2008 har till större del hejdats och klubbens starka intäktsflöden i relation till dess allsvenska konkurrenter har underlättat sparpaketet och minskat effekterna på den sportsliga verksamheten. Så gott som samtliga allsvenska klubbar tappar spelare till utlandet men begränsas av sina löpande intäkter när de ska rekrytera ersättare. Fotbollsekonomi handlar om relativa nyckeltal före absoluta. Man ska dock definitivt inte förvänta sig något nollresultat i år.

I övrigt är det värt att notera att AIK Fotboll har minskat sina övriga externa kostnader med ca 4.7 miljoner jämfört med första halvåret 2008. Man skriver att det bland annat handlar om uppsagda konsulttjänster. Däremot ges, märkligt nog, ingen förklaring till varför posten ”övriga inköpta varor och tjänster” ökade med 3 miljoner.

Balansräkningen är mycket svag och klubben har under perioden inte kunnat amortera den räntebärande skuld på 2.8 miljoner som man tog för att finansiera sig under vintern. Soliditeten är nere på 19% vilken indikerar en hög finansiell risk som naturligtvis påverkar beslut som ska vägas gentemot affärsrisken.

Ivan Obolos vara eller icke vara har under våren varit en het potatis. Eftersom AIK befinner sig i ett mycket starkt sportsligt momentum och med tanke på Obolos betydelse skulle det bästa alternativet, från ett nyttomax-perspektiv, vara att stärka balansräkningen på annat sätt och på så sätt ta ett bosmanfall.

Ett alternativ kunde ha varit en försäljning av Daniel Öhrlund till Rosenborg. Ett annat är aktieägartillskott. Indirekt skriver klubben ganska tydligt att man hade önskat sig ha varit mer aktiv på spelar-sälj-sidan men att marknaden inte levererat någon konkret efterfrågan på klubbens spelare.

Med tanke på den svaga balansräkningen blir det svårt att säga nej till bud. Den risk-averte klubbdirektören kommer att välja säkra pengar idag före osäkra längre fram i tiden. Även om beslutet hade varit betydligt lättare att fatta med färre inspelade poäng. Men i grund och botten handlar det trots allt om finansiering av en fortsatt slagkraftig trupp post 2009. Däremot, att förlänga kontraktet med Obolo är nog i det närmaste omöjligt.

Men först och främst så krävs det ju bud för att en försäljning över huvudtaget ska komma på tal.

Nedsidan när man ska stärka balansräkningen genom spelarförsäljningar är att klubben redan sålt 33-50% av de potentiella transfersummorna för Miran Burgic, Nils-Erik Johansson, Ivan Obolo, Jorge Ortiz, Tomi Maanoja, Jos Hooiveld samt Dulee Johnson.

En brasklapp är det överklagade skattebeslutet att påföra bolaget ytterligare skatt för verksamhetsåret 2007. Det framgår inte ifall klubben bokat upp den eventuella kostnaden i resultaträkningen. Ärendet ligger hos Länsrätten.

Halvårsrapporten i sin helhet.

Eventuellt kommer den osynliga handen att leverera bonusmaterial längre fram i höst.

————————
*Biljettöverenskommelse HFAB vs AFAB.

AIK Fotboll Q1

I eftermiddags släppte AIK Fotboll sin Q1 rapport.
Intäkterna samt resultatet är sämre än motsvarande period under föregående år. Vi ska dock komma ihåg att hemmapremiären 2008 spelades redan under det första kvartalet. I år startade allsvenskan under Q2.

Så tidigt in på säsongen blir resultatet svåranalyserat. ”Match day revenues” kommer under Q2 & Q3.

Lite anmärkningsvärt och något illavarslande är dock att personalkostnaderna ökade från 13.8 miljoner Q1-08, till 14.3 miljoner Q1-09. AIK Fotboll skar ju ner rejält i spelartruppen under förra hösten och jag hade nog förväntat mig att denna kostnadspost skulle minska jämfört med Q1 föregående år.

Klubben skriver att det rör sig om ”extraordinära kostnader” i samband med sign-on/förlängningsbonus på 2 miljoner (jmfr 1msek -08).

Klubbens kontraktsituation är dock sådan att det den närmaste 12 månadersperioden mycket sannolikt kommer att krävas fler kontraktskrivningar med nya eller befintliga spelare. Gabriel Özkan tecknade t.ex ett nytt kontrakt efter Q1:s utgång.

Dock lär man i år sannolikt slippa ”avvecklingskostnader” för management som belastade resultatet under 2008.

Nyckeltal: (Q1 2008 inom parantes)
Intäkter MSEK 16.1 msek (22.3 msek)
Resultat före skatt: MSEK – 7.9 msek (-4.7 msek)

Likviditeten är givetvis fortsatt ansträngd och kassaflödet från rörelsen under det från tävlingsmatcher fria kvartalet var minus 6.4 miljoner.

Klubben har under perioden finansierat sig bland annat genom att man tagit upp en räntebärande skuld på 2.8 miljoner kronor.

I kassan per 31/3-09 fanns 3 miljoner.

Under de matchintensiva kvartalen 2008, Q2 och Q3 var kassaflödet från rörelsen negativt, ca – 1 miljon. I år är det av största vikt att detta nyckeltal förbättras.

Noterbart för alla transferfantaster är att försäljningen av Daniel Mendez till Kalmar FF gav 605k i positivt kassaflöde.
AIK betalade under Q1-09 1.4 miljoner i transfersummor för sina nyförvärv.

Rapporten i sin helhet här

AIK Fotboll AB, personalkostnader i tkr. Utveckling 2003 – 2008

klicka på bilden för bättre upplösning

AIK Fotboll AB bokslut 2008

Finns inte så mycket att tillägga för den sista perioden av 2008. Positivt för AIK är att marknadsintäkterna fortsatte att utvecklas positivt, från 22.6 miljoner 2007 till 25.3 miljoner 2008.

Den totala omsättningen minskade kraftit jämfört med 2007, främst beroende på lägre spelarförsäljning. 6.8 miljoner netto jämfört med 22.3 miljoner 2007.

Q4 var dock mest en transportsträcka in i mål eftersom kvartalsrapporterna under 2008 för länge sedan kommunicerat vartåt det lutade.

Jag känner mig slö och saxar rakt av från bokslutskommunikén. Avvaktar med mer detaljerad info fram till årsredovisningen släpps med medföljande noter.

Resultatet

Kassaflödet

Balansräkningen

Likviditeten
Som redan behandlats i samband med Q3 har den likvida situationen satts under press det senaste året.

Balanslikviditet – 0.83

I kassan fanns per 31/12-08 endast 3.8 miljoner vilket faktiskt kan vara lägre än de månatliga löneutbetalningarna.

Klubben har under vintern aktivt arbetat med balansräkningen genom att försöka få en positiv förändring i rörelsekapitalet. Både souvenirbutiken och ”The Terrace” körde en större mellandagsrea på hela sortimentet. Detta för att stimulera omsättningshastigheten på varulagret.

Utmaningarna
Utmaningen för klubben ligger nu i att allokera de knappa resurserna och riskerna i talang så att det ger bäst sportslig och ekonomisk avkastning. Ett flertal spelarkontrakt löper ut efter 2009 och det blir fråga om prioriteringar och vad man eventuellt måste ge upp i form av potentiella framtida transfersummor. Kanske Agent 03 kan vara intresserade av att finansiera en förlängning av till exempel talangen Gabriel Özkan. Kanske det kan vara klokt att försöka dela riskerna med spelaren?

Stockholmsfotbollen står inför stora utmaningar eftersom varken Hammarby eller Djurgården sannolikt inte heller kommer att rosa marknaden med sina respektive bokslut.

…och marknaden ryckte på axlarna

Turbulent i AIK Fotboll idag. 11.58 blev det officiellt på marknaden. Aktiviteten i aktien dock nästan obefintlig.

Dagens enda avslut på 500 aktier gick till 6.80 kr. Förvisso en uppgång på knappt 10% men kursrörelsen är mindre än spreaden i aktien (skillnaden mellan ”bid” och ”ask”) och säger inte särskillt mycket. Marknadsvärdet för dagens aktivitet uppgick till 3400 kronor.

Efter börsens stängning har ny information tillkommit. Även sportchefen Ola Andersson lämnar sitt uppdrag. Det sägs att assisterande tränare Nebojsa Novakovic ska hoppa av men denna uppgift är än så länge inte bekräftad.

Nästan hela management borta över en dag. Det finns olika sätt att inleda arbetet på inför nästa säsong. Det här var ett.