I våras skrev jag två inlägg om ekonomin i fotbollseuropa*, där jag bland annat förklarade inflationen på transfermarknaden. Prisökningen har i första hand har drivits av 1) kraftigt ökade priser på inhemska sändningsrättigheter i Premier League under de sex senaste åren samt 2) Premier League klubbarnas gemensamma överenskommelse om att kraftigt begränsa spelarnas andel av de ökade TV pengarna som istället för att gå till spelarnas fickor har skeppats ut på transfermarknaden.
Ett par månader senare skrev jag att inflationen borde rimligen bromsa in i och med att konkurrensen om de inhemska TV rättigheterna i Storbritannien har minskat kraftigt**.
FIFA:s analys av sommarens transferfönster visar tecken på att den bromsar in, prisökningen på spelatransfers. I oktober 2010 implementerades FIFA:s online-verktyg (TMS – http://www.fifatms.com) för registrering av spelartransfers vilken genast också blev obligatoriskt för klubbarna för registrering av samtliga spelarövergångar. Tack vare systemet så går det att få fram god information om flödena på transfermarknaden.
FIFA har nyligen släppt insikter över aktiviteten under sommarens transferfönster hos de fem största ligorna i Europa: England, Spanien, Italien, Tyskland och Frankrike.
Jag har sammanställt data som visar antal internationella transfers (spelare som byter klubbadress över landgränser) samt de bruttobelopp som klubbkollektivet i Big5 har spenderat på dessa. Genom att dividera bruttosumman med antalet transfers som sker mot betalning så får man fram genomsnittspriset.
Vi ser alltså att priserna på spelartransfers har planat ut. Till skillnad från tidigare år när Premier League gick in i en ny TV rättighetscykel. Adderar man till vinterns transferfönster (som har mycket lägre aktivitet) så är bilden densamma.
En annan intressant observation är att Big5 ländernas nettospenderande har minskat med närmare 25 procent sedan toppnoteringen sommaren 2017. Att nettospenderandet minskar samtidigt som bruttot inte gör det, beror på att klubbarna inom Big5 ligorna – i en större utsträckning – har handlat spelarkontrakt med varandra under de två senaste sommarfönstren och återa. Det har med andra ord skeppats ut lite mindre pengar till ligorna utanför Big5.
Under sommaren 2019 är det framför allt de engelska klubbarna som har minskat sina nettoutgifter jämfört med tidigare sommarfönster. Faktum är att det engelska klubbkollektivet inte har spenderat så lite pengar netto sedan 2014. Det beror till stor del på att de engelska klubbarna har sålt spelarkontrakt för betydligt mer pengar än tidigare, främst till spanska klubbar.
Varför är detta intressant? Figuren nedan visar hur de engelska klubbarna samt de övriga inom Big5 kollektivet föder övriga fotbollseuropa med pengar. En minskad likviditet på den europeiska transfermarknaden kan få ganska jobbiga konsekvenser i första hand för klubbar som har exponerat sin ekonomi mot transfermarknaden och spekulera på prisökningarna (inflationen). Till exempel Club Brugge som jag skrev om tidigare***.
Minskad transferaktivitet kan komma plötsligt och direkt påverka klubbarnas intäkter negativt. Klubbarnas kostnader tar längre tid att korrigera ner. Det beror på att kostnaderna till stor del utgörs av spelarnas kontrakt som löper över flera år.
Det har också spekulerats över hur en eventuell brexit kan komma att påverka den engelska fotbollen. Dagens Industri hade i somras ett välarbetat reportage om brexit**** och fotboll där rörelsefrihet över gränsen antogs skulle komma att vara det största problemet.
En rimlig konsekvens av detta på kort sikt är att priserna på spelatransfers mellan de brittiska klubbarna inflateras på grund av att de engelska klubbarna i en större utsträckning skulle tvingas förvärva inhemsk talang. En större del av pengarna skulle med andra ord stanna på de brittiska öarna.
Fotbollsekonomin i Europa har med andra ord åtminstone två stora osäkerhetsfaktorer att förhålla sig till den närmaste tiden. Dels den fundamentala som i första hand drivs av minskad tillväxt för TV intäkter men också den politiska risken som ligger utanför fotbollens kontroll.
I förlängningen påverkar det naturligtvis också de svenska klubbarna, samt tävlingsbalansen dem emellan vilket jag noterade för ett par månader sedan*****.
* https://osynligahanden.com/2019/02/08/fotbollsekonomin-i-europa-del-1-transferinflationen/
***** https://osynligahanden.com/2019/07/25/en-polariserad-allsvenska/
den osynliga handen 
En reaktion till “Avtagande prisinflation på transfermarknaden”